Mansfientlighet

Om man får en våldtäktsanmälan mot sig hamnar man på löpsedeln, om man har otur. Inte fällande dom, anmälan räcker. Att man är oskyldig tills motsatsen bevisats gäller inte för media.

Nu räcker det ju inte med en friande dom, det medför demonstrationer mot rättssamhället, även om demonstranterna inte har alla fakta i målet. Det är rättssamhället det är fel på för inget annat än att mannen är skyldig kan vara sant.

Nu kräver allt fler instanser att "brist på samtycke" ska räcka för våldtäkt. Vilket i praktiken innebär att om kvinnan säger att hon inte ville, ja då är mannen våldtäktsman. I den ord mot ord-situation som då uppstår är mannen chanslös för kvinnan vet ju själv vad hon ville. Mannens enda chans är att i förväg skriva ett kontrakt och få kvinnans underskrift, som då blir juridiskt bindande. I sådana fall kan hon inte komma i efterhand och gnälla. Fast hur mycket skulle inte ett sådant kontrakt döda den lust och erotik som kan ha funnits.

Man klagar på att bevisbördan finns hos kvinnan. Tacka fan för det, om bevisbördan ska ligga hos den anklagade, ja så skulle folk kunna anklaga varandra hur som helst. Och hela tiden måste man vara beredd på att kunna förklara i detalj varför det inte kan stämma. Slut på alkoholberusningar med eventuella minnesluckor alltså.

Ni kanske minns "Fallet Ulf" i Uppdrag granskning, där en oskyldig man fälldes enbart p.g.a. sin sjuka dotters berättelse. Det visade sig att gång på gång dök det upp saker i utredningen som visade att dottern inte kunde tala sanning, men detta låtsades man inte om utan fortsatte kämpa för att få (den onda) mannen fälld för sina "övergrepp" mot sin (stackars lilla) dotter. Det här är bara toppen på ett isberg i det svenska matriarkatet. Mannen är rättslös och Sverige är ett mansfientligt samhälle.

Man kan nog ändå fastlå att de som blir oskyldigt dömda är bra mycket mindre än de våldtäktsmän som är skyldiga och går fria.

Nu är vi ju inte riktigt där än, men det är på väg åt rätt håll i alla fall.

"It's better that 100 guilty men go free than one innocent man suffer."
Jim Yardley

Håller helt med!

Innan ni bemöter mina argument vill jag bara tillägga att jag är inte är någon multikulti snällvänster typ (Jag vet ju hur diskussionerna går på detta forum).
Men då det gäller våldtäktsdiskussionerna på detta forum har jag en del invändningar.

För det första, bevisbördan ligger inte på mannen, det är bara att titta på den låga antalet som döms i relation till antalet som åtalas. Våldtäkter är ett brott som det är synnerligen svårt att bli dömd för.

För det andra, i våldtäktsmål pekar all forskning som finns i området på att det är offret kvinnan som granskas betydligt hårdare än den misstänkte mannen.
Senaste exemplet är stureplans profilerna. Istället för att granska vilken syn på sexualitet männen har och om de har tidigare åtal mot sig, och brukar ägna sig åt gruppsex och liknande, granskas kvinnans sexualvanor för att kunna misstänkliggöra henne enligt resonemanget att hon är mindre trovärdig om hon knullat runt mycket.

Andra saker som granskas är huruvida kvinnan klätt sig utmanande (ni känner säkert till alla omständigheter som antas betyda att hon "egentligen ville")

Detta leder till att kvinnor ogärna vill anmäla våldtäkt eftersom de blir hårdare granskade än männen.

VARFÖR granskas inte männen lika ingående??

Jag är medveten om att våldtäkter är ett svårbedömt brott eftersom ord står mot ord i allra flesta fall, och självklart finns det kvinnor som anmäler män av rent jävulskap. MEN våldtäktsmål skiljer sig från alla andra sorters mål på grund av att offret granskas omotiverat hårt, medan brottslingen slipper granskning. Detta är inte rättvisa.

Den största luckan i rådande rättspraxis i våldtäktsmål är att mannen kan slippa undan genom att hävda att han inte förstod att kvinnan inte ville pippa.
Exempelvis om kvinnan är asfull och halvt medvetslös kan mannen släpa hem na och sätta på na och skylla på att hon inte sa nej. Här uppstår alltså ett moment 22, där om kvinnan är för packad så kan mannen skylla på att hon inte sa nej.

I våldtäktsfall är det vanligt att kvinnorna av ren skräck för att bli misshandlade, inte bjuder till tillräckligt med motstånd (föreställ dig själv att bli räjpad av ett gäng "kulturberikare"). Klart som fan hon är rädd att bli ihjälslagen eller knivskuren förutom själva våldtäkten. Här kan männen skylla på att hon inte gjorde tillräckligt med motstånd.

Exempelvis kan detta jämföras med ett fyllo på stan som blir spöad av ett gäng kulturberikare på stan (nä han gjorde inte tillräckligt med motstånd, dessutom var han ju full så han får ju skylla sig själv).


Så kära Flashbackare, med risk för att verka PK, detta är en av de bra poänger som feministerna har. Även om ni hatar feminister så kommer de faktiskt med bra poänger ibland.
De kräver inte att våldtäktsrättegångar ska frångå rättsäkerhet för män, utan endast att granska förövarna lika hårt som i alla andra typer av brott.


Apropå fallet ULF och övriga pedofilfall är det en annan historia där man litar till barns vittnesmål som oftast kommer till stånd (eller snarare frammanas) via socialsekretare och skumma psykologer. I dessa fall är det motiverat att tala om en bristande rättssäkerhet. Men som sagt, detta är en annan diskussion...

Varför männen inte granskas mer ingående är att det inte är relevant för utredningen. Om Stureplansprofilerna brukar ägna sig åt gruppsex är helt irrelevant. Skulle det vara en förmildrande omständighet om de inte brukar det? Eller skulle det vara förmildrande om de säger att deras kvinnosyn är jättebra? Nu avslöjades det ju att Stureplansprofilerna hade en taskig kvinnosyn genom deras sms som publicerades i Metro. Men det är värderingar vilket inte är något brottsligt.

Däremot är det relevant att Stureplansprofilerna tidigare haft våldsamt sex med kvinnan, som då var med på det. Det är då troligt att om de har det igen så vill hon även nu. Härmed inte sagt att det måste vara så, men att männen tror det är då inte alls osannolikt. Hade de däremot inte haft våldsamt sex tidigare så hade situationen varit helt annorlunda. Med andra ord, kvinnans sexliv är i sådana här fall ytterst relevant för att få en rättvis rättegång. Visst kan det vara hårt för kvinnan men det viktigaste måste alltid vara att inte döma någon oskyldig.

Sedan finns ju galningar som Hagamannen men det är en helt annan sak.

När det gäller feminister och våldtäkt så är det ju inte bara så att de kräver att förövarna ska "granskas lika hårt som i andra typer av brott". De kräver att "brist på samtycke" ska vara lika med våldtäkt. Alltså kvinnan ska kunna påstå att de hade sex mot hennes vilja (vilket hon naturligtvis skulle utnyttja i efterhand när hon ångrar ett tillfälligt ligg) och hennes påstående räcker för att döma mannen till fängelse. Kryddat med lite gråt i rätten så är mannen chanslös.

Inte relevant för utredningen? Att granska männen handlar om DERAS trovärdighet då de hävdat att de inte förstod att kvinnan inte ville, men ändå körde upp fjärrkontroller och annat i kvinnan (detta är vad jag läst i tidningarna iaf).

Om kvinnans sexualvanor är relevant för hennes trovärdighet måste ju männens sexualvanor vara relevanta för deras trovärdighet. Det är ju så vanliga rättsfall prövas eller åtminstone BÖR prövas.


Då det gäller att kvinnan haft sex tidigare med männen så vägs ju sannerligen detta in till männens fördel, men hon har ju en mängd skador i musen och röven (vad jag läst i SVD iaf) som talar för att HON talar sanning. Sen kan ju kvinnor mycket väl ha gruppsex med några kändismän för att hon tycker det är ballt, för att sedan nästa gång vilja avbryta det hela eftersom de blir för våldsamma. Att knulla en gång, betyder inte att kvinnor vill alla gånger.

Av det jag läst av domen i SVD framgår det att männen friats på grund av att rätten inte kunde bevisa att de INTE FÖRSTOD, trots att alla bevis (kvinnans skador som vanligtvis inte uppkommer vid samtyckande sex) pekar på motsatsen.

Men än en gång, detta är svårbedömda mål, och jag håller med om att snällvänstermedia ibland blåser upp saker utom proportion.
Det feministerna vill med att föra in klausulen "brist på samtycke" är att komma åt kryphålet i lagstiftningen där män kan hävda att de inte förstod, speciellt då kvinnan är försatt i ett maktlöst/redlöst tillstånd (exempelvis aspackad/drogad) där hon inte alls kan kommunicera.

Hur lagstiftningen exakt skall utformas är svårt att säga, men som den ser ut idag i våldtäktsmål så utnyttjas den av män som kan komma undan med våldtäkter...

Rätten måste tyvärr även beakta att det i många fall då kvinnor anmäler män för våldtäkt så är det en hämndaktion från kvinnans sida (han gjorde slut, eller liknande). eller då dom efter en blöt kväll ångrar sig dagen efter... Vad gör det för förtroendet tro?
Dom kvinnorna som beter sig så är i mina ögon delvis skyldiga till den syn som rätten har på våldtagna kvinnor idag.

Japp, det finns ju en stor gråzon rörande våldtäkter på grund av:

1) kvinnor falsk anmäler våldtäkter (hur många de är skulle jag gärna vilja veta) vilket förstör för alla kvinnor som verkligen blir våldtagna.

2) "parningsritualerna" eller vad man ska kalla dom, bygger till viss del på ett dubbelspel där kvinnor många gånger avvisar/säger nej för att i sina egna och tjejkompisarnas ögon framstå som "respektabla" medan de i själva verket menar JA.

Den som raggar på krogen har säkerligen stött på detta, där kvinnor bjuder ett "symboliskt" motstånd i början där det är upp till killen att "erövra" och för kvinnan att åtminstone initialt kunna säga nej - men hela tiden räknar med att killen förstår vinken och fortsätter försöka.

Detta bidrar ju att fucka upp kommunikationen mellan könen...

Visst är det fel att kunna slippa skuld för att man "inte förstod" att man begick ett brott. Undantaget är väl om man lider av en allvarlig psykisk störning och verkligen inte har en korrekt verklighetsuppfattning. Man ska kunna kräva att den som begår ett brott vet att han är brottslig och átt han känner till lagen. I annat fall skulle man kunna slippa ansvar genom att skylla ifrån sig.

Våldtäkt är emellertid (i många fall) ett brott med en hårfin gräns till det brottsliga. I alla brottsmål är uppsåtet extremt viktigt och om uppsåtet aldrig varit att våldta (även om kvinnan upplevde det så) är det magstarkt att döma till våldtäkt. Om kvinnan dessutom inte tydligt uttrycker att hon inte vill (för att hon inte vågar eller av någon annan anledning) blir mycket svårt för mannen att veta att han våldtar. Det här spelet mellan män och kvinnor komplicerar det ännu mer.

Likväl är det lätt att tycka att Stureplansprofilerna varit enormt trögfattade om man läser vad som stått i media om våldsamt motstånd, böner, underlivsskador m.m. Av det som publicerats i media att döma var det snarare så att de gav blanka fan i om hon ville eller inte. Men vi får se vad hovrätten säger.

Men hade inte lagen ändrats så att även sex med redlöst berusade skulle räknas som våldtäkt? Fast i praktiken blev det kanske tvärtom, eftersom rätten tycker det är för hårt att döma nån för våldtäkt i detta fall. Bättre om "sexuellt utnyttjande" fanns kvar för såna fall, i stället för att allt ska kallas våldtäkt.

Visserligen blir det förstås bevissvårigheter där med. "Visst var hon berusad men inte redlöst berusad." Blodprov kan ju visa på alkoholhalten, men då måste det kanske tas direkt efter våldtäkten och inte flera timmar senare?