Citat:
Ursprungligen postat av
Egon.Ramasotti
Politiska orsaker, läs på om amerikanska inbördeskriget.
Precis.
Det var ju inte riktigigt så att folk i största allmänhet sådär, på den tiden, gillade folk som åkte omkring och rånade banker och mördade folk och hade sig.
Inte ens om man var sydstatare var det ju något man tyckte var skoj.
Däremot så tyckte man, som sydstatare, ganska så mycket om en idé om att "ge igen," mot de - i deras tycke - för jävliga Jänkarna.
Inte nog med att Nordstatarna gick ocv Vann kriget (och samtidigt hade ihjäl en hel del av Sydstatarnas söner och fäder, kusiner och brorssöner, osv) utan de utsatte även sydstaterna för en ganska så pissig "ockupation" efter kriget hade slutat.
Och att det då plötsligt dök upp en kille - ett gäng egentligen - som verkade "ge igen," och som därmed visade de arroganta jänkarna att Sydstatarna minsann inte var så slagna som det kanske verkade, det var något som många gillade.
Det är till stor del därför som Jesse James blev en legend, eftersom han kom att förkroppsliga den "eviga rebellen," som vägrade anpassa sig till överhetens pekpinnar.
Enkelt uttryckt alltså.
För egentligen var de, gänget, ungefär samma sak som de "Kapare" som bla svenska kronan bemyndigade på sin tid.
De hade lov att härja ute på den sju haven, så länge det bara var fiendens skepp som plundrades.
Samma sak var det med Jesse James och hans gäng. De hade samma bemyndigande från Sydstatarnas ledning, att göra livet surt för Norstatarna.
Men efter förlusten, och ockupationen, så försvann det stödet och sydstatarnas ledare börjare ti-o-m- tröttna på honom.
Då blev han en "riktig" bandit.
För han ville inte sluta ...