Vilken film såg du senast?

Trumbo (2015)

Jag kände inte tidigare till att Dalton Trumbo varit så stor i Hollywood. Det enda jag kände till var den förvisso extremt bra flmen Johnny got his gun där Trumbo först skrev boken, sedan manuset baserat på boken och slutligen även regisserade filmen. Den här filmen följer hela Trumbos karriär som alltså uppenbart blev lång trots problemen han fick relaterat till sina ideologiska sympatier.

Cranston och Mirren bär filmen, som på det hela taget är intressant och dramatisk.

Betyget blir 7,5/10 eller 4/5 på Filmtipset.

Son Of Saul [2015] dir. L. Nemes

Jag jobbar ständigt för att undvika hyperbol i mina recensioner så gott det går och jag är ofta kräsen med att ge alldeles för höga betyg när jag ser något för första gången men när jag lämnade biografen efter att ha sett Son Of Saul så var det så fruktansvärt starka känslor att jag inte kan ge den annat än vad som översätts till en stark nia. Mer eller mindre en felfri film där den enda egentliga kritik jag har är att filmen kanske förlitar sig lite för mycket på att följa en linjär berättelse (jag förespråkar inte en icke-linjär handling men jag tycker känslor är ett viktigare fokus en att gå från a till b). Det finns dock gott om känslor i Son Of Saul och den senaste gången jag drogs med såhär känslomässigt i en film var när jag såg The Tree Of Life (väldigt annorlunda känslor dock i denna dock). Man får aldrig relatera till Saul eller någon annan karaktär på ett djupare plan men när vi hänger med över axeln på en människa så är vi så nära att det är svårt att inte reagera starkt. Gör er en tjänst och se denna.

The Big Short [2015] dir. A. McKay

Något mer lättsamt till kvällsunderhållning. Stilistiskt en väldigt snygg film, McKay blandar in humor i vad som kan ses som Oscars-vardagsmat där fjärde väggen bryts friskt för att erbjuda exposition av Margot Robbie i ett badkar eller Selena Gomez vid ett blackjack-bord vilket kan behövas för oss illa bevandrade i ekonomi och krisen i sig själv. McKays humor är något halvdassig (hans komedier är kanske inga mästerverk) men får några billiga skratt då och då. Temat är kanske inte det bästa för filmatisering men det går ändå att hänga med. Även om jag håller med McKay i hans åsikter om Wall Street och branschen överlag så är The Big Short på tok för vi-mot-dem. Det känns fult när en film säger "dessa människor är svin, dessa människor var bra men blev överkörda av svinen" även om jag håller med honom.

The Big Short fungerar som två timmars underhållning (även om den är något för lång). Det är en typisk Hollywood-rulle med lagom mycket underdog + vi-mot-dem + snyfthistoria för att jag ska underhållas men helt gå vidare inom ett halvår, precis som jag gjort med förra årets Oscarsbidrag (vad var ens nominerat utöver Birdman och Whiplash?). Duglig underhållning tillsammans med lite popcorn och en polare/partner/morsan.

The Big Short får en svag trea som nog hade varit en tvåa om inte för lite kreativt framförande.

Movie 43 En film som fått en jädrans massa dålig kritik i sin egen tråd här på forumet och på andra ställen på nätet. Exempelvis en idiot på imdb som inte förstår skämtet med tonårsgrabbar som överreagerar på menstruation. Humorn i Movie 43 var inte värre än den humor som visas på Saturday Night Live, som göteborgska Galenskaparna och After Shave hade när de var populära eller som kan ses i andra filmer.

6/10

99 Homes (2014)

Efter alla lovorden filmen fått var mina förväntningar höga, men jag tyckte att 99 Homes var något platt i sitt utförande och bjöd på lite väl många klichéscenarior. Andrew Garfield var alldeles för blödig och emotionell och man började undra varför Michael Shannon tog denna jättebebisen under sina vingar från början? De begynnande scenerna mellan Garfield och sonen i domstolen är träffande, men resten av filmen känns han mer som en brorsa till killen än en far. Lekscenerna med Garfield är det skämskuddevarning på. För vilken 10-åring+kompis tycker inte det är superpinsamt att ens pappa börjar leka gorilla och jaga dem?

Visst kapitaliserade Shannon på folks elände men samtidigt hade dessa människor tagit stora banklån till saker de i många fall inte behövde och satt huset i pant. Och någon måste betala en vacker dag! Så jag hade lite svårt att känna sympati när det blev dags för vräkningar och Shannon utmålades som Hin Håle själv, när husägarna inte från början hade rättat munnen efter matsäcken.

Filmen höll sig på en jämn men ljummen nivå och jag hade som sagt hoppats på lite färre klichéer i hur den utvecklade sig. Men som helhet funkade 99 Homes absolut.

Betyg: 3/5

Kvinna utan samvete 1944

Story om en kvinna som planerar att mörda sin man och ta ut livsförsäkringen. Hon får hjälp av försäkrings mannen som hjälper henne att planera och begå dådet. Folk runt omkring spec mannens dotter börjar misstänka att allt står inte rätt till i dödsfallet. Ett väldigt spännande och välgjort drama. Gillade hur de filmade miljöerna och kemin kring främst mannen hustrun och försäkringsamannen som var huvudrollen. Välgjord spännande och bra skådespelar insatser.

8/10

Makalöst bra film, tycker nog att du var lite snål där med betyget, men kul att du gillade den.

Aloha

http://www.imdb.com/title/tt1243974/?ref_=nv_sr_1

Detta var den tråkigaste filmen jag har sett på väldigt länge, händelselös och allmänt tråkiga karaktärer och dialoger.

1/5

tycker 12 eldsvurna män och sunset boulevard är betydligt bättre om man ska jämnföra med äldre filmer. men kvinna utan samvete var också bra gillade den som sagt, men tycker de 2 andra nämnda är snäppet vassare

När man kommer upp till det här toppskiktet bland filmer, så är det väldigt små marginaler.
Jag brukar nöja mig med att dom är i toppskiktet, alla försök till favoritlistor har resulterat i söndersuddade pappersark där man ändrar den inbördes ordningen varje gång man ser listan.
Alla tre nämnda hamnar på min topplista.

Såg Love, Gaspar Noés nya, i 3D i fredags. Av de fåtal recensioner jag läst ställde sig de flesta ganska negativa, så jag gick in med svala förväntningar men med förhoppningen att bli positivt överraskad. Men fan, jag måste erkänna att jag verkligen gillade den, även om den ibland var lite väl lik Enter the Void. Vissa scener hade man kunnat klippa in i den utan att märka någon skillnad. Referensen dit i form av en modell av Enter the Voids kärlekshotell var nästan lite väl tydlig, men jag kunde acceptera det när jag drog mig till minnes att snubben från I Stand Alone var med en snabbis i Irréversible, vilket fick det att kännas mindre som ett desperat grepp i en pågående ålderskris.
Man kan väl inte recensera denna film utan att nämna sexscenerna, vilka väl överträffade mina förväntningar och var bland de bästa (och mest realistiska!) jag sett i en spelfilm. Jag vet inte om jag tyckte bättre om den för att det kändes fett med en ny film av Noé med tanke på hur få han ändå släppt, men oavsett ger jag den 4/5.

Så är det verkligen, ena dagen tycker man 12 edsvurna män är bäst sen är det sunset boulevard, som min topp 20 lista i år. Kommer nog göra en stor analys av den i slutet av året. Kanske en del placeringar kommer att ändrats. Inte lagt till kvinna utan samvete än, men den kommer nog hamna på topp 10 över filmer jag har sett i år.

samma sak med min topp 100 film lista över alla filmer, skulle säkert kunna byta ut en tredjedel. gjorde listan ganska snabbt så många placeringar är nog helt fel. Har tänkt efteråt att jag har missat många, både nya som gamla. även sett en hel del nya som kan placeras in på den listan.

Gillar gamla filmer, brukar ibland ha mycket bättre dialog förlitar sig inte på effekter och snabb action. Oftast också stiligare filmat och intressantare karaktärer. Men såklart finns mästerverk som är nyligen utgivna också. Men skulle inte kunna välja bort det ena eller det andra. De som säger att filmen från förr är tråkiga kan inte klassas som filmälskare. Finns bra och dåliga filmer i alla olika årtionden.

Kom igen, lägg lite tid på dina inlägg. Det gör ont i min själ när man ser sånt här.

***

The Good Dinosaur (2015)

Pixar blandar och ger år 2015. Inside Out var medryckande, fin och otroligt bra. Den här är tramsig, inte alls särskilt fin och tyvärr rent av dålig. Inte heller är själva handlingen särskilt originell, intressant eller ja... i besittning av någon som helst positiv egenskap över huvud taget. I och för sig är dess uppenbara Lejonkungen-kopia i det närmaste en bekräftelse av riktigheten i existensen av Platons idévärld.

Nä, det är inte ens värt att skriva särskilt mycket mer. Jag kan dock tänka mig att den tilltänkta målgruppen uppskattar den något mer än vad jag gjorde, och grottmänniskobebisen Spot är trots allt ganska rolig. Totalt sett med nöd och näppe godkänd.

4/10