Judendom - av G-ds utvalda folk?

Att konvertera till judendom är en komplicerad process. Att skriva allt kan ta mycket plats, men här är en kort sammanfattning.

Att konvertera till judendom är inte som att konvertera till någon annan religion. När du konverterar till judendom blir du inte bara en del av religionen, men också en del av det judiska folket. Du blir också en del av judenheten, det judiska folket. Du delar alla seder och traditioner, och det judiska levnadsödet. Många rabbiner måste se en vilja att ta del av detta "commonwealth" för att du ska bli antagen som konvertit.

Att konvertera till judendom är en lång och mödosam process, men fullt genomförbar. Man måste studera judisk tro, filosofi, värderingar, lag. Men viktigast av allt är att man lär sig hur man lever judiskt, för de är det absolut viktigaste.

Första steget till att bli jude är att kontakta en rabbin. Det finns en gammal sed, som i viss mån fortfarande praktiseras av ortodoxa rabbiner, att sända bort en konvertit tre gånger, innan han eller hon blir antagen att studera. Anledningen till detta är att man vill testa uppriktigheten hos personen, och för att se om denne har viljestyrkan och motivationen som krävs för att börja på den långa resa som är konvertering. Var inte rädd; idag välkomnar rabbiner uppriktiga konvertiter med öppna armar. Men om man funderar på att konvertera ska man verkligen ha klart för sig vad man ger sig in på, så det inte blir något fel på vägen. Konvertering är ingen halvmesyr, det krävs mycket arbete, slit och möda. Men om man verkligen bestämt sig, och har ett brinnande intresse av att lära sig, är det fritt fram

Nästa steg är att börja studera för en rabbin. För att kunna vara en god jude måste man ha goda kunskaper om den judiska historian och det judiska kulturarvet. Man studerar texter, idéer och tankar från olika rabbiner genom tiderna som spelat stor roll på hur judendom ser ut idag. Man studerar självklart också Torahn, och kanske även Talmud.

Främst lär man sig också hur man lever judiskt; vilka lagar och föreskrifter det finns, hur man efterlever dem, vilka högtider det finns och hur man firar dem etc. Man lär sig hur G-dstjänsterna går till, vilka böner man läser etc. Man får också lära sig läsa hebreiska.

Processen tar sällan kortare tid än ett år, ofta längre. Det låter långt, men det är en stegvis resa där man allt eftersom lär sig implementera det judiska i sitt liv; fira Shabat, hålla kosher etc. När rabbinen anser att du är redo, tar du dina sista steg mot att bli jude.

Du ställs inför en Beth Din, en judisk domstol bestående av tre män. De ska avgöra ifall du är redo att upptas i den judiska församlinegn och det judiska folket. De förhör dig om dina kunskaper för att se om du är redo för att bli jude.

Det låter allvarligt, men det är det egentligen inte. "Förhöret" ter sig ofta som ett vanligt samtal, då du berättar lite om din bakgrund, din motivation och dina erfarenheter. Det är väldigt ovanligt att en person ställs inför Beth Din oförberedd, och om man gör det är det rabbinens fel om han bedömt dig som färdigutbildad. Så var inte orolig

När du blivit godkänd av Beth Din återstår bara två saker:
Brit Milah - Slutandet av Förbundet, omskärelsen. Alla judiska pojkar omskärs som ett tecken på att man slutit förbundet med G-d att ta emot och följa han Lära. Ingreppet utförs av en professionell läkare eller Mohel. Efter Brit Milahn återstår bara:
Mikveh - ett rituellt bad. Under välsignelser stiger man ned i Mikvehn, som är en specialbyggd 'pool' med naturligt ansamlat vatten. Du doppar dig, och i processen ersätts din själ med en Neshama, en judisk själ, eller livsande. När du stiger upp är du jude, precis lika mycket som en person som kan räkna sina släktled tillbaka till Moses dagar.

Kan detta röra sig om en svensk minhag? Jag har aldrig hört talas om någon som inte omskurits och varit i mikvehn redan innan beit din-sammanträdet då man formellt upptas.

Jag har aldirg hört om någon som omskurits och badat i mikvehn för att sedan möta Beth Din. Dock så ska ju både Brit Milahn och Mikvehnedsänkingen bevittnas och godkännas av Beth dinen.

Se http://en.wikipedia.org/wiki/Convers...l_requirements och http://www.convert.org/process.htm

Hur hårt håller judar i Sverige på att kött ska vara kosherslaktat? Jag är medveten om att alla judar inte har samma ståndpunkt, men hur är det i stora drag?

Jag har hört att det krävs en speciell utbildning för att kunna slakta kosher för att minska lidandet för djuret, är det så och i så fall hur kan man minska lidandet, verkar vara en ganska plågsam död?

Jag kan inte se i någon av länkarna att det uttalat står att brisen och mikvehn skall ske efter beit din-sammanträdet. Saken är ju den att för att kunna utfärda en Shtar giur måste alla krav vara uppfyllda och eftersom en bris inte är en mitzvah för en konvertit finns det ingen som helst anledning att göra den efter beit din-sammanträdet. Tvärtom är det en stor fördel om konvertiten redan är läkt. Menar du alltså att man i Sverige först träffar beit din för "förhör", därefter gå gemensamt till mikvehn och till sist gemensamt till mohelen, varefter Shtar giuren utfärdas?

En försvinnande liten del av Sveriges judar äter koscherslaktat kött. Även om man så skulle önska bör man betänka att man för att kunna köpa sådant kött måste ringa på en ringklocka och låta en säkerhetsvakt öppna dörren till koscher-butiken. Det kräver en grad av motivation som ytterst få har. Vinnlägger man sig om att hålla ett koscher hem bör man (i Sverige) vara vegetarian och vid matinköp följa den koscherlista som den ortodoxe rabbinen utfärdat.

Det ställs höga krav på den som vill bli koscher-slaktare, men eftersom det i princip är olagligt med koscher-slakt i Sverige blir en diskussion om detta tämligen ointressant. Den allt övervägande forskningen (utanför Sverige) tyder på att koscherslakt inte i något relevant avseende är högre grad av djurplågeri än andra slaktformer och i många fall är betydligt humanare (än t.ex. älgjakt).

Intressant, är inte intresserad av att debattera kosherslaktens vara eller icke-vara utan är mer intresserad av hur det fungerar så att säga.

Den forskning du nämner har jag aldrig hört talas om, har du några källor?

Av naturliga skäl kommer det mesta du kan hitta på internet att vara negativt till shechita. Den typ av forskning som jag avsåg refereras till nedan. Det bör inte vara så svårt att hitta hela undersökningarna på ett bibliotek.

Der Ewige: Jag har konverterat via ett reformert beth din i London, och är dessutom omskuren. När jag konverterade gjorde jag det av innersta övertygelse om att jag tillhörde det judiska folket. Hur kommer det sig att ortodoxa rabbiner anser att de kan bestämma om jag är jude eller inte, och varför anser de sig ha rätt att diskvalificera ALLA reformerta konverteringar? Sedan min konvertering har jag uppfyllt varenda punkt och lever nästan "slavlikt" efter KZA. Likväl räknas jag som en goy.

Man blir förbannad på ortodoxa rabbiner.

Finns det något judiskt folk enligt dig, Ben Avraham.
Det verkar vara splittrade uppfattningar bland judar kring denna frågan.
När jag säger judiskt folk så menar jag alltså judisk etnicitet.

Tillhör svarta, gula och orientaler samma etniska grupp i ditt tycke?

Tackar, ska undersökas så fort jag får tid.


Menar du att jude är en etnisk grupp?