Vända sig om och stirra på mongon på stan

Man brukar ju säga att det är oartigt att stirra på människor, men jag kan inte låta bli. Ibland när man går på stan så går det förbi någon riktigt jävla utvecklingsstörd människa med nån konstig utväxt i ansiktet och armar som vevar fram och tillbaka och folk runtomkring bara låtsas som ingenting. Och på mitt gym är det en utvecklingsstörd kille i rullstol med två assistenter som envisas med att gå till gymmet. Han sitter aldrig still utan typ hoppar upp och ner i sin rullstol konstant, samtidigt som hela hans kropp gungar kraftigt från sida till sida och hans ansikte är vridet 90 grader... och så verkar han ha ryck i händerna, så ibland rullar han in sin rullstol i väggar eller ner för trappor så assistenterna får lyfta upp honom igen. Och ingen kollar! Förutom jag förstås, som glor som jag aldrig sett nån utvecklingsstörd människa förut. Och alla tycker säkert det är jätteoartigt, men jag kan helt enkelt inte låta bli. Det går inte att vända bort ögonen, det är fysiskt omöjligt!

En gång på bio satt det ett paket med slangar överallt i kroppen, han såg ut som om någon släppt en vätebomb på honom (ungefär såhär, fast värre: http://www.nytimes.com/slideshow/200...IDESHOW_8.html) och hans små missbildade armar/fingrar viftade upp och ner och det lät svoooosch, svooooosch när han andades genom sin lilla slang... och jag kunde inte låta bli att kolla på honom hela tiden. Är det någon annan som känner såhär eller är det bara jag?

Jag förstår att folk låtsas som ingenting utav respekt, men hur håller sig folk från att glo? Alltså, att bara rentav tokstirra? Hur låter jag bli?

Alternativa sexualiteter?

Va, vem, jag?

Humor? Visst det kan vara intressant, men humor?

Nja, jag vet inte. Lite humoristiskt kanske det är. Jag hittade ingen annanstans. Kanske "laidback"?

Fel forumdel!

Menmen...
Själv så försöker jag låtsas som ingenting även om jag kollar lite i smyg!
Om du observerar alla andra som verkar helt oberörda så lär du märka att de också sneglar även om de inte glor som du, det är faktiskt lite oartigt!
Fast cp:t på gymmet verkar dock störande och förtjänar en blick!

Jag vet PRECIS vad du menar. Jag är exakt lika dan, lite som ett litet ouppfostrat barn när det gäller sånt. Det är till och med så att kompisar och liknande säger till en o sluta stirra på dom små liven

Men det värsta är ändå när man kommer gående på en raksträcka - man ser en downis/missbildad/alkis/allmänt ful person gående mot en långt där framme. Ju närmare man kommer dem ju mer full i skratt blir man och måste hålla masken medan man går förbi dem och försöker stirra rakt fram

Akta dig så att de inte tror att det är kärlek i luften bara, då är du i knipa.
Jag brukar kolla på konstiga personer i ca 3 sekunder, sen räcker det. Det blir aldrig att jag stirrar så som du förklarar.

Herre jävlar vilken kul beskriving

Nej, jag är nog en sån person som tycker det är oartigt att glo på de som är handikappade. Tittar gör man väl, men inga längre stunder.