Är det utanförskapskänslan som lyser igenom?

Jag har tänkt på en sak. Jag bor i ett relativt invandrartätt område och jag har verkligen märkt att invandrarna verkar extremt missnöjda på något vis. Nästan alla jag möter har ett likgiltigt och nästan oartigt sätt. Nu menar jag dom som jobbar i affärer, videobutiker, busschaufförer, hårfrisörskor mm. Ingen ler, ingen hälsar artigt. Dom verkar sura och besvärade om man frågar något mm. Dom hälsar inte när man säger hej, och svarar inte när man säger tack. Jag tycker det är oartigt. Jag har undermedvetet börjat undvika deras ställen, för det känns obehagligt helt enkelt. Det känns som man är något katten släpat in när man tex handlar i deras affärer. Frisören ska vi inte tala om. Dom är allmänt kända för sin otrevlighet. Alla pratar om det t.o.m. Det finns iofs ett undantag. Min närmsta pizzeria! Dom är skittrevliga och skrattar och skojar. Jag har ingen aning om var dessa människor kommer ifrån. Men jag undrar.. kan det vara den där "utanförskapskänslan" som gör att så många invandrare beter sig på det här sättet? Eller är det helt enkelt bara social okompetens??? Eller är vi bara olika helt enkelt. Det är ju rätt viktigt att man är lite serviceminded om man ska jobba med försäljning och människor mm. Känner ni igen er? Eller har jag bara otur? eller har den lilla "klicken" otrevliga invandrare hamnat i just min förort? Vill understryka att jag inte drar ALLA över samma kam. Jag vet att det finns trevliga. Men fan inte här iallafall. Det är mysko!

...det kanske inte tillför diskussionen något men...mina erfarenheter från länder som ex-Jugo och Grekland är att ALL servicepersonal, expediter, kassörskor, konduktörer, servitörer, försäljare, chaufförer mm är mer eller mindre odrägliga och arroganta...

Jag har också ofta märkt detta. Sura, buttra och missnöjda verkar många vara. Jag tror det ofta kan handla om rasism, alltså att de är negativt inställda till svenskar och vita nordeuropéer. Försök observera om de beter sig så mot alla eller bara mot dig och andra vita.

Kan det inte vara så här?

Du bor i "blatteland", där är det mycket sol och varmt. Det är oroligt i landet efter det stora kriget för 10-tals årsedan. Det är svårt att få jobb mm.
Dina släktingar/vänner som flydde till Sverige när det var krig säger att det är "görbra" i Sverige, man får pengar utan att jobba om det är så. Räknar man om hur mycket pengar man får av soss till valutan hemma så är det jäkla massa pengar.
Du beslutar dig för att "fly" till Sverige genom dina släktingar.

Sverige som är så blåögt tar in dig utan att blinka.
Du kommer till dina släktingar och har jättetrevligt.
Du får en litel 1:a helt gratis, får lite pengar av soss.
Du märker snart att dessa pengar är inte värt ett piss här i Sverige, du kan inte leva alls. Där blir första dåliga saken.

Dagarna går, du får inget jobb. Åren går, du får ädnå inget jobb. Du blir mer och mer deppig.

Den här jävla hösten och vintern då? Mörkt och kallt. Deppigheten blir större.

Du beslutar dig för att starta eget. Drar igång en pizza-butik. Märker att det är ett helvete att starta företag i Sverige (gäller helvita svenskar med).
Du för köra halva inkomsten svart. Du jobbar med din ena släkting, två stycken som ska ha lön på lite pizza. Du får jobba från 10 - 21 för att få pengar så det går runt till två personer.
Du kommer hem och sover.
Jobbar bort hela livet. Dom som kommer och köper pizza är glada och trevliga. Dom pengar, bil, lyckligt liv.
Hur fan kan du vara lycklig, du jobbar hela tiden utan att få pengar över...






Så, det var min lilla historia. Jag tror att dom flesta sura invandrare i butikskedjor är detta p.g.a. att dom inte alls trivs i Sverige. Dom jobbar hela jävla dagen med får fan inte ut något. Dom vet att dom borde göra 100% av inkomsten vitt med då kommer det bli ännu mindre pengar över.

Dom som det går bra för, dom som faktisgt får pengar över mm och även kör vitt, dom brukar vara trevliga och glada. I alla fall är det så jag tror.

Men slutpoängen är att dom flesta invandrare som är "flyktingar" eller anhöriga till "flyktingar" inte alls trivs i Sverige.
Hade vi i Sverige haft lite hårdare regler kanske dessa människor hade kunnat tvingats åka tillbaka när det blivit lungt i landet dom kom ifrån.
Då skulle dom kumma hjälpa till att bygga upp sitt hemland igen med nya tankar och idéer från Sverige.


Jag har i alla fall märkt exakt det TS skriver. Många sura och otrevliga invandrar-butiksägare.
Undantaget är då som vanligt invandrare från Asien. Men som sagt, folk från Asien får jobb snabbt och lätt då dom kommer från ett land där grundskola och gymnasium är likvärdigt Sverige. Dom kommer från ett land med hög arbetsmoral. Dom kommer från ett land utan krig och elende.

Bor själv med en tjej från Asien, hon fick jobb ca 4 månader hon fick UT. Jobbar vitt och är fast timanställd. Alla som kommer från Asien här i min 35 000 stad (är ca 50 stycken har vi kommit fram till) har jobb utom 1 enda.
2 av dom driver resturang, 1 av dom driver en handel. Det går bra för dom.
Dom är glada och trevliga.

Men det där gäller ju majoriteten av svenskarna också. Vi flesta är ju inga miljonärer direkt. Många svenska familjer får vända och vrida på varenda satans krona efter räkningarna är betalda. Om pengarna ens räcker till alla räkningar vill säga. Samma med jobb. Det är skitsvårt att få jobb för svenskar också. Det ÄR inte lätt! Vi har många svenska vårdbiträden mm. varför tror folk att alla svenskar har det så förspänt? Har invandrare för höga förväntningar när dom kommer till Sverige tror ni?? Vill dom ha superjobb så får dom väl kämpa för det som alla andra svenskar. Många svenskars drömmar krossas också varje dag. Plugga får allla göra. Både svenskar och invandrare. Jag har svårt att tro att en invandrare inte kan plugga till tex läkare om han vill och orkar det. Jag tror inte på diskriminering där. Det är tufft för alla om man vill göra karriär.

Det är inte så att de förväntar sig dricks för att vara trevliga?
Att ge dricks är ju allmänt förekommande i många länder men inte i Sverige.

Faktiskt, så måste jag säga att på den lilla ort som jag bor på, så är alla pizzeria-ägare mycket trevlig, förrutom en ägare. Han har bott här större delen av sitt liv, men är den största surkart jag varit med om.

De andra ägarna är trevliga och hälsar när man kommer och önskar en välkommen tillbaka när man far.

Att vara trevlig är inget som någon kan kräva av en annan person. Det kan vara så att de helt enkelt inte gillar dig av någon anledning, det bästa är helt enkelt att sluta handla där fram till det att de inser att mottagandet av en kund är direkt proportionerlig till inkomst efter skatt.

Jag har upplevt precis samma fenomen. Många är otrevliga och beter sig som om dom gärna hade sluppit göra affärer med en. Kanske någon form av vardagsrasism?

Jag upplever exakt samma sak och stuntar helt enkelt att gå till affärer där personalen är direkt otrevliga (alltid invandrare).

Det är alltid en god och trevlig ide att sluta göra affärer med liknande idioter. Dessa små slaskiga kiosker brukar ändå gå i konkurs efter ett litet tag, det värmer gott i hjärtat.

Ändå brukar ofta pk-folk tjata om hur tråkiga, inåtvända och sura svenskarna är. Jag tycker verkligen inte det stämmer. Tvärtom!