Religion - en mentalsjukdom

Om det får dig att slappna av och inte projicera vidare så visst jag är störd.

"Öh hörde ni han erkände att han är störd hahahah hihihi hehehe" Nej

Du är tragisk om du nu är över 25 och beter dig som du gör

Ja och du är en tragisk människa rakt av....skärp dig. Diskutera vuxet och utan ointelligenta och ogenomtänkta åsikter.
Säger det för din skuld.

Om du Jegoooooo väljer att prata om mig i varje tråd i stället för att hålla dig runt ämnet så kommer jag att prata om dig istället.
Du väljer med andra ord vad du vill diskutera med mig om.
Annars kanske du kan bena lite i det trådstartaren skriver. Varför tror du denna person har dessa fördomar?
Tror du den personen vet om att någon av dem hen träffat någon gång under sitt liv och som hen verkligen känner kärlek till kan ha varit troende och den som varit en galning är ateist och så vidare.
Som jag ser på saken så finns det människor endast. En del störda och en del mindre störda och några normalt störda eller så att säga normala människor utifrån en normalitetsmall och utifrån kulturell mall dessutom.
Det finns mentalt störda troende och mentalt störda icketroende. Det beror som sagt var på vad den mentalt störde befinner sig i för grupp av människor.
Kan vara religion, politik eller i familjen eller vilken ställning som helst i samhället.
Är en människa störd så är den och det oavsett vart den befinner sig så att säga.
Ibland är det även så att det du anser vara en störning ej är det i en annan människas ögon.

Men det kanske finns positiva saker med kyrkans barntimmar också?

Själv är jag i princip helt och håller fri från religion i uppväxten, därför är jag väl lite idylliserande mot det positiva som trots allt finns i religioner. Gemensamhet, meningsfullhet, och så *

Måste kännas skönt att ha en känsla inom sig av "jag är okej", eller "jag är älskad av Jesus", kan jag tänka.*

---
* till ateisterna: ja, ateister kan ha mening i sina liv också och vara älskade. Sluta tjata.

Ok, good for you.

Sorry, men jag har inte denna härliga "stoppa huvudet i sanden"-mentaliteten riktigt. Den uppkommer då inte sådär "naturligt" som det gör för några teister. Det har vetenskapliga förklaringar som jag inte riktgt får fram i skrivande stund. Kanske jag återkommer med det senare men kan inte lova något.

Din NPD-baserade kritik-fobi, som reducerar din kommunikations-förmåga till subnormalt nivå i försöket på slingre dig runt kritiken.

1/ Och din referensram för "störd" är?

2/ Om du svarar på 1/: Är alla lika "störde" i ditt referensystem, eller finns det störnings-"grader"?
(Är t.ex. alla lika intelligenta, lika mentalt friska (enligt moderna psykologis normer), lika sociopatisk ... eller vad du nu har för normerings-metod).

Jag behöver inte din hjälp men tack för omtanken.

Om du nu ska framstå som "bättre" så failar du för du skriver sällan alt. aldrig något riktigt intelligent

Nej och det måste jag då upplysa dig om att du aldrig gör mer än pratar om till exempel mig.
Har du inge egna funderingar på sakfrågorna förutan att spotta och fräsa som en vildkatt?

är antagligen varken bättre eller sämre människa än vad du är.

Svårt att undvika i kommunikation med dig, eftersom du sällan talar om annat än dig.

Nja, tror inte det finns något sunt med kyrkans barntimmar(om det ens finns längre). Du har en tendens att överskatta religion märker jag.