2007-08-25, 18:06
#1
Svara
- Ämnesverktyg
- Hitta inlägg efter datum
2007-08-26, 01:40
#2
Istllet fr att skriva ett referat av hur andra kan leverera en alternativ bild av Kreuger och ge alternativa svar p omstndigheterna kring hans dd, vill jag posta en liten lnk till www.dsm.nu
Frutom att vara en jvligt bra sida med en hel del intressanta artiklar, s har man en stor avdelning om Kreuger.
Frutom att vara en jvligt bra sida med en hel del intressanta artiklar, s har man en stor avdelning om Kreuger.
2007-08-26, 02:14
#3
Ngon som har lust att tipsa om litteratur om IK?
2007-08-27, 20:58
#4
Ngot om Ivar Kreuger och litteraturtips
Claes Lindskog skildrar initierat om ingenjren Ivar Kreuger (1880-1932) som bildade det frsta svenska globala fretaget, AB Kreuger & Toll. Ivar Kreuger kom senare att populrt bli kallad fr "Tndstickskungen". r 1911 blev han ombedd att genomfra en omorganisation av tndsticksfabrikerna i hemstaden Kalmar med omnejd och var redan en vletablerad fretagare. Tillsammans med en annan ung byggnadsingenjr, Paul Toll, bildades byggnadsfretaget Kreuger & Toll som kom att medverka i flera strre byggprojekt bl a i Stockholm. Under lrotid i USA, vann Kreuger erfarenheter att bygga med armerad betong. Efter att Svenska Tndsticks Aktiebolaget bildandes 1917 kom verksamheten alltmer att inriktas p att bygga upp en finans- och industrikoncern med Svenska Tndsticks Aktiebolaget som grund.
Som strst omfattade koncernen 250 fabriker i 40-tal lnder, varav monopol rdde eller monopolliknande frhllanden i 25 av dessa. Detta motsvarade omkring tre fjrdedelar av hela vrldens dvarande tndsticksproduktion. Kapital anskaffades genom emission av aktier och s k Participating Debentures i STAB och holdingbolaget Kreuger & Toll. Med kapitalet frvrvades aktier i frmst tndsticksfretag, svenska industrifretag och fastigheter.
Drutver lnade AB Kreuger & Toll ut stora belopp till stater i utbyte mot monopol p tndstickstillverkning och/eller -frsljning i de olika lnderna. AB Kreuger & Toll hade aktiemajoriteten i stora svenska industrier bl a LM Ericsson, SCA och Boliden. En viss del av det omfattande aktieinnehavet utgjorde skerhet fr bankln. Brskraschen p Wall Street 1929 sammanfll med tillknnagivandet av Kreuger och Toll dittills strsta emission p den amerikanska marknaden som bl a skulle g till ett ln till Tyskland p 125 miljoner dollar. Ivar Kreuger fick svrare att uppbringa kapital till sin verksamhet som ledde till en likviditetskris som kulminerade i oktober 1931, d Kreuger vnde sig till Riksbanken som med statsminister CG Ekmans ingripande kunde lsa den akuta krisen. Men statsminister CG Ekman hade vertrtt sina befogenheter och tvangs avg.
Under 1932 var Kreuger verksam med att frbereda ett tndsticksmonopol i Italien, dr han i hemlighet frvrvat aktier de strsta tndsticksfretagen. Under denna tid blev han tvungen att genom stdkp av aktier i de egna fretaget motverka baisse spekulationer p aktiemarknaderna. I samband hrmed genomfrde Dagens Nyheter en intensiv ryktesspridning som fick aktierna att sjunka som en sten.
Ivar Kreuger avled den 12 mars 1932 i sin lgenhet i Paris. Omstndigheterna kring hans dd blev aldrig helt klarlagda. Faststlldes vid ofullstndiga utredningar att Kreuger begick sjlvmord, men andra uppfattningar hvdar att han blev mrdad. Ivar Kreugers dd utlste det man kallade Kreugerkraschen. Mnga svenskar hade investerat omfattande kapital i Kreugers bolag, som gick frlorade nr AB Kreuger & Toll samt IMCO, det amerikanska dotterfretaget till STAB, frklarades i konkurs och vertogs av finansmannen J, P. Morgan. I Sverige vertogs Kreugers tillgngar i SCA och LM Ericson av svenska banker, dvs det var Wallenberg sfren som berikade sig. Dessa storfretag blev en svensk framgngssaga s helt vrdelsa var de inte. Det anses att konkursfrvaltning och utfrsljning av Kreugers tillgngar inte gick rtt tillvga.
Kllor:
(1) Ivar Kreuger en storsvensk drm, Claes Lindskog, Askild & Krnekull. 1970.
(2) Svenska Dagbladet den 24 dec 1998, Nringsliv sid 49, Kreuger var totalt beroende av tillvxt av Elisabeth Sandlund.
(3) Kriminalchefen berttar, Alvar Zetterquist (kriminalpolisintendent i Stockholm 1930-1955), Medens Frlag AB 1963. Uppsatsen Affren C G Ekman.
Som strst omfattade koncernen 250 fabriker i 40-tal lnder, varav monopol rdde eller monopolliknande frhllanden i 25 av dessa. Detta motsvarade omkring tre fjrdedelar av hela vrldens dvarande tndsticksproduktion. Kapital anskaffades genom emission av aktier och s k Participating Debentures i STAB och holdingbolaget Kreuger & Toll. Med kapitalet frvrvades aktier i frmst tndsticksfretag, svenska industrifretag och fastigheter.
Drutver lnade AB Kreuger & Toll ut stora belopp till stater i utbyte mot monopol p tndstickstillverkning och/eller -frsljning i de olika lnderna. AB Kreuger & Toll hade aktiemajoriteten i stora svenska industrier bl a LM Ericsson, SCA och Boliden. En viss del av det omfattande aktieinnehavet utgjorde skerhet fr bankln. Brskraschen p Wall Street 1929 sammanfll med tillknnagivandet av Kreuger och Toll dittills strsta emission p den amerikanska marknaden som bl a skulle g till ett ln till Tyskland p 125 miljoner dollar. Ivar Kreuger fick svrare att uppbringa kapital till sin verksamhet som ledde till en likviditetskris som kulminerade i oktober 1931, d Kreuger vnde sig till Riksbanken som med statsminister CG Ekmans ingripande kunde lsa den akuta krisen. Men statsminister CG Ekman hade vertrtt sina befogenheter och tvangs avg.
Under 1932 var Kreuger verksam med att frbereda ett tndsticksmonopol i Italien, dr han i hemlighet frvrvat aktier de strsta tndsticksfretagen. Under denna tid blev han tvungen att genom stdkp av aktier i de egna fretaget motverka baisse spekulationer p aktiemarknaderna. I samband hrmed genomfrde Dagens Nyheter en intensiv ryktesspridning som fick aktierna att sjunka som en sten.
Ivar Kreuger avled den 12 mars 1932 i sin lgenhet i Paris. Omstndigheterna kring hans dd blev aldrig helt klarlagda. Faststlldes vid ofullstndiga utredningar att Kreuger begick sjlvmord, men andra uppfattningar hvdar att han blev mrdad. Ivar Kreugers dd utlste det man kallade Kreugerkraschen. Mnga svenskar hade investerat omfattande kapital i Kreugers bolag, som gick frlorade nr AB Kreuger & Toll samt IMCO, det amerikanska dotterfretaget till STAB, frklarades i konkurs och vertogs av finansmannen J, P. Morgan. I Sverige vertogs Kreugers tillgngar i SCA och LM Ericson av svenska banker, dvs det var Wallenberg sfren som berikade sig. Dessa storfretag blev en svensk framgngssaga s helt vrdelsa var de inte. Det anses att konkursfrvaltning och utfrsljning av Kreugers tillgngar inte gick rtt tillvga.
Kllor:
(1) Ivar Kreuger en storsvensk drm, Claes Lindskog, Askild & Krnekull. 1970.
(2) Svenska Dagbladet den 24 dec 1998, Nringsliv sid 49, Kreuger var totalt beroende av tillvxt av Elisabeth Sandlund.
(3) Kriminalchefen berttar, Alvar Zetterquist (kriminalpolisintendent i Stockholm 1930-1955), Medens Frlag AB 1963. Uppsatsen Affren C G Ekman.
2007-08-27, 22:06
#5
Citat:
Baaah! Du skulle krt p Gustav II Adolf om du ville ta en krigarkung
Ursprungligen postat av Revilo
(ttt fljd av Karl XII).
.Kreuger var en sjukt intressant person, mycket intressant trd.
2007-08-30, 19:04
#6
Citat:
Tack s mycket!
Ursprungligen postat av Skribenten
*text*
2007-09-04, 15:52
#7
&ot
Underbart sakligt och vlformulerat inlgg!
Hr r en ngot dramatisk trd jag skapade i konspirationsforumet fr ngra r sen p temat "Blev Kreuger mrdad av Wallenberg?":
http://www.flashback.org/showthread.php?t=179785
Dramatisk till titeln allts. Sjlva trden dog tyvrr rtt snabbt.
Citat:
Ursprungligen postat av Skribenten
Claes Lindskog skildrar initierat om ingenjren Ivar Kreuger (1880-1932) som bildade det frsta svenska globala fretaget, AB Kreuger & Toll. Ivar Kreuger kom senare att populrt bli kallad fr "Tndstickskungen;. r 1911 blev han ombedd att genomfra en omorganisation av tndsticksfabrikerna i hemstaden Kalmar med omnejd och var redan en vletablerad fretagare. Tillsammans med en annan ung byggnadsingenjr, Paul Toll, bildades byggnadsfretaget Kreuger & Toll som kom att medverka i flera strre byggprojekt bl a i Stockholm. Under lrotid i USA, vann Kreuger erfarenheter att bygga med armerad betong. Efter att Svenska Tndsticks Aktiebolaget bildandes 1917 kom verksamheten alltmer att inriktas p att bygga upp en finans- och industrikoncern med Svenska Tndsticks Aktiebolaget som grund.
Som strst omfattade koncernen 250 fabriker i 40-tal lnder, varav monopol rdde eller monopolliknande frhllanden i 25 av dessa. Detta motsvarade omkring tre fjrdedelar av hela vrldens dvarande tndsticksproduktion. Kapital anskaffades genom emission av aktier och s k Participating Debentures i STAB och holdingbolaget Kreuger & Toll. Med kapitalet frvrvades aktier i frmst tndsticksfretag, svenska industrifretag och fastigheter.
Drutver lnade AB Kreuger & Toll ut stora belopp till stater i utbyte mot monopol p tndstickstillverkning och/eller -frsljning i de olika lnderna. AB Kreuger & Toll hade aktiemajoriteten i stora svenska industrier bl a LM Ericsson, SCA och Boliden. En viss del av det omfattande aktieinnehavet utgjorde skerhet fr bankln. Brskraschen p Wall Street 1929 sammanfll med tillknnagivandet av Kreuger och Toll dittills strsta emission p den amerikanska marknaden som bl a skulle g till ett ln till Tyskland p 125 miljoner dollar. Ivar Kreuger fick svrare att uppbringa kapital till sin verksamhet som ledde till en likviditetskris som kulminerade i oktober 1931, d Kreuger vnde sig till Riksbanken som med statsminister CG Ekmans ingripande kunde lsa den akuta krisen. Men statsminister CG Ekman hade vertrtt sina befogenheter och tvangs avg.
Under 1932 var Kreuger verksam med att frbereda ett tndsticksmonopol i Italien, dr han i hemlighet frvrvat aktier de strsta tndsticksfretagen. Under denna tid blev han tvungen att genom stdkp av aktier i de egna fretaget motverka baisse spekulationer p aktiemarknaderna. I samband hrmed genomfrde Dagens Nyheter en intensiv ryktesspridning som fick aktierna att sjunka som en sten.
Ivar Kreuger avled den 12 mars 1932 i sin lgenhet i Paris. Omstndigheterna kring hans dd blev aldrig helt klarlagda. Faststlldes vid ofullstndiga utredningar att Kreuger begick sjlvmord, men andra uppfattningar hvdar att han blev mrdad. Ivar Kreugers dd utlste det man kallade Kreugerkraschen. Mnga svenskar hade investerat omfattande kapital i Kreugers bolag, som gick frlorade nr AB Kreuger & Toll samt IMCO, det amerikanska dotterfretaget till STAB, frklarades i konkurs och vertogs av finansmannen J, P. Morgan. I Sverige vertogs Kreugers tillgngar i SCA och LM Ericson av svenska banker, dvs det var Wallenberg sfren som berikade sig. Dessa storfretag blev en svensk framgngssaga s helt vrdelsa var de inte. Det anses att konkursfrvaltning och utfrsljning av Kreugers tillgngar inte gick rtt tillvga.
Kllor:
(1) Ivar Kreuger en storsvensk drm, Claes Lindskog, Askild & Krnekull. 1970.
(2) Svenska Dagbladet den 24 dec 1998, Nringsliv sid 49, Kreuger var totalt beroende av tillvxt av Elisabeth Sandlund.
(3) Kriminalchefen berttar, Alvar Zetterquist (kriminalpolisintendent i Stockholm 1930-1955), Medens Frlag AB 1963. Uppsatsen Affren C G Ekman.
Som strst omfattade koncernen 250 fabriker i 40-tal lnder, varav monopol rdde eller monopolliknande frhllanden i 25 av dessa. Detta motsvarade omkring tre fjrdedelar av hela vrldens dvarande tndsticksproduktion. Kapital anskaffades genom emission av aktier och s k Participating Debentures i STAB och holdingbolaget Kreuger & Toll. Med kapitalet frvrvades aktier i frmst tndsticksfretag, svenska industrifretag och fastigheter.
Drutver lnade AB Kreuger & Toll ut stora belopp till stater i utbyte mot monopol p tndstickstillverkning och/eller -frsljning i de olika lnderna. AB Kreuger & Toll hade aktiemajoriteten i stora svenska industrier bl a LM Ericsson, SCA och Boliden. En viss del av det omfattande aktieinnehavet utgjorde skerhet fr bankln. Brskraschen p Wall Street 1929 sammanfll med tillknnagivandet av Kreuger och Toll dittills strsta emission p den amerikanska marknaden som bl a skulle g till ett ln till Tyskland p 125 miljoner dollar. Ivar Kreuger fick svrare att uppbringa kapital till sin verksamhet som ledde till en likviditetskris som kulminerade i oktober 1931, d Kreuger vnde sig till Riksbanken som med statsminister CG Ekmans ingripande kunde lsa den akuta krisen. Men statsminister CG Ekman hade vertrtt sina befogenheter och tvangs avg.
Under 1932 var Kreuger verksam med att frbereda ett tndsticksmonopol i Italien, dr han i hemlighet frvrvat aktier de strsta tndsticksfretagen. Under denna tid blev han tvungen att genom stdkp av aktier i de egna fretaget motverka baisse spekulationer p aktiemarknaderna. I samband hrmed genomfrde Dagens Nyheter en intensiv ryktesspridning som fick aktierna att sjunka som en sten.
Ivar Kreuger avled den 12 mars 1932 i sin lgenhet i Paris. Omstndigheterna kring hans dd blev aldrig helt klarlagda. Faststlldes vid ofullstndiga utredningar att Kreuger begick sjlvmord, men andra uppfattningar hvdar att han blev mrdad. Ivar Kreugers dd utlste det man kallade Kreugerkraschen. Mnga svenskar hade investerat omfattande kapital i Kreugers bolag, som gick frlorade nr AB Kreuger & Toll samt IMCO, det amerikanska dotterfretaget till STAB, frklarades i konkurs och vertogs av finansmannen J, P. Morgan. I Sverige vertogs Kreugers tillgngar i SCA och LM Ericson av svenska banker, dvs det var Wallenberg sfren som berikade sig. Dessa storfretag blev en svensk framgngssaga s helt vrdelsa var de inte. Det anses att konkursfrvaltning och utfrsljning av Kreugers tillgngar inte gick rtt tillvga.
Kllor:
(1) Ivar Kreuger en storsvensk drm, Claes Lindskog, Askild & Krnekull. 1970.
(2) Svenska Dagbladet den 24 dec 1998, Nringsliv sid 49, Kreuger var totalt beroende av tillvxt av Elisabeth Sandlund.
(3) Kriminalchefen berttar, Alvar Zetterquist (kriminalpolisintendent i Stockholm 1930-1955), Medens Frlag AB 1963. Uppsatsen Affren C G Ekman.
Underbart sakligt och vlformulerat inlgg!
Hr r en ngot dramatisk trd jag skapade i konspirationsforumet fr ngra r sen p temat "Blev Kreuger mrdad av Wallenberg?":
http://www.flashback.org/showthread.php?t=179785
Dramatisk till titeln allts. Sjlva trden dog tyvrr rtt snabbt.
2007-09-04, 16:34
#8
Inte jag som skrivit detta men verkligen intressant, speglar finans och maktintressena vid denna tidpunkt:
Citat:
Problemet fr makten i tiden hette Kreuger, och innebar att Kreugers planer motarbetades av de finansintressen som ville ha Hitlerdiktaturen i Tyskland, frmst d fretrdda av den brittiske centralbankschefen Montagu Norman Ring, Morganintressena och den tyske riksbankschefen Hjalmar Schacht. Nr det gick upp fr dem att de hll p att frlora kontrollen ver Tyskland till Kreuger, skred de till verket. De bestmde att all utlning skulle upphra. Det skedde genom en massiv nedvrdering av den amerikanska aktiemarknaden, som utlstes av att amerikanska och europeiska finanskretsar drog bort mngder av kapital frn den amerikanska aktiemarknaden, samtidigt som rntan hjdes. Resultatet blev den stora brskraschen den 29 oktober 1929.
Just den dagen hade Kreuger planerat sin stora emission fr att f in kapital till Tysklandslnet. Kreugerpapperen fll i vrde, men de fll bara med hlften jmfrt med andra aktier. Kreuger kunde drfr f in de pengar han behvde fr Tysklandslnet. Frtroendet fr Kreuger hade drigenom strkts.
Drigenom skrptes ocks striden om vem som skulle styra ver den internationella kreditmarknaden. Montagu Norman hade sedan en tid tillbaka frskt strka centralbankernas kontroll ver vrldsekonomin. I Haag lades en plan fram fr hur detta skulle ske. En ny bank, Bank for International Settlements, BIS, skulle bildas fr att jmna ut olikheter i betalningsbalanserna mellan de olika centralbankerna. Med den brittiska kontrollen ver svl den tyska som den amerikanska och engelska centralbanken, var Norman sker p att BIS skulle kontrolleras av honom sjlv.
Vid Haagkonferensen 1930 beslutades att BIS skulle inrttas, men det blev ett stort streck i rkningen fr England att Frankrike fick ordfrandeskapet fr banken, vilket gjorde att den inte kunde anvndas p det stt som Norman tnkt sig.
Frankrikes allians med Kreuger vid Haagkonferensen gav ytterligare ett resultat som Norman hade svrt att smlta. I brjan av 1930, nr Kreuger skulle gra sin frsta utbetalning p Tysklandslnet, s betalade Frankrike i frskott tillbaka p sitt ln frn Kreuger frn 1927, vilket gav Kreuger ett manverutrymme som han behvde efter brskraschen 1929.
Med dessa bakslag Kreugers stora Tysklandsln och det franska inflytandet ver BIS var Hjalmar Schachts mjligheter att fortstta verka inom systemet begrnsade. Han avgick som tysk riksbankschef, och brjade i stllet propagera internationellt fr att Hitler skulle komma till makten i Tyskland. Fr att vertyga sig om att s verkligen var fallet, behver man bara titta p vad Schacht gjorde efter sin avgng.
P hsten 1930 var Tyskland ter i behov av ett nytt ln fr att stabilisera sin ekonomi. Den tyska regeringen inledde d frhandlingar med Kreugers bankfrbindelse i USA, Lee, Higginson & Co, om den resterande delen av Tysklandslnet. Frhandlingarna brjade den 1 oktober. Den 2 oktober anlnde Schacht till New York.
Syftet med hans besk var att se till att Tyskland under inga omstndigheter fick ngra krediter. Schacht stannade tta veckor i USA och hll 40 frelsningar, med brjan som gstfrelsare hos Council of Foreign Relations. Temat fr hans frelsningar var att Tyskland inte skulle komma att betala tillbaka sina ln, utan nu hll p att frbereda ett skuldmoratorium.
Schacht hade ocks ett direkt sammantrffande med Donald Durant, direktr i Lee, Higginson & Co, och frskrade honom att de aldrig skulle f igen sina pengar om de lnade ut till Tyskland.
Den tyska regeringen sg sig ndsakad att ingripa mot Schacht, och skickade ut ett meddelande dr den tog avstnd frn Schacht och alla planer p ett moratorium.
Trots Schachts massiva organisering fr att frhindra att Tyskland skulle ges ytterligare ln, s betalade Kreuger, genom Lee, Higginson & Co, ut den resterande delen av lnet till Tyskland, och gckade drigenom terigen Schachts och Normans planer p en finansdiktatur.
Kreuger och hans amerikanska och franska bankallierade visade p detta stt att de var fast beslutna att fortstta lngivningen till Tyskland. S hade Hitler och andra vrldskriget kunnat stoppas!
Striden om Tyskland var inte avgjord frrn 1933, d Hitler hade installerats som rikskansler och gjort Schacht till sin ekonomiminister.
Men nda fram till den 12 mars 1932 stod Kreuger och hans vnner i vgen fr en sdan utveckling. I sin bok Es geschah in Deutschland skriver den dvarande tyske regeringstjnstemannen greve Lutz Schwerin von Krosigk:
Vren 1931 beskte den schweiziske bankiren Somary, som ocks gjort ett namn om sig som nationalekonomisk teoretiker, finansministeriet i Berlin. P frgan om hur lnge vrldskrisen skulle hlla i sig, svarade han att frst mste tre hndelser intrffa innan man kunde tnka sig en vndning uppt: bankvsendet i Wien och Berlin mste saneras genom en kris, det engelska pundet mste lsa sig frn guldet, svensken Ivar Kreugers tndsticksmonopol mste bryta samman.
Tidigt p sommaren 1931 kraschade bankerna, sent p sommaren nedvrderades pundet.
Nr Somary nnu en gng kom till Berlin vren 1932 fick han frgan om han verkligen fortfarande mste vnta p den tredje hndelsen. Somary tog ingenting tillbaka utan frskrade snarare att Kreugerkoncernen inom kort tid skulle vara slut. Fyra veckor senare skt sig Kreuger i Paris och hans vrldsomfattande koncern trdde i likvidation.
Just den dagen hade Kreuger planerat sin stora emission fr att f in kapital till Tysklandslnet. Kreugerpapperen fll i vrde, men de fll bara med hlften jmfrt med andra aktier. Kreuger kunde drfr f in de pengar han behvde fr Tysklandslnet. Frtroendet fr Kreuger hade drigenom strkts.
Drigenom skrptes ocks striden om vem som skulle styra ver den internationella kreditmarknaden. Montagu Norman hade sedan en tid tillbaka frskt strka centralbankernas kontroll ver vrldsekonomin. I Haag lades en plan fram fr hur detta skulle ske. En ny bank, Bank for International Settlements, BIS, skulle bildas fr att jmna ut olikheter i betalningsbalanserna mellan de olika centralbankerna. Med den brittiska kontrollen ver svl den tyska som den amerikanska och engelska centralbanken, var Norman sker p att BIS skulle kontrolleras av honom sjlv.
Vid Haagkonferensen 1930 beslutades att BIS skulle inrttas, men det blev ett stort streck i rkningen fr England att Frankrike fick ordfrandeskapet fr banken, vilket gjorde att den inte kunde anvndas p det stt som Norman tnkt sig.
Frankrikes allians med Kreuger vid Haagkonferensen gav ytterligare ett resultat som Norman hade svrt att smlta. I brjan av 1930, nr Kreuger skulle gra sin frsta utbetalning p Tysklandslnet, s betalade Frankrike i frskott tillbaka p sitt ln frn Kreuger frn 1927, vilket gav Kreuger ett manverutrymme som han behvde efter brskraschen 1929.
Med dessa bakslag Kreugers stora Tysklandsln och det franska inflytandet ver BIS var Hjalmar Schachts mjligheter att fortstta verka inom systemet begrnsade. Han avgick som tysk riksbankschef, och brjade i stllet propagera internationellt fr att Hitler skulle komma till makten i Tyskland. Fr att vertyga sig om att s verkligen var fallet, behver man bara titta p vad Schacht gjorde efter sin avgng.
P hsten 1930 var Tyskland ter i behov av ett nytt ln fr att stabilisera sin ekonomi. Den tyska regeringen inledde d frhandlingar med Kreugers bankfrbindelse i USA, Lee, Higginson & Co, om den resterande delen av Tysklandslnet. Frhandlingarna brjade den 1 oktober. Den 2 oktober anlnde Schacht till New York.
Syftet med hans besk var att se till att Tyskland under inga omstndigheter fick ngra krediter. Schacht stannade tta veckor i USA och hll 40 frelsningar, med brjan som gstfrelsare hos Council of Foreign Relations. Temat fr hans frelsningar var att Tyskland inte skulle komma att betala tillbaka sina ln, utan nu hll p att frbereda ett skuldmoratorium.
Schacht hade ocks ett direkt sammantrffande med Donald Durant, direktr i Lee, Higginson & Co, och frskrade honom att de aldrig skulle f igen sina pengar om de lnade ut till Tyskland.
Den tyska regeringen sg sig ndsakad att ingripa mot Schacht, och skickade ut ett meddelande dr den tog avstnd frn Schacht och alla planer p ett moratorium.
Trots Schachts massiva organisering fr att frhindra att Tyskland skulle ges ytterligare ln, s betalade Kreuger, genom Lee, Higginson & Co, ut den resterande delen av lnet till Tyskland, och gckade drigenom terigen Schachts och Normans planer p en finansdiktatur.
Kreuger och hans amerikanska och franska bankallierade visade p detta stt att de var fast beslutna att fortstta lngivningen till Tyskland. S hade Hitler och andra vrldskriget kunnat stoppas!
Striden om Tyskland var inte avgjord frrn 1933, d Hitler hade installerats som rikskansler och gjort Schacht till sin ekonomiminister.
Men nda fram till den 12 mars 1932 stod Kreuger och hans vnner i vgen fr en sdan utveckling. I sin bok Es geschah in Deutschland skriver den dvarande tyske regeringstjnstemannen greve Lutz Schwerin von Krosigk:
Vren 1931 beskte den schweiziske bankiren Somary, som ocks gjort ett namn om sig som nationalekonomisk teoretiker, finansministeriet i Berlin. P frgan om hur lnge vrldskrisen skulle hlla i sig, svarade han att frst mste tre hndelser intrffa innan man kunde tnka sig en vndning uppt: bankvsendet i Wien och Berlin mste saneras genom en kris, det engelska pundet mste lsa sig frn guldet, svensken Ivar Kreugers tndsticksmonopol mste bryta samman.
Tidigt p sommaren 1931 kraschade bankerna, sent p sommaren nedvrderades pundet.
Nr Somary nnu en gng kom till Berlin vren 1932 fick han frgan om han verkligen fortfarande mste vnta p den tredje hndelsen. Somary tog ingenting tillbaka utan frskrade snarare att Kreugerkoncernen inom kort tid skulle vara slut. Fyra veckor senare skt sig Kreuger i Paris och hans vrldsomfattande koncern trdde i likvidation.
Citat:
Claes Lindskog skildrar initierat om ingenjren Ivar Kreuger (1880-1932) som bildade det frsta svenska globala fretaget, AB Kreuger & Toll. Ivar Kreuger kom senare att populrt bli kallad fr "Tndstickskungen". r 1911 blev han ombedd att genomfra en omorganisation av tndsticksfabrikerna i hemstaden Kalmar med omnejd och var redan en vletablerad fretagare. Tillsammans med en annan ung byggnadsingenjr, Paul Toll, bildades byggnadsfretaget Kreuger & Toll som kom att medverka i flera strre byggprojekt bl a i Stockholm. Under lrotid i USA, vann Kreuger erfarenheter att bygga med armerad betong. Efter att Svenska Tndsticks Aktiebolaget bildandes 1917 kom verksamheten alltmer att inriktas p att bygga upp en finans- och industrikoncern med Svenska Tndsticks Aktiebolaget som grund.
Som strst omfattade koncernen 250 fabriker i 40-tal lnder, varav monopol rdde eller monopolliknande frhllanden i 25 av dessa. Detta motsvarade omkring tre fjrdedelar av hela vrldens dvarande tndsticksproduktion. Kapital anskaffades genom emission av aktier och s k Participating Debentures i STAB och holdingbolaget Kreuger & Toll. Med kapitalet frvrvades aktier i frmst tndsticksfretag, svenska industrifretag och fastigheter.
Drutver lnade AB Kreuger & Toll ut stora belopp till stater i utbyte mot monopol p tndstickstillverkning och/eller -frsljning i de olika lnderna. AB Kreuger & Toll hade aktiemajoriteten i stora svenska industrier bl a LM Ericsson, SCA och Boliden. En viss del av det omfattande aktieinnehavet utgjorde skerhet fr bankln. Brskraschen p Wall Street 1929 sammanfll med tillknnagivandet av Kreuger och Toll dittills strsta emission p den amerikanska marknaden som bl a skulle g till ett ln till Tyskland p 125 miljoner dollar. Ivar Kreuger fick svrare att uppbringa kapital till sin verksamhet som ledde till en likviditetskris som kulminerade i oktober 1931, d Kreuger vnde sig till Riksbanken som med statsminister CG Ekmans ingripande kunde lsa den akuta krisen. Men statsminister CG Ekman hade vertrtt sina befogenheter och tvangs avg.
Under 1932 var Kreuger verksam med att frbereda ett tndsticksmonopol i Italien, dr han i hemlighet frvrvat aktier de strsta tndsticksfretagen. Under denna tid blev han tvungen att genom stdkp av aktier i de egna fretaget motverka baisse spekulationer p aktiemarknaderna. I samband hrmed genomfrde Dagens Nyheter en intensiv ryktesspridning som fick aktierna att sjunka som en sten.
Ivar Kreuger avled den 12 mars 1932 i sin lgenhet i Paris. Omstndigheterna kring hans dd blev aldrig helt klarlagda. Faststlldes vid ofullstndiga utredningar att Kreuger begick sjlvmord, men andra uppfattningar hvdar att han blev mrdad. Ivar Kreugers dd utlste det man kallade Kreugerkraschen. Mnga svenskar hade investerat omfattande kapital i Kreugers bolag, som gick frlorade nr AB Kreuger & Toll samt IMCO, det amerikanska dotterfretaget till STAB, frklarades i konkurs och vertogs av finansmannen J, P. Morgan. I Sverige vertogs Kreugers tillgngar i SCA och LM Ericson av svenska banker, dvs det var Wallenberg sfren som berikade sig. Dessa storfretag blev en svensk framgngssaga s helt vrdelsa var de inte. Det anses att konkursfrvaltning och utfrsljning av Kreugers tillgngar inte gick rtt tillvga.
Kllor:
(1) Ivar Kreuger en storsvensk drm, Claes Lindskog, Askild & Krnekull. 1970.
(2) Svenska Dagbladet den 24 dec 1998, Nringsliv sid 49, Kreuger var totalt beroende av tillvxt av Elisabeth Sandlund.
(3) Kriminalchefen berttar, Alvar Zetterquist (kriminalpolisintendent i Stockholm 1930-1955), Medens Frlag AB 1963. Uppsatsen Affren C G Ekman.
Som strst omfattade koncernen 250 fabriker i 40-tal lnder, varav monopol rdde eller monopolliknande frhllanden i 25 av dessa. Detta motsvarade omkring tre fjrdedelar av hela vrldens dvarande tndsticksproduktion. Kapital anskaffades genom emission av aktier och s k Participating Debentures i STAB och holdingbolaget Kreuger & Toll. Med kapitalet frvrvades aktier i frmst tndsticksfretag, svenska industrifretag och fastigheter.
Drutver lnade AB Kreuger & Toll ut stora belopp till stater i utbyte mot monopol p tndstickstillverkning och/eller -frsljning i de olika lnderna. AB Kreuger & Toll hade aktiemajoriteten i stora svenska industrier bl a LM Ericsson, SCA och Boliden. En viss del av det omfattande aktieinnehavet utgjorde skerhet fr bankln. Brskraschen p Wall Street 1929 sammanfll med tillknnagivandet av Kreuger och Toll dittills strsta emission p den amerikanska marknaden som bl a skulle g till ett ln till Tyskland p 125 miljoner dollar. Ivar Kreuger fick svrare att uppbringa kapital till sin verksamhet som ledde till en likviditetskris som kulminerade i oktober 1931, d Kreuger vnde sig till Riksbanken som med statsminister CG Ekmans ingripande kunde lsa den akuta krisen. Men statsminister CG Ekman hade vertrtt sina befogenheter och tvangs avg.
Under 1932 var Kreuger verksam med att frbereda ett tndsticksmonopol i Italien, dr han i hemlighet frvrvat aktier de strsta tndsticksfretagen. Under denna tid blev han tvungen att genom stdkp av aktier i de egna fretaget motverka baisse spekulationer p aktiemarknaderna. I samband hrmed genomfrde Dagens Nyheter en intensiv ryktesspridning som fick aktierna att sjunka som en sten.
Ivar Kreuger avled den 12 mars 1932 i sin lgenhet i Paris. Omstndigheterna kring hans dd blev aldrig helt klarlagda. Faststlldes vid ofullstndiga utredningar att Kreuger begick sjlvmord, men andra uppfattningar hvdar att han blev mrdad. Ivar Kreugers dd utlste det man kallade Kreugerkraschen. Mnga svenskar hade investerat omfattande kapital i Kreugers bolag, som gick frlorade nr AB Kreuger & Toll samt IMCO, det amerikanska dotterfretaget till STAB, frklarades i konkurs och vertogs av finansmannen J, P. Morgan. I Sverige vertogs Kreugers tillgngar i SCA och LM Ericson av svenska banker, dvs det var Wallenberg sfren som berikade sig. Dessa storfretag blev en svensk framgngssaga s helt vrdelsa var de inte. Det anses att konkursfrvaltning och utfrsljning av Kreugers tillgngar inte gick rtt tillvga.
Kllor:
(1) Ivar Kreuger en storsvensk drm, Claes Lindskog, Askild & Krnekull. 1970.
(2) Svenska Dagbladet den 24 dec 1998, Nringsliv sid 49, Kreuger var totalt beroende av tillvxt av Elisabeth Sandlund.
(3) Kriminalchefen berttar, Alvar Zetterquist (kriminalpolisintendent i Stockholm 1930-1955), Medens Frlag AB 1963. Uppsatsen Affren C G Ekman.
Bra text! Vet du mjligen vilka smeknamn/kodnamn som I. K. hade (Frutom "den tyste")?
Citat:
Ivar Kreuger gde kreugerkoncernen, ett fretagsimperium med ver 200 stora fretag ver hela vrlden. Han var svensken som p 20-talet och brjan av 30-talet styrde hela vrldsmarknaden frn sitt skrivbord. Det finns ingen motsvarighet till Kreuger idag, ingen affrsman med s mycket makt. Bill Gates t ex kommer inte i nrheten. Jag vgar pst att Ivar Kreuger var den mktigaste svensken som ngonsin levt (ttt fljd av Karl XII).
Men vem var Ivar Kreuger i vrigt? Vissa skulle svara att han var sin tids strsta fifflare och andra skulle svara en affrsman med vldigt hg moral. Vad skulle hnt om inte Kreuger hade dtt? Skulle han lyckats hindra andra vrldskriget eller stoppat bolsjevikerna? Var Kreugerkoncernens fretag luftslott eller var det bara vad Wallenbergarna och vriga finanseliten pstod fr att kunna plundra Kreugers ddsbo?
Frgorna hopar sig... bjud p dina spekulationer och vad du tror.
Men vem var Ivar Kreuger i vrigt? Vissa skulle svara att han var sin tids strsta fifflare och andra skulle svara en affrsman med vldigt hg moral. Vad skulle hnt om inte Kreuger hade dtt? Skulle han lyckats hindra andra vrldskriget eller stoppat bolsjevikerna? Var Kreugerkoncernens fretag luftslott eller var det bara vad Wallenbergarna och vriga finanseliten pstod fr att kunna plundra Kreugers ddsbo?
Frgorna hopar sig... bjud p dina spekulationer och vad du tror.
1. Det dr r en myt som Ivar och Torsten Kreuger uppfann fr att motivera sina understllda och fr att skrmma Svenska statstjnstemn till tystnad och underkastelse. Den andra Svenska stormaktstiden s att sga. Mycket lockande ifall man har sg, ett stort antal civila officerare i hga befattningar runt i kring i koncernen ocks mycket anvndbart ifall statstjnstemn brjar stlla nrgende frgor avseende affrer och lagar. Rent av exceptionellt skrmmande ifall man samtidigt kontrollerar tex. Svensk filmindustri och nyhetsverksamheten.
2. Det skulle vara mycket svrare att genomfra Kreugers affrsmetoder idag. En mycket stor del av Kreugers affrer gick ut p fljande (i frenklad beskrivning):
a. G till jurperson 1: visa frfalskat intyg om ekonomiskt vrde frn jurperson 2/myndighetsintyg etc.
b. F jurperson 1 att acceptera intyget och acceptera detta som skerhet mot ekonomiska medel.
c. G till jurperson 2 eller annan och visa upp det lagligen gllande skerheten frn jurperson 1 och f denna att acceptera den som skerhet mot ekonomiska medel.
d. och s fortstter det... givetvis var varje Kreugerstt unik, men med dagens kontrollsystem r det i princip mycket svrt att genomfra samma sak.
3. Han var inte fri, ven om han var mycket rik.
4. Ja, utomlands r han bedragarnas motsvarighet till Leonardo da vinci, mstaren av bedrgeri. I Sverige gnade sig dennes broder och kompanjon Torsten Kreuger t omfattande restaurering i multimiljardklassen av Ivar Kreugers eftermle vilket medfrt att omdmena kan shifta frn att denne var en vrldens strsta skurk till att denne var ett missfrsttt geni. I verkligheten var denne just den nattsvarta skurk som han beskrivs i den utlndska litteraturen, mjligtvis med additionen att han ven var en dekadent festprisse som gjorde mnga goda grningar fr andras pengar. En dekadent Robin hood modifikation.
5. Historiefrvridningen avseende det dr r omfattande. Kreuger var en av de frmsta finansirerna av det Svenska kommunistpartiet. I vrigt var ww2 s lngt borta nr denne dog att Kreuger knappast kan anses ha haft ngon inblandning i det. Mjligtvis kan man spekulera i att denne skulle kunnat frhindra Weimarrepublikens frfall eller ndrat regim i Frankrike - det r dock vldigt hypotetiska frgor dr man aldrig kan f ngon uppfattning om hur det skulle kunna bli. Idag r det frmst intressen inom vnsterpartiet som driver frgan om restaurering av Kreugers anseende liksom ngra ldre liberaler eftersom statsminister Ekman drogs in Kreugerhrvan. ttlingarna till Torsten Kreuger, Ivar Kreugers kompanjon r fortfarande goda fr 1-10 miljarder och lever i Thailand (enligt tidningarna) och verkar inte ha visat ngot intresse fr historieskrivningen.
6. Kreugerkoncernen var ett luftslott, men fretagen som ingick i luftslottet var allt annat n luftslott utan hgst vlfungerande saker ur ekonomiskt perspektiv. En annan anledning till att mnga enskilda bolag kunde kallas luftslott var fr att de ofta anvnt sig av avancerad skatteplanering, vilken ofta underkndes av domstolarna i Sverige, med resultatet att fretagens rrelsekapital togs i beslag av Kronan, liksom att Kreugers understllda, "mlvakter" och "figuranter" ofta lrde sig av mstaren och implementerade samma metoder i affrsverksamheten vilket medfrde problem som ofta kommer upp till ytan n idag i domstolsvsendet. Man kan lite skmtsamt sga att Kreugerbrderna nnu spkar fr staten med jmna mellanrum.
7. Reafrsljningen frn Kreugers ddsbo var nog mycket omfattande. Det finns ett element av att Kreugers tillgngar inte var lagligen fngat i det hela. Rent generellt var det nog s. S kritiken mot avvecklingen av Kreugerkoncernen borde nog vara att vissa fick frtur till godiset. SVT har senare gjort ngon film dr de motiverar saken med att det skulle varit dligt fr Sverige ifall utlndska intressen verhuvudtaget kommit till godisbordet.
SVT repriserar just nu Lars Molins utmrkta drama (frnsett miljskilldringen inget direkt sanningsenlig skidring) IVAR KREUGER varfr jag vcker trden.
Tog mig friheten att ta ned Lars-Erik Thunholns biografi fr 1995 frn bokhyllan och skumlsa lite hr och dr. Thunholm erknner givetvis IKs bokfringsbrott och rent kriminella handllijngar (frfalskningarna av de italienska oblikationerna) men hvdar att orsaken till Kreugerkrachen egentligen var att han tillslut frlorade kontrollen ver sina egna handlingar. Efter den svarta mndagen 1929 uppkomna intenationella likvidetetskrisen slutgiltligen knckte honom och om han ftt de kerditer han begrde skulle koncernen verlevt.
Hans visioner, ln till stater som sjlva inte var kreditvrdiga kan ses som en privat Marshallhjlp i miniatyr fr att upphlla fred och stabilitet) och de flesta investeringar anser Thunholm som bankman med tiden vara sunda om n med andra gare (ls. Wallenberg).
Om IK privat liv r fga knt. Inga efterlmnade dagbcker, sparsamt och tillbakadraget socialliv etc. Att hans bror Torsten Kreuger frskte rentv sin bror r naturligt och som publisist hade han stora mjligheter till det. Gick s lngt att han publiserade bcker som pstod att IK blev mrdad av sin kreditgivare - givetvis orimligt.
Fr den som r van att lsa bcker i ekonomi rekomenderaras Thunholms bok - ISBN 91 7054 757 2.
Tog mig friheten att ta ned Lars-Erik Thunholns biografi fr 1995 frn bokhyllan och skumlsa lite hr och dr. Thunholm erknner givetvis IKs bokfringsbrott och rent kriminella handllijngar (frfalskningarna av de italienska oblikationerna) men hvdar att orsaken till Kreugerkrachen egentligen var att han tillslut frlorade kontrollen ver sina egna handlingar. Efter den svarta mndagen 1929 uppkomna intenationella likvidetetskrisen slutgiltligen knckte honom och om han ftt de kerditer han begrde skulle koncernen verlevt.
Hans visioner, ln till stater som sjlva inte var kreditvrdiga kan ses som en privat Marshallhjlp i miniatyr fr att upphlla fred och stabilitet) och de flesta investeringar anser Thunholm som bankman med tiden vara sunda om n med andra gare (ls. Wallenberg).
Om IK privat liv r fga knt. Inga efterlmnade dagbcker, sparsamt och tillbakadraget socialliv etc. Att hans bror Torsten Kreuger frskte rentv sin bror r naturligt och som publisist hade han stora mjligheter till det. Gick s lngt att han publiserade bcker som pstod att IK blev mrdad av sin kreditgivare - givetvis orimligt.
Fr den som r van att lsa bcker i ekonomi rekomenderaras Thunholms bok - ISBN 91 7054 757 2.
Ivar Kreugers favoritbok var Voltaires numera bortglmda klassiker "History of Charles XII", som r en biografi om den svenske kungen Karl den tolfte.
https://en.wikipedia.org/wiki/History_of_Charles_XII
https://en.wikipedia.org/wiki/History_of_Charles_XII
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera
