Feministisk paradox

Har funderat på en sak. Det är ju så att feminister anammar genusteorierna om könet som en social konstruktion. Samtidigt är mannen i egenskap av sin könstillhörighet "förtryckare". Det talas ibland från Gudruns håll om mansskatter, talibanstyre etc.

Men även mannens roll måste ju enligt genus"vetenskapen" vara en påtvingad social konstruktion och kan ej bedömas utifrån kön och grupptillhörighet. Hur löser man detta dilemma? Är det ett dilemma?

Ja. Jag tror faktiskt på genusteorin, men jag håller inte alls med om slutsatserna eller uppdelningen i "offer och förtryckare".. kommunisttrams!!

Exakt!
Jag var jäkligt skeptisk till genusvetenskap, så jag gick en kurs i det för att kolla läget. Ovanstående (ditt inlägg) var ett av mina huvudargument.
Min slutsats efter genomförd kurs var att 70% av genusvetarna är jäkligt vettiga och ser könsrollsproblematiken från en balanserad synvinkel, både kvinnlig, manlig, biologisk och psykologisk. Men 30% har förmodligen tappats på huvudet som barn, kanske av sina pappor -vilket de nu hämnas för.

Det kan inte vara så att mannens förtryckarroll också är konstlad?

Dessutom kan feminster i regel inte bestämma sig om det är män eller det manliga de vänder sig emot. Ofast skriver de "män", men när man ifrågasätter det, hävdar de att de syftar på "det manliga. Men för att lysckas som t.ex. företasgsledare - oavsett kön - måste du agera "manligt". En företag som leds av en vd som i allt för hög utsträckning vurmar för kvinnliga värden har inte långt till konkurs.

En annan paradox är feminismens grundtes att vi alla föds som oskrivna blad genusmässigt. Feminister vill gärna tro att allt könsbeteende tvingas på oss från omgivningen. Har man denna tro blir det väldigt svårt att förklara ap-ungars beteende när de får välja mellan typiska pojk- och flickleksaker. Pojkaporna väljer typiska pojkleksaker och flickaporna typiska flickleksaker. Är det inte märkligt att manssamhället även har inflytande på vilda djurs beteende?

Som Ursa skriver så är man nog så medveten inom genusvetenskap (nu har jag iofs bara läst genuskurser inom ramen för andra ämnen) att även männens roller är socialt konstruerade. Genusvetenskap är inte detsamma som "kvinnoforskning" även om det tidigare kallats för det (och de facto heter så i vissa kataloger fortfarande), t.ex. så innefattar det maskulinitets- och HBT-studier också.

När det gäller paradoxen då. Inom feminism politiskt sätt har man (vad jag förstått) anset att det för kampens skull är nödvändigt att essensialisera männen som en grupp (dvs. patriarkatet) för att kunna nå en förändring. Strategisk essensialism har jag för mig det kallas.


Har du några studier som du kan referera till att apungar utifrån sitt biologiska kön väljer typiska "pojk och flickleksaker"?
Om man tittar tvärkulturelt finns det många tecken på att genus är skapat kulturellt. Det betyder dock inte att det inte finns inneboende egenskaper i människor. De könsmässiga inneboende egenskaperna, rent mentalt sett, är dock rätt lika när det gäller män och kvinnor.

Feminismen är en paradox ja. Vad var frågan?

Självklart:

http://seattletimes.nwsource.com/htm...45_toys08.html

Haha, sen hade du det också. Klockren forum-pwnage

Varför ska alltid feminsmen utmåla gruppen män som förövare och kvinnor som offer, och män som priviligerade och kvinnor som underpriviligierade? Män är ju i klar majoritet på samhällets botten - på fängelser, bland hemlösa, i självmordstatistiken o.s.v. Levde vi i ett patriarket skulle kvinnor vara bland de mest utslagna.

Kanske för att dem små tossiga sakerna tjänar på det?