• 35 925 online
  • 1 213 414 medlemmar
  • 62 597 706 inlägg
2007-10-02, 16:25
  #1
Moderator
Jeckes avatar
Stridsvagn 103, den gamla trotjänare som utvecklades sent 50-tal och togs i bruk på 70-talet.
http://en.wikipedia.org/wiki/S-tank


Hur bra var den? Hur dålig var den.

Åsikterna går isär, vissa (däribland jag) hävdar att dess överlägnsa skydd i fronten tack vare dess låga profil och oerhörda lutning av pansaret tillsammans med en kraftfull och träffsäker kanon med snabb omladdning vinner över nackdelarna av att inte ha ett torn.

Att inte kunna skjuta under gången löstes på samma sätt som av infanteriet, genom växelvis framryckning.

Samtidigt hade den en hel del nackdelar, vissa bara lite klantigheter i designen som relativt enkelt kunnat lösas, som det faktum att den släpper ut heta avgaser från turbinen rakt uppåt, vilket gör den lätt att ses med värmekamera.

Men i jämförelser, får man komma ihåg att den utvecklades sent 50-tal, tidigt 60-tal och jämföra den med andra vagnar under tiden, inga jämförelser med Leopard 2 och Abrams, då dessa naturligtvis är överlägnsa eftersom de är betydligt modernare.

Tyvärr så S-vagnen aldrig strid, så man kan bara spekulera i hur pass bra den hade klarat sig egentligen.
Klart är dock att under andra världskriget så gjorde tyskarnas Jagdpanzers (tankdestroyers) med samma tornlösa koncept väldigt bra ifrån sig.

Besparingar i teknik och kostnad får man väl också komma ihåg, även om man kanske inte ska lägga alltför mycket vikt vid det.


Detta är vad Wikipedia har att säga om jämförelser:
"The Stridsvagn 103 never saw combat and so its design remains unproven. It is the case that every other deployed Main Battle Tank has a turret. On Discovery Chanel's "Greatest tanks ever" they ranked the Stridsvagn 103 as number 6. In 1967 Norway carried out a two week comparative observation test with the Leopard 1 and found that with closed hatches the 103 spotted more targets and fired faster than the Leopard. In April to September of 1968 two 103s were tested at the British armored school in Bovington and reported that "The turretless concept of the "S"-tank holds considerable advantage over turreted tanks". In BAOR 1973 the 103 was tested against the Cheftain. Availability never fell under 90% and the final report stated "It has not been possible to prove any disadvantage in the "S" inability to fire on the move.". In 1975 two 103s were tested at the American armor center at Fort Knox. The result was that the 103 was more accurate than the M60A1E3, but fired on an average 0.5 seconds slower."


Så, lite synpunkter, från båda läger tack.
Var S-vagnen ett bra koncept och en bra vagn för sin tid, eller var den ett misslyckande och Sverige hade haft ett bättre pansarvapen genom att ha köpt in utländska konventionella vagnar?
Citera
2007-10-02, 16:43
  #2
Medlem
Världens bästa PV-kanon enligt mig!

Detta kan tyckas lite elakt, men tyvärr är det nog sant.

Att inte kunna skjuta under rull är en mycket stor nackdel. Först och främst för att hålla fi infanteriet nere, men även bekämpa viktiga mål som pv-värn, tksp-värn och tgrg-värn. Att stanna, rikta och sedan accelerera igen skulle kosta massor av tid, och dessutom förstöra formationen.

Dock hade vagnen fullt existensberättigande ända tills man började leka vilt med tekniken. Gasturbiner och hydraulik, är långt ifrån billiga!

En leopard 1 med gyrostabilisering och galler hade såhär när efterklokheten är som bäst verkligen givit vårt försvar en effektiv pjäs.
Citera
2007-10-02, 17:39
  #3
Medlem
wreckinggirls avatar
En av fördelarna är att den kan manövreras av en person, eftersom du siktar med ratten, eller hur det enklast kan beskrivas.

Flytkragen var en fiffig idé, kanske inte helt praktisk då den var av gummi - men frågan är om andra stridsvagnars djupvadning är så värst mycket bättre.

Möjligheten att skjuta snabb "automateld" är också intressant, även om jag inte vet hur praktiskt det var ...

OK, det var några korta synpunkter från mig. Men jag gillar den skarpt, inte minst för att den är liten och vacker!
Citera
2007-10-02, 17:45
  #4
Moderator
Jeckes avatar
Citat:
Ursprungligen postat av wreckinggirl
En av fördelarna är att den kan manövreras av en person, eftersom du siktar med ratten, eller hur det enklast kan beskrivas.

Flytkragen var en fiffig idé, kanske inte helt praktisk då den var av gummi - men frågan är om andra stridsvagnars djupvadning är så värst mycket bättre.

Möjligheten att skjuta snabb "automateld" är också intressant, även om jag inte vet hur praktiskt det var ...

OK, det var några korta synpunkter från mig. Men jag gillar den skarpt, inte minst för att den är liten och vacker!
Automateld och automateld, 3 sekunder mellan skotten trots allt. Men det är ju betydligt snabbare än de 6-8 skott i minuten som en M1 Abrams klarar av (och den är känd för att vara snabb med omladdningen).

Flytkragen ska inte vara så ömtålig som man tror, utan den ska klara av ganska stora hål. Det ska till exempel vara mer eller mindre omöjligt att "sänka" vagnen med finkalibrig eld.
Citera
2007-10-02, 18:20
  #5
Moderator
vfs avatar
Fanns en del innovativt med den vagnen, den kunde väl köras både
fram och "bak"?. Ett galler monterat på fronten gav ytterligare skydd
mot granater.

Den hade nog inte gjort bort sig på 70-talet alldeles oavsett att den
inte kunde skjuta under gång.
Citera
2007-10-02, 18:34
  #6
Medlem
humperdicks avatar
Det bästa är det ser ut som den skiter när den ska göra sig av med tomhylsorna vilket kan få FI att bli förvirrade.

Är det inte så att om man hade sån djävla tur att ha ett mål framför sig så kunde man skjuta under gång.
Citera
2007-10-02, 18:47
  #7
Moderator
Jeckes avatar
Citat:
Ursprungligen postat av humperdick
Det bästa är det ser ut som den skiter när den ska göra sig av med tomhylsorna vilket kan få FI att bli förvirrade.

Är det inte så att om man hade sån djävla tur att ha ett mål framför sig så kunde man skjuta under gång.
Teoretiskt sett kunde man väl skjuta under gång, men eftersom man måste siikta med hela vagnen och kanonen inte var det minsta stabiliserad så blir det en omöjlighet att få någon som helst precision när man kör i terräng och det skumpar lite upp och ner.
Citera
2007-10-02, 18:50
  #8
Medlem
RDX*s avatar
Om man tänker på vilken roll vagnen skulle ha så tror jag mycket på stridsvagn S. Stridsvagn S hade till uppgift att slå ut ett helt gäng T-55/T-72 som kommer rullande över en äng/skogs landskap. Och en nergrävd 103:a är det inte mycket som rår på.

Det är bara ännu ett exempel på att vi skiter i vad USA håller på med, vi utvecklar militärt materiell som är optimerat till våra förhållanden.
Citera
2007-10-02, 19:06
  #9
Medlem
nozinans avatar
Här kommer några hårda ord om pansartruppernas gamla stolthet, som utbildad mekaniker på vagnen är jag beredd att hålla med.

Strv 103 kunde inte skjuta under gång, hade endast två man som kunde deltaga i striden och kunde inte passera mindre diken. Detta gjorde att stridsvagnen inte var lämplig som anfallsvapen. Den hade ett begränsat stridsvärde och passade bäst som bandpansarvärnspjäs. Men vad Sverige behövde var ett anfallsvapen.

När Sverige för några år sedan skickade en bataljon till Bosnien behövde den tunga stridsvagnar. För att lösa den uppgiften blev vi tvingade att ta med ett danskt stridsvagnskompani med Leopard 1-vagnar. Vår egen strv 103 räckte inte ens till för att lösa en fredsuppgift, men vagnen skulle av svenska soldater utnyttjas i krig mot en modernt utrustad motståndare.

Tillförlitligheten var under huvuddelen av tiden så bristfällig att det kan vara motiverat att använda ordet skandal.

Många måste fråga sig varför dessa förhållanden inte kommit fram tidigare. Borde inte svenska folket och soldaterna fått en ärlig redogörelse för läget. Jag har många gånger ställt mig den frågan. Jag har två skäl varför jag inte tidigare talat om detta.

• Den svenska krigsmaktens uppgift är att vara krigsavhållande. Det är respekten för våra förband och vapen som kan avhålla en motståndare från att anfalla landet och starta ett krig. Som fördelningschef för den fördelning där de tre strv 103-brigaderna ingick hade det inneburit ett medgivande att våra stridsvagnar var undermåliga. Detta hade minskat respekten för vårt försvar.

• När jag i ett tidigare skede framförde dessa synpunkter till en av mina chefer förbjöd han mig att ta upp dessa förhållanden med någon, vem det vara månde. Jag måste erkänna att jag förstod hans synpunkter. Vi hade redan strv 103. Nu gällde det att göra det bästa möjliga av situationen

Det råder dock inget tvivel om att flera av våra högre chefer – även vid pansarförband – ej hade satt sig in i dessa förhållanden och än i dag är okunniga om strv 103 stridsvärde.


Hans Nilsson, överste



Hela sågningen finns på http://www.forsvarsframjandet.org/FMF-98-4/Strv-103.htm
Citera
2007-10-02, 19:16
  #10
Moderator
Oddballs avatar
Intressant artikel om Stridsvagn S/103 skriven av överste Hans Nilsson inom pansartrupperna:

Strv 103 – en hemlig besvikelse

(tar med sammanfattningen, hela artikeln finns länkad längre ner)

SAMMANFATTNING

Strv 103 kunde inte skjuta under gång, hade endast två man som kunde deltaga i striden och kunde inte passera mindre diken. Detta gjorde att stridsvagnen inte var lämplig som anfallsvapen. Den hade ett begränsat stridsvärde och passade bäst som bandpansarvärnspjäs. Men vad Sverige behövde var ett anfallsvapen.

När Sverige för några år sedan skickade en bataljon till Bosnien behövde den tunga stridsvagnar. För att lösa den uppgiften blev vi tvingade att ta med ett danskt stridsvagnskompani med Leopard 1-vagnar. Vår egen strv 103 räckte inte ens till för att lösa en fredsuppgift, men vagnen skulle av svenska soldater utnyttjas i krig mot en modernt utrustad motståndare.

Tillförlitligheten var under huvuddelen av tiden så bristfällig att det kan vara motiverat att använda ordet skandal.

Många måste fråga sig varför dessa förhållanden inte kommit fram tidigare. Borde inte svenska folket och soldaterna fått en ärlig redogörelse för läget. Jag har många gånger ställt mig den frågan. Jag har två skäl varför jag inte tidigare talat om detta.

• Den svenska krigsmaktens uppgift är att vara krigsavhållande. Det är respekten för våra förband och vapen som kan avhålla en motståndare från att anfalla landet och starta ett krig. Som fördelningschef för den fördelning där de tre strv 103-brigaderna ingick hade det inneburit ett medgivande att våra stridsvagnar var undermåliga. Detta hade minskat respekten för vårt försvar.

• När jag i ett tidigare skede framförde dessa synpunkter till en av mina chefer förbjöd han mig att ta upp dessa förhållanden med någon, vem det vara månde. Jag måste erkänna att jag förstod hans synpunkter. Vi hade redan strv 103. Nu gällde det att göra det bästa möjliga av situationen

Det råder dock inget tvivel om att flera av våra högre chefer – även vid pansarförband – ej hade satt sig in i dessa förhållanden och än i dag är okunniga om strv 103 stridsvärde.


Hans Nilsson, överste


http://www.forsvarsframjandet.org/FMF-98-4/Strv-103.htm

Blev slagen med 10 minuter...lärdomen är att inte hämta tvätten mitt i ett inlägg!!
Citera
2007-10-02, 19:24
  #11
Medlem
nozinans avatar
Översten fick lite mothugg om 103:ans oduglighet här: http://www.forsvarsframjandet.org/fm...agnsleken.html

Hinner du först den här gången Oddball?


En anekdot: När jag gjorde min slutövning (1993) var vi vid axvalla pansarmuseum. En reservofficer frågade en av guiderna på museumet varför 103:an kallats "sveriges största landsförräderi". Guiden som var fd pansarofficer berättade att han kände till uttrycket. Han berättade om diverse fusk under tester och uppvisningar för att få vagnen att verka bättre.

Jag misstänker att vagnen kan ha varit ett sätt att hålla igång svensk vapenindustri. Mer arbetsmarknadspolitik än försvarspolitik. Tur att vi slapp krig och att få pansarsoldater friterade i hydraulikolja, om nu vagnarna hade kommit ut ur mobförråden öht.
Citera
2007-10-02, 20:18
  #12
Medlem
Ankdammsmans avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Överste Hans Nilsson
När Sverige för några år sedan skickade en bataljon till Bosnien behövde den tunga stridsvagnar. För att lösa den uppgiften blev vi tvingade att ta med ett danskt stridsvagnskompani med Leopard 1-vagnar. Vår egen strv 103 räckte inte ens till för att lösa en fredsuppgift, men vagnen skulle av svenska soldater utnyttjas i krig mot en modernt utrustad motståndare.
Ett större underbetyg kan man väl knappast ge sitt eget vapensystem. Observera att Leopard 1 är lika gammal, så man valde alltså bort Stridsvagn S för en på alla sätt jämförbar stridsvagn. Hade vi inte byggt S-vagnen finns det en hyfsad chans att vi hade köpt Leopard 1 istället, så vill man kan man se det som att militären i efterhand underkände sitt eget beslut. Man får dock gratulera dem till att de till slut kom till insikt.

Vad gäller vagnens egenskaper så gäller det väl att skilja på det som hade gått att fixa (som bristen på mörkerutrustning) och det som inte gått att fixa (som dikestagningen). Att kanonen har låg elevation borde också vara en rejäl nackdel i strid i bebyggelse.
Citera