Bensin. Ett helvete^

Hahaha!

Ja du, alltså hallisar och hallisar.. Jag såg ju som sagt mönster överallt.. Sen fick jag ju för mig att min polare var en mördare eller något. Så jag såg honom inte som min polare utan som en sinnessjuk mördare med arg min och ett sjukt ansiktsuttryck, trots att han bara stod där och var normal. Man kan kort sagt säga att jag förvrängde verkligheten jävlit mycket. Och jag tyckte att det kändes som hmm.. en sorts hallisar eller vad man ska säga..

alla minderåriga FB:are som funderar på att sniffa bensin, se det här som ett avskräckande exempel.

Instämmer.

Vadå, var det nyheter att det är skadligt eller?

Håller med.
Boffning är (egentligen) något man ALDRIG bör pröva.
Dels för att det (obviously) sliter ganska ordentligt på tankemekaniken, dels för att det är en sån jävla risk att man snear och gör något riktigt idiotiskt och dels för att det finns den lilla lilla risken att man gör det till en vana (misstänker dock att de flesta hjärnceller redan är borta om man ens överväger det efter första trippen).

Ja det är sant

Men återigen, till kommande generationer:
Låt bli!

Har ett par inputs all tillägga. För cirka 10 år sedan boffade jag enormt mycket. Jag boffade säkerligen 4 dagar i veckan, ibland flera gånger om dagen. Jag satt ofta på mopeden (hade vid debuten inte ens åldern inne för att föra fram fordonet i fråga).

Jag byggde upp någon typ landskap (CEVS) när jag blev hög. Det var ett landskap som var konstruerat "under marken" (läs i jorden, under markskiktet).
Förgrunden var svart av all jord och till synes färgglada "attraktioner" och olika typer av tunnlar och pilar till höger och vänster. Det jag sysselsatte mig med i sessioner som kunde vara i timmar var att välja en av "vägarna" (ex. åka i tunnlar, välja en väg "dit en pil pekar") och sedan följa med på resan i fråga vad det nu kunde vara. Ibland så såg och hörde jag (precis som en film som såklart omslöt hela synfältet) dokumentärer av olika ting, vanligt förekommande var dokumentärer ang. rymden, vårat solsystem i det stora och korta informativa "videoklipp" för varje himlakropp i solsystemet.

Jag skapade någon typ av virtuell verklighet i detta tillstånd, jag kände också en enorm samhörighet med olika typer av skepnader, vålnader och andra personer som välkomnade mig hjärtligt så fort jag blev hög. Vi pratade och kommunicerade, lekte kurragömma i vårat garage och hade förbannat skoj.

Jag tackar gudarna idag att jag inte somnade på tanklocket där jag alltid boffade, slutade av att jag blev påkommen och skammen jag kände då jag stod till svars för mina handlingar var, ptja, skämmigt

Nu låter det med all sannolikhet att jag glorifierar denna typ av berusningsmedel men det gör jag verkligen inte. Alla timmar av huvudont, kiss som luktat bensin (t.om avföring) och den psykiska (nedstämdheten) liksom fysiska smärtan är inte värt det, verkligen inte. För att inte tala om hur nära döden jag säkerligen var, ligga avdomnad på ett tanklock i en timme kan aldrig vara bra hur man än vrider och vänder på skiten (om man inte är självmordsbenägen såklart).

what doesn't kill you makes you stronger

Låter skoj
Jag är 23 och har trippat många ggr, så jag har lite tråkigt och har god självkänsla.
tänker hämta en tomdunk och se hur det går

Plockade med mig en 20L tom-dunk.
Satt och andades in de syrliga och mycket vassa gaserna.
Känner mig lite lättare i huvudet men inget mer speciellt.
Förmodligen behöver man mer koncentrerad och fräschare gas för att det ska kicka ordentligt.
Nå ! nu har jag testat och jag ser ingen mening med att testa igen, om jag inte har Jätte tråkigt.

Det är inte skit smart att sniffa bensin. Du kommer lindrigare undan med Heroin i armen.
Bara bra skit att veta, att boffa något över huvud taget, lim, bensin, butangas osv, är idiotiskt!

första gången för mig var helt utav misstag, 13 år och viste inte ett smack om droger och hade för den delen inte haft mig första fylla än.

jag och en kompis härja runt på hans gård som det fans massa skrotbilar, traktorer, snöskotrar, motorcyklar också vidare.

vi höll på där runt bilarna och fick för oss att leta bensin för att elda upp nånting, vad som helst så vi började lukta i tankarna för att kanske avgöra om det fans någon i någon av bilarna, i en traktor hitta vi lite och när vi satt där och funderade på hur vi skulle få ur det kom vi på att det luktade väldigt gott så vi satt där och sniffa ikapp, till slut blev vi bara yra och "lätt" i huvet och tyckte det var roligt och till slut satt vi och hoade för oss sälva.. personligen älskade jag det ruset för hela kroppen till slut kändes lätt som att man kunde hoppa hur högt som helst.

när vi kom in igen frågade hans mor vad vi hade gjort ute så länge, vi hade då varit ute 5 timmar och det kändes som högst 1 timme.. vi sa inte så mycket utan gick in på rummet och spelade tv-spel och pratade lite tyst om att det var läskigt att vi hade varit borta så länge.

detta stoppade oss inte så klart för vi viste inte om hur farligt det var, bara att det luktade gott och vi hade kul.

2 år senare av detta höll vi fortfarande på lite emellanåt, sista gången för mig var en sommarkväll när vi var ute och skruva i våra mopeder för att ta oss en åktur och se om vi fick iihop det.. vi boffa så klart efter en grusväg.. han åkte efter ett tag men jag stannade en stund.. vaknade upp med en extrem huvevärk och det spöregnade och hade moppen över mig och hjälmen jag hade var det ett stort jack i.

när jag piggnade till och såg mig om hade jag tydligen åkt några hundra meter och såg bromsspår i gruset som ledde rakt ner i diket, jag hade slagit i bakhuvet i en stor sten därav jacket i hjälmen och jag kände hjärtat rusa iväg och skräcken av att jag den gången hade hjälm vilket jag nästan aldrig hade på mig för att vara tuff inför andra kompisar som alltid hade hjälm.

när jag väl kom hem kollade jag på klockan, halv 4 på natten.. jag bestämde mig då för aldrig mer berusa mig på bensin, eller något annat i kombination med fordon.. det löftet (en av de få) håller fortfarande efter 15 år.

Hur mycket skadar det att sniffa ett eller några bloss?