När jag var i tidiga tonåren var jag och min familj på golfsemester i norra Spanien och serverades där på hotellrestaurangen en helt otroligt god Steak Diane. De tillagade alltihop (flambering!) på ett stekbord de rullade ut vid bordet, vilket förhöjde upplevelsen markant för en späd kille i början av puberteten. Smakerna var helt fantastiska – köttet smälte i munnen, skyn var delikat, den stekta potatisen perfekt.
Det är en av de starkare matminnena jag har.
Sedan har jag i närtid fått en helt fantastisk middag samma kväll jag friade till kärleken i mitt liv. Jag hade ordnat en överraskningsresa till Göteborg och jag bokade bord på Miss Sophies som ligger utmed avenyn, vilket egentligen var en total chansning från min sida. Ofta tycker jag restaurangerna på avenyn är överskattade, men den hade fått bra betyg på TripAdvisor, så jag körde på.
Lokalen var väldigt mysig, och ljudnivån lagom hög, trots att det var en fredagkväll med lite puls. Vi tog en förrätt med charkdelikatesser som var riktigt bra, och till huvudrätt valde jag hjort.
Jag ser nu att menyn är ändrad sedan dess, men så här såg det ut då:
Kryddstekt hjortytterfilé, puré på butternutpumpa, kantareller, steklök, spenat, friterad svartrot, citrontimjansky.
Det var helt fantastiskt gott. Texturerna och smakerna gifte sig på ett helt fantastiskt sätt, och man hann inte tröttna på smakerna trots den väl tilltagna tallriken. Jag var i en gastronomisk himmel, trots en vag nervositet inför frieriet. Min käresta valde nötkött och blev besviken – torrt och enformigt. Det var förstås en nagel i ögat på min i övrigt perfekt planerade afton, men det var knappt att jag kunde låta det besvära mig där jag satt och njöt för varje tugga!
Det är en av de starkare matminnena jag har.
Sedan har jag i närtid fått en helt fantastisk middag samma kväll jag friade till kärleken i mitt liv. Jag hade ordnat en överraskningsresa till Göteborg och jag bokade bord på Miss Sophies som ligger utmed avenyn, vilket egentligen var en total chansning från min sida. Ofta tycker jag restaurangerna på avenyn är överskattade, men den hade fått bra betyg på TripAdvisor, så jag körde på.
Lokalen var väldigt mysig, och ljudnivån lagom hög, trots att det var en fredagkväll med lite puls. Vi tog en förrätt med charkdelikatesser som var riktigt bra, och till huvudrätt valde jag hjort.
Jag ser nu att menyn är ändrad sedan dess, men så här såg det ut då:
Kryddstekt hjortytterfilé, puré på butternutpumpa, kantareller, steklök, spenat, friterad svartrot, citrontimjansky.
Det var helt fantastiskt gott. Texturerna och smakerna gifte sig på ett helt fantastiskt sätt, och man hann inte tröttna på smakerna trots den väl tilltagna tallriken. Jag var i en gastronomisk himmel, trots en vag nervositet inför frieriet. Min käresta valde nötkött och blev besviken – torrt och enformigt. Det var förstås en nagel i ögat på min i övrigt perfekt planerade afton, men det var knappt att jag kunde låta det besvära mig där jag satt och njöt för varje tugga!
Jaja, alltid är det väl någon som blir glad av att läsa mitt inlägg. Blev så konfunderad när jag läste inläggen på sidan innan och det stod om enorma sidor pytt i panna. Men så tänkte jag "det mesta kan vara riktigt gott bara man har rätt sug och är hungrid" och grubblade inte mer på det.
Älskar det tänket!