Civ 1 - Alla timmar jag satt brevid min bror och tittade på medans han spelade.
Colonization - Samma sak här, satt och glodde och denna gången i 256 färger!
SMB 1-3 - Tycker fortfarande att 2an och 3an är sjukt roliga.
Zelda, alla - Klarade mitt första Zelda spel samma år som jag började grundskolan. Zelda var ett sånt där spel som förändrat mig i grunden då jag efter detta varit en ohjälplig RPG nörd.
Leisure Suit Larry, Police Quest, Kings Quest La basen för all min engelskakunskap, mången timmar blev det framför dessa spel med ett gigantiskt 1500sidors svensk-engelskt lexikon när man va 7-9år .
Shadowgate, Maniac Mansion - Shadowgate satt jag och va kissnödig hela tiden medans jag spelade, va läskigt som fan. Maniac Mansion cementerade all engelska man lärt sig genom TV-spel pga sin grymma story och alla slut man kunde få bara man följde vad som sades.
Doom - Skitläskigt ultra, lät storebror spela detta mest.
Duck Tales -
Världens bästa spelmusik? Ryser och känner mig som 8 igen när jag hör den iaf.
Fallout 1 & 2 - Jag tackar Zelda för att jag spelat dessa verkligen fenomenala spel, världen bästa enligt min ringa mening och spelas fortfarande igenom en gång om året.
Liero - Ni som inte spelat detta borde, worms i realtid, sjukt kul hade vi i multiplayer iaf när vi satt på samma dator och slogs om vem som fick pilknapparna att styra med.
Duke Nukem 3d - Skakade om min FPS värld första gången jag spelade detta, blev inte sämre att vi LANade detta i skolan varje morgon innan skolan började och varje eftermiddag efter skolan och får därför titeln mitt första LAN spel.
Golden Eye - Åter igen så skakades min FPS värld om, en shooter på konsol, wtf? Å så va det såhär bra...helt sinnes.
SMB 16bitars och 64bitars - Båda gudomligt bra, om bara inte 64ans kontroller va så kassa hade jag lätt spelat det fortfarande.
Heroes 3 - Fortfarande det snyggaste spelet som någonsin gjorts enligt mig. Nya spel har inte skuggan av en chans mot denna tidlösa klassikers grafik.
Rygar - CP va bra musik och man känner sig verkligen ensam och i ett främmande land.
Battle Of Olympus - Klarade aldrig detta när jag va liten, spelade igenom det för några år sen på emulator och det va fortfarande röven svårt. Grymt kul och åter igen med sjukt bra soundtrack.
Dune 2 - Gjorde ett grymt stort :O face när jag först spelade detta, RTSens morfar och jävlar va skoj man hade med gasraketerna mot infanteriet....fast de röda, Harkoon(stavning) va OP.
Command & Conquer - Duktigt svårt om man spelade allys speciellt infiltrationsbanorna när man va liten.
Half-Life - Den senaste revolutionen inom FPSen (vilket säger endel om hur kass spelutvecklingen är idag). Borta va att bara mata sönder dina fiender, helt plötsligt var man tvungen att tänka i ett FPS, före sin tid såinihelvete. CS följde på lanseringen av Half-Life och för de flesta gamla rävar på retro forumet misstänker jag resten är historia.
Super Smash Brothers - Precis som med Golden Eye hade man otaliga timmar med gränslös glädje tillsammans med polarna spelandes detta spel. Picachu gick aldrig att kasta utanför pga hans blink och att man ALLTID spelade starfox banan när man va 4 pers och Fox va op för han kunde göra sin äckliga spark upp i luften så man inte fick chans att recovera förens man va på 80%.
Transport Tycoon
Sam & Max: Hit the road - Helt fabulöst äventyrsspel i genren "kombinera fisken med tvålen med kaninen för att få en nyckel", hysteriskt roligt och om jag inte hade så bra minne så jag minns hur man löser det så hade jag antagligen spelat också detta nån gång per år.
UFO: Enemy Unknown. Så före sin tid. Action, strategi, macro och micro management i ett och samma paket.
TL : DR: Jag är så fruktansvärt glad att jag växte upp under spelens glansdagar. Där grafiken fattades fick fantasin ta vid och tillsammans med en bra story, GRYM musik och spelglädje så skapades klassiker som det kommer pratas om i 100år framöver.
Säkert glömt massa men dessa är vad ja kom att tänka på såhär mitt i natten.
Zak McKracken and the Alien Mindbenders - Satt en hel sommar med min bror och kusinerna och försökte klura ut detta verkligen ENORMA spel. Nu när man i efterhand har spelat det lite så fattar man att vi inte ens kom 1/4del in i spelet och då spenderade vi 4-5pers säkert 3månader på just denna titel. Hysteriskt rolig klassiker som jag inte har en chans att klara av ens nu i vuxen ålder.
Beneath a Steel Sky - Hade tröttnat rätt mycket på äventyrs genren och så släpptes denna verkliga pärla till spel som på tok för få vet om. Sjukt bra cyberpunk som innehåller allt ett bra äventyr ska innehålla, sidekicks, ond bråd död, grym twist och kannibaler.
Discworld - Spelade jag innan Sam & Max och befäste min kärlek till äventyren. Humor på den högsta nivån och jag har sedan dess läst och skrattat till discworld böckerna. Skadade inte heller att Eric Idle himself gjorde rösten till Rincewind i spelet.