Vilken film såg du senast?

El hombre de las mil caras En film om spanskt 90-tal och skandalen med chefen för spanska civilgardet och hur en före detta agent för spanska säkerhetstjänsten hjälpte honom att gömma sig och den kosing han stulit.

6/10

SSF: Jackie (2016) | 🌑🌑🌕🌕🌕 |

Ett porträtt av USA's First Lady Jacqueline Kennedy som upplevde mordet på sin man, president John F Kennedy, på ett alldeles för intimt sätt. Tiden omedelbart efter mordet skildras, men framförallt så får vi ta del av sorgearbetet den första veckan efteråt och hur Jackie kämpar med att få begrava sin man på sättet som hon vill.

Jag har inget intresse för Jackie Kennedy som person för att ämnet ska kännas intressant. Hon är fjärran från min värld, som en rojalitet som jag inte kan förstå varför folk överhuvudtaget visar intresse för. Det enda som jag såg fram emot var hur mycket vi får se från själva mordet, om Jackie får sin mans hjärna i knät. Utan att gå in på detaljer så kan man säga att jag blev nöjd på den fronten! Fokus är såklart inte där men de korta klippen är smakfulla och väl utförda, jag gillar speciellt fotot och den ödesmättade stämningen när bilen kör mot sjukhuset.

Sen är förstås Natalie Portmans skådespel något man kommer minnas och det skulle inte förvåna mig om hon plockar upp sin andra Oscarstatyett på måndag. Hon är som alltid enastående - det här känns som en svår roll men hon briljerar och det är ofta man glömmer bort att det inte är den verkliga Jackie man tittar på. Men hennes prestation bär inte upp en i övrigt svag film som saknar en vettig intrig och något fördjupande och intressant om Jackie.

Jag gillade scenerna från intervjun med Billy Crudup som journalist som skedde bara någon vecka efter mordet. Där är Jackie som mest intensiv och rent läskig i sina snärtiga svar och ansiktsuttrycket från Portman skulle få vem som helst att backa undan. Där har vi några stunder av nerv - resten av filmen är oerhört trist.

Det säger något om att jag inte har någon som helst lust att kolla upp historiken bakom när filmen är över, normalt kastar jag mig över Wikipedia för att läsa upp om människorna som precis porträtterats - den här filmen gör inget för att jag ska vilja läsa upp om Jackie Kennedy. Den får godkänt ändå och det är främst för Natalie Portmans intensiva skådespel. Ett plus också för John Hurt som dyker upp i en av sina sista filmroller.

Haha! Ska nog själv se den idag (fredag) och Portman ska ju vara kusligt porträttlik Jackie Kennedy till sättet och talet.

Hon är grym. Hur porträttlik hon är till sättet och pratet kan jag inte uttala mig om då jag inte har någon koll på Jackie i verkligheten, men utseendemässigt är hon lik och gör en fantastisk prestation.

SSF: Passengers (2016) | 🌑🌑🌕🌕🌕 |

Rymdskeppet Avalon är på väg till planeten Homestead II för koloniseringen. Resan kommer ta 120 år, så de 5000 passagerarna ombord ligger i vila för att väckas när de är framme. Men något går fel och väcker upp Jim och Aurora i förtid, nu måste de inte bara lära sig leva med varandra i vad som ser ut bli en väldigt lång tid, de måste också ta reda på vad som är fel på skeppet för att överhuvudtaget överleva.

Chris Pratt är en talangfull skådespelare men det syns tydligt att han inte har någon vidare bredd. I den här filmen är han som bäst när han får leva ut sin charm och komiska sida, men när det kommer till de mer romantiska scenerna är han som nollställd. Jennifer Lawrence däremot är på en helt annan nivå, det vet vi, och hon är den som står för kvaliteten i skådespelet. Men kemin de emellan är inte direkt sprakande och scenen när de har en dejt ute i rymden är direkt pinsam i sin smörighet. Filmen förlitar sig såklart inte på skådespelarprestationer. Det här är en lättsam och underhållande rulle utan några ambitioner att fördjupa någonting.

Framförallt är den oerhört snygg och jag älskar all den läckra futuristiska teknologin den skämmer bort oss med - det är den och android-bartendern Arthur som serverar läckra drinkar med medföljande visdomsord som håller intresset uppe. Handlingen är inget mästerverk på något vis utan följer de flesta mallar, men den är ingen katastrof utan håller det hyfsat spännande hela vägen.

Nä, den stora stjärnan är det välgjorda skeppet Avalon som jag gärna hade sett fler filmer utspela sig i. Passengers duger väl som underhållning och om den går på tv en sen kväll kan jag tänka mig se om den, men det känns som det finns mycket potential som går förlorat av ett svagt manus och Hollywood-klicheér. Det finns så mycket intressanta frågeställningar som aldrig ställs, främst psykologiska sådana. Då gillar jag bättre den mörkare Pandorum (2009) som är en liknande historia.

Den får godkänt med mersmak.

La isla mínima Spanskt 80-tal och diktaturen har blivit en demokrati. Kriminalarna Juan och Pedro befinner sig i en liten håla i södra Spanien för att utreda bestialiska mord på unga flickor. Filmen påminner lite om första säsongen av tv-serien True Detective.

7/10

Moonlight Det kan inte vara lätt att vara både en bög och en neger. Är denna film en av de oscarsnominerade bara för att huvudpersonen kommer få sympatipoäng på grund av sin sexuella läggning och hudfärg? Efter protesterna förra året om alltför få negerfilmer bland de nominerade har de kompromissat och valt två tråkiga filmer bara därför att de handlar om negrer.

Det enda bra i filmen är Janelle Monáe som är sexig som få.

3/10

SSF: Tanna (2015) | 🌑🌕🌕🌕🌕 |

En sann historia och filmad på ön Tanna som ligger i Stilla Havet och tillhör östaten Vanuatu. Två stammar har bevarat sina traditionella sätt att leva trots att världen runtom dem har utvecklats i en rasande fart. De har också en långtgående rivalitet emellan dem, och när det återigen flammar upp i strider bortlovas den vackra Wawa till en krigare i den andra stammen som en fredsgåva. Men Wawa vill inte borgiftas, hon är istället kär i Dain från den andra stammen och tillsammans trotsar de uråldriga traditioner till båda stammarnas förtret.

Man vet ungefär vad man får när en uråldrig befolkning som lever i djungeln ska skildras. Det är obefintlig klädsel, barbarisk djurslakt, fullt med vidskepelse om gamla gudar och gott om ritualer med dans och sång runt en eld. Eftersom alla skådespelare är verkliga stammedlemmar så är det så autentiskt som det kan bli, och de gör ett förvånansvärt bra jobb. Men filmhantverket verkar vara från en hyfsad talangfull filmstudent, det känns väldigt amatörmässigt hur vissa scener är upplagda. Handlingen har beskrivits som en Romeo och Julia historia och det stämmer bra, inget originellt eller särskilt engagerande.

Sen har förstås ön Tanna en huvudroll med sin mäktiga vulkan och täta djungel. Det finns gott om läckra scener som utspelar sig i direkt anslutning till vulkanen som spottar ur sig lava och det är lite häftigt. Jag hade föredragit att den här historien hade berättats i en dokumentär istället för en dramatisering för jag engageras aldrig i Wawa och Dain's kärlekshistoria. Den karaktären jag minns bäst är Wawa's energiska (och topless...) farmor som försöker pressa henne att upprätthålla traditionerna oavsett känslor.

Jag konstaterar att den här filmen inte är någonting för mig. Jag har svårt att känna fascinationen för andra kulturer på det sättet att jag hyllar allt de tar sig för. Det finns inte en chans att den vinner Oscarn för bästa utländska utan nomineringen är nog för att uppmärksamma kulturen - som film står den sig platt. Men det är bara min enkla åsikt - många kan säkert tycka att Tanna är hur vacker och poetisk som helst.

The Light Between Oceans En film om en fyrvaktare och hans hustru som bestämmer sig för att det barn de en dag hittar inte kommer att vara saknat av någon, så den som hittar't han får 'et. Det är dags att Alicia Vikander snackar med sin agent om att hitta andra roller. Hon håller på att falla i samma kategori som Michelle Pfeiffer, vilket betyder att alltid spela en kvinna som är olycklig och gråter i halva filmen.

4/10

Fredagen började med Deepwater Horizon, tyckte filmen var helt okej men inget jag kommer se om.

Nästa film blev Miss Peregrines hem för besynnerliga barn och den var faktiskt riktigt bra! Över förväntan. Kul

The artist 2011. Fullständigt lysande film! Handlar om en stumstjärnas förfall när talfilmerna gör entré. Utspelar sig i slutet av 20 talet och början av 30 talet. Jean Dujardin är lysande som George Valentin som har för stor stolthet för att gå över till talfilmer. Samt att studion också ser honom som passé. Även Bérénice är bedårande som den unga nya heta stjärnan Peppy Miller. Har en svag film för stumfilmer samt filmer om filmindustrin. fick en liten sunset boulevard känsla över den. Så charmig och vacker. Årets första fullpott

10/10

En lektion i kärlek (1954)

En läkare har varit gift i 15 år, men springer med andra damer, nu ska han ta tillbaks sin hustru.

En komedi av Bergman, jag borde ha vetat bättre.
Förfärligt trälig film, inget kul alls, dessutom en historia som känns väldigt krystad.
2/5