Varg och Varghybrider - Husdjur?

Det förekommer avel på varghybrider och vad jag vet existerar detta i Värmlandstrakter. Företeelsen låter spännande men man frågar sig till vilken nytta man tänkt sig att den nya spännande rasen kommer medföra. Ska det bli bra draghundar eller tror någon att det kan gå att jaga med rasen?
Den som tror sig veta får gärna svara.

Kennelklubben gillar inte varghybrider men det kan man inte ta så allvarligt på. De gillar inte mina Alaska Huskies heller, det är inga hundar, säger Kennelklubben. Mina hundar är inte renrasiga och således inga hundar enligt Kennelklubben.
Där jag bor bor finns massor av hundar och de enda som aldrig orsakar en konflikt av något slag, är mina djur, de som inte får kalla sig för hundar.
Jag är emot Kennelklubben som bidrar till inavel, med sin gen-ideologi, men för övrigt tycker jag de har en viktig funktion i vårt hundsamhälle.
Draghundar, sådana jag äger, är ändå hundar med alla dess egenskaper. Vargar är något helt annat och om det kan ni läsa i inläggen nedan.

Här visar jag på ett exempel jag känner till. Vän till min familj och känd fjällmänniska i västra jämtland. En man som uppfostrade en vargunge till sin "hund".

Bild på T.Boberg och vargen Warrah, den förtrogne hunden som inte var hund.
http://i6.photobucket.com/albums/y21...gochVargen.jpg

Förklarande text 1
http://i6.photobucket.com/albums/y21...arrah1text.jpg

Förklarande text 2
http://i6.photobucket.com/albums/y21...arrah2text.jpg

Nu när ni läst detta vill jag påminna om det viktigaste!

Det gick bra med vargen tills den kom i puberteten, 1,5 - 2 års ålder.
Warrah togs bort vid två års ålder.

Alla hundar oavsett ras är jobbigast vid puberteten och helt andra egenskaper än de man tror sig veta visar sig vid den åldern. Har man inte koll på sin hund innan dess är det tyvärr många gånger försent. Speciellt om man har lite större och tuffare hundar.

Min egen metod är att skapa så mycket trygghet och lugn jag förmår med mina Huskies, att på alla möjliga sätt tona ner hundarnas revirbenägenhet (form av aggresivitet) och att ge dem all möjlig lugn och ro, vänja sig vid människor och andra djur, allt för att de ska bli normaliserade och tona ner den aggresiva sidan hos hunden.
En trygg hund blir trygg i omgivningen.

När det kommer till att ha varg som husdjur så är det inte bara det med revirbenägenheten. Vargar är flockdjur först och främst men när dom kommer till könsmogen ålder så kommer även "vem ska vara ledare" dom testar i det oändliga för att ta över ledarskapet och precis som med Siberians eller Malamuter så kräver dom en oerhörd konditionsträning och att får röra på sig för att må bra.

Se på vargar i djurparker.
Dom springer runt och runt hela tiden. Många säjer att det beror på stress men det är deras inneboende behov av att vandra. Tänk på att en varg i vilt tillstånd kan vandra till upp till 5 mil dagen om inte mer.

Jag personlinge är helt emot all avel mellan hund och varg. På grund av att två orsaker.
1. Vargen är vilt djur och det tar lång tid att domesticera det.
2. Dom som köper varghybrider är fel personer. Dom köper dom för att det är häftigt, har en romantiserad bild av vargen och har noll koll på vad dom skaffar.

Men för den sakens skull så har jag inget emot draghundar som huskys eller mallamutes hade jag haft tid så hade jag lätt skaffat ett par sådana.

Jag är lyckligt lottad att ha en sådan hybrid.
Det blir aldrig någon lydnads champ av han.
Inte heller någon vakt hund.
Utan en robust hund som lever länge utan fel på.
Har flera bekanta som har haft dessa.
Alla har blivit mellan 12-18 år.
Ska lägga upp ett par bilder på min bastard


http://img403.imageshack.us/my.php?i...1010627xt9.jpg

han är till vänster. till höger är hans far en långhårig Schäfer

http://img403.imageshack.us/my.php?i...1000377ir5.jpg


här är hans mor

Varghybrider är dokumäntärt farligare än vargar, då vargens agressiva rovdjursinstinkt och hundens orädlsa inför människan är en farlig kombination.

Jag är också emot dessa hybrider men inser att jag inte var så tydlig om detta. Om man läser inlägget jag la in under första posten kan man se problemen jag ville belysa. Boberg, som han hette, var ensamstående med sin vargunge och allt förlöpte väl fram till vargens pubertet. Vid två års ålder tog det slut, det gick inte att ha djuret tillsammans med människor längre.
Äldre än så blev inte Warrah.
Själv tycker jag det är ett bevis på att vilda djur går inte att tämja. Vargen accepterade sin ledare men kunde inte slappna av med andra och i takt med storleken och styrkan blev projektet omöjligt.




Jag har erfarenhet av rävungar och de fungerar ungefär på samma sätt. Det går bra fram till ungefär 15 månader, sedan tar de vilda anlagen vid.

Det tror jag inte. De vilda djurens instinkter tar överhand.
En anledning varför man anser att varghybriderna är farligare, eller okontrollerbara (skulle jag vilja säga), är att dessa djur har behållit en större del av sina naturliga instinkter än vad våra tamhundar besitter.
Hur som helst fyller de ingen funktion i mänsklig närvaro.

Det var just det jag försökte förmedla med mina inlägg från början.

Hmm, vad är denna trådens anknytning till jakt? Hade du tänkt dig att använda varghybrider till drev eller eftersök? Annars kanske en flytt till husdjursforumet vore lämpligt?

det är olagligt med varghybrider i sverige, då det är olagligt att ha vilda djur som tamdjur så är det självklart olagligt att ha en renrasig varg som tamdjur.
ingen som har hört talas om den holländska hundrasen som är en blandning med varg och hund saarloos wolfdog heter den.

Nu blev den ju förflyttad hit till husdjurtråden...

Jag tänkte lägga mitt inlägg i den här tråden från början men eftersom ämnet är känsligt och är mer aktuellt i jakttråden, valde jag att lägga den där som en bidebatt till vargåsikter som berör skogsmänniskor, jägare och samer.
Disskussionen är aktuell och hör hemma i den allmänna vargdebatten anser jag.
Givetvis, och det tycker jag framkom i mitt första inlägg, hör detta inte ihop med jakt, men däremot hör den till natur som ingår i under samma rubrik.

Att tråden förflyttades till husdjur tycker jag är fel och därmed tänker jag inte bidra med mer i det här ämnet.

Så vad du säger är i princip att du ville leka troll i jaktforumet snarare än få svar på din topicfråga, och nu när tråden hamnade där den hörde hemma så blev du sur och vill inte diskutera den mer?

Jag är glad att jag kunde hjälpa till.

Vad menar du med att jag skulle agera troll?
Jag är väl både aktiv och medverkande i jakttråden på flera sätt. Mitt trådinlägg är dessutom ingen fråga överhuvudtaget utan ett debattinlägg.
När tråden hamnar här misstänker jag att riktningen på diskussionen blir åt ett håll som inte var min tanke... därmed inte ointressant för några och den kan säkert fylla sin funktion utan min medverkan.

Jag är varken sur eller besviken. Ville bara börja på en tråd i ett ämne som få känner till men det går säkert att göra på annat sätt någon annan gång.