Flashback bygger pepparkakshus!
2015-10-23, 13:50
  #38377
Medlem
Merwinnas avatar
Buried Alive, TV-film från 1990, efter tips här i tråden. En kvinna övertalas av sin älskare att mörda sin make. Sedan ska hon och älskaren leva gott på pengarna, försäkrar denne. Men kvinnan velar, och när hon ska genomföra mordet så går något fruktansvärt fel... Det här är ingen originell historia. Har man konsumerat mycket skräck, så kan man efter bara några minuter (och med ledning av titeln) gissa sig till hela handlingen och slutet i stora drag, och det visade sig också stämma. Men det gjorde inte så mycket; filmen är underhållande ändå. Skådespelarinsatserna är varierande, men de flesta är bra. Klart sevärt!

Ger den 7/10.
Citera
2015-10-23, 15:31
  #38378
Medlem
Herr.Dittlings avatar
Machine gun Kelly (1958)

Roger Corman (!) har regiserat denna film om 30-talsgangstern med samma namn för övrigt spelad av Charles Bronson. Efter en väldigt märklig inledningsvinjett, där man fick intrycket av komedi, inte minst genom musikvalet, så övergår det till en riktigt obehaglig gangsterhistoria.
Man får följa Kelly och hans gärningar ända in till det, lite överaskande slutet.

Nja, det här hade nog kunnat göras bättre 4/10
Citera
2015-10-23, 16:27
  #38379
Medlem
2anRuless avatar
Jag kollade just på The Wolf Of Wall Street - helt fantastisk film. Den är inte riktigt lika bra som Boiler Room, men den är då inte långt ifrån.
Citera
2015-10-23, 21:15
  #38380
Medlem
nihilverums avatar
Crimson Peak (2015)

Handlingen i Guillermo del Toros senaste film har ju några andra beskrivit här ganska nyligen, så jag nöjer mig med att konstatera att jag blev positivt överraskad. Det är inte en av del Toros bästa, men den var enligt min uppfattning klart sevärd.

Betyget blir 6/10 eller 3/5 på Filmtipset.
Citera
2015-10-23, 21:22
  #38381
Medlem
Bittersteels avatar
Ikväll har det varit farligt nära att jag fick en överdos av Patrick Swayze med en dubbelpotion.
Låt oss börja med klassikern Road House. Det här är andra gången som jag ser den, och herre jesus, är det en film som i sin dålighet, blir bara awesome. Swayze är bara en badass i filmen. Vad mer kan man önska ur en actionfilm? Berätellsen är helt efterbliven, men vem fan kollar på Road House för story? Som en extra efterrätt, så får vi också Sam "motherfucking" Elliott som Wade. Enligt lagen för filmer, så blir varje film med Sam Elliott mycket bättre varje gång man ser honom på skärmen.
6/10 ( 8/10 i häftighetsnivå)


Den andra jag såg, var Black Dog
Swayze spelare en excon som ska köra en last från plats A till plats B. Det visar sig att det är en massa vapen i lastet, och nu måste han klura ut hur han ska klara sig ur det här.
Jag trodde att filmen skulle bara vara helt värdelös, men jag blev positiv överraskad. Det är en jättebra kemi mellan Swayze och hans kamrater i filmen. Randy Travis gör ett hyfsand jobb som Earl (blev väldigt förvånad över att han inte var någon skurk) och sen har vi Meatloaf. Ja, vi har Meatloaf med i filmen. Vad mer kan man säga?
Skulle jag rekomendera filmen? Tror inte det. Men om du känner för att slötitta på en actionfilm en sen söndag, då finns det värre filmer att se.
5/10
Citera
2015-10-23, 21:30
  #38382
Medlem
Energiknippes avatar
Citat:
Ursprungligen postat av serotonin
Swimming Pool (2003)

Charlotte Rampling spelar den bästsäljande engelska deckarförfattaren Sarah, som drabbats av skrivkramp och lånar sin förläggares (Charles Dance) hus i södra Frankrike för miljöombyte och inspiration. Sarah är, sina blodiga böcker till trots, själva sinnesbilden av den strama, stela, sura, trista engelska snobbkvinnan och när hon får en oväntad gäst i huset blir hon inte speciellt glad, förläggarens oäkta dotter Julie (Ludivine Sagnier) flyttar nämligen in under vistelsen och hon är Sarahs raka motpol; öppen, frisinnad och med nya älskare varje natt.

Med utgångspunkt där syr sen Ozon ihop en snygg och ganska spännande mysteryfilm; bra ton och manuset är bra - fast det här är en film som nog tjänar på att ses flera gånger för att greppa alla små detaljer, om inte annat kan man se om den för den übersnygga Sagniers skull - och två bra, men ej fantastiska, skådespelerskor i huvudrollerna.

Kul för François Ozon också att hamna på plus igen i serotonin-boken, blev lite orolig efter att ha sett den ganska dåliga Potiche härom dagen men nu ligger han på två bra och en dålig film, vilket innebär fortsatt förtroende.

3+/5 och en rekommendation nästa gång det står mystery på menyn.

Höll på att smälla av när jag såg den 1a gången pga Ludvine. Fantastiska scener, minns dessvärre inget av storyn
Citera
2015-10-23, 21:45
  #38383
Medlem
Situationss avatar
Waking Life som var oväntat bra med mycket intressanta filosofiska diskussioner och ett fantastiskt försök att skildra drömmar även om jag inte var helt såld på rotoscopeanimationen (som går ut på att man filmar verkliga skådespelare och platser som man sedan animerar över antar jag) då den inte var så jävla snygg och stundtals gjorde mig lite sjösjuk.
Citera
2015-10-23, 21:46
  #38384
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Energiknippe
Höll på att smälla av när jag såg den 1a gången pga Ludvine. Fantastiska scener, minns dessvärre inget av storyn

Det är en av Ozons bästa filmer och jag tycker som Serotonin att det är en bra mysteryfilm men jag skulle ljuga om jag inte erkände att en stor del av behållningen är Ludvines lekamen.
Citera
2015-10-23, 21:56
  #38385
Medlem
Herr.Dittlings avatar
Strul (1989)

En kemilärare, spelad av Björn Skifs, blir felaktigt anklagad för narkotikabrott och inlåst i fängelse.
Väl där blir han inblandad i en kupp mot myntverket samtidigt som han försöker avslöja de riktiga narkotikaskurkarna.

Lite i fånigaste laget för min smak 2/5
Citera
2015-10-23, 22:48
  #38386
Medlem
Lotsos avatar
Pan (2015)

En nytolkning av J.M. Barries saga som följer en föräldralös pojke som tas med till landet Ingenstans. Där möter han både glädje och faror, och upptäcker snart sitt öde – att bli den hjälte som för evigt kommer att bli ihågkommen som Peter Pan.

Ännu en nytolkning på berättelsen utav Peter Pan. Vi alla känner till den klassiska historien, och det har gjorts flertals filmer om den. Så där har emellanåt kommit ut filmer som har tagit en lite annorlunda riktning. I Finding Neverland så handlar det om hur författaren J.M. Barries kom på historien. En väldigt bra film som rekommenderas med Johnny Depp som författaren. Även Spielberg gjorde sin egen tolkning där Peter Pan är vuxen med Robin Williams i huvudrollen. En klassiker från barndomen och har en del nostalgivibbar från filmen så jag kan inte hata den även ifall den inte är fläckfri, men jag gillar den.
Nu har Joe Wright stigit in och gjort sin egen nytolkning och berättelse på det hela. Hur kom Peter till Neverland?

Det är ett faktum att denna filmen floppade i USA. Sedan så kan jag inte direkt påstå att trailern gjorde mig intresserad. Ju mer jag såg av den desto mer tröttare blev jag på filmen och dess trailer. Ungefär som med The Lone Ranger.
Jag beslöt mig för att se den ändå och herre min skapare är jag glad att jag gjorde det. För detta är ännu en film i kategorin: WTF Hollywood som Brad Jones (Cinema Snob) brukar använda. Det är en term när något är så bisarrt och du inte tror dina ögon vad du ser på och du sitter där och skrattar över hur jävla dålig filmen är. Detta är den typen av film. De ska också vara filmer med en hög budget bakom sig.

Vad är det då som går helt åt skogen med denna filmen?
Först så har vi början som utspelar sig under andra världskriget. Nu har jag inte kollat mer indirekt och minns inte 100%. Men jag är rätt så säker att huvudhistorien där Peter tar Wendy med sig till Neverland utspelar sig historien början på 1900-talet, inte under andra världskriget. Men inte största problemet, som sagt en fritolkning. Hook utspelar sig trots allt under nutiden då den gjordes.
Men hela första början är Peter i ett barnhem och allting påminner mer om Oliver Twist än Peter Pan. Allting är grått och färglöst och där är denna huvudchef systern som är överviktig. Hon har tagit all mat för sig själv och är elak mot Peter. Hon är helt over the top i sitt skådespel och är något av det bästa med filmen. Som om hon hör hemma i en 90-tals film.

Sedan kommer vi till Neverland och det första vi blir introducerade av är pirater som arbetar i en gruva och börjar sjunga. Nu är det verkligen jag tappar hakan på marken. Helt plötsligt börjar de sjunga på Nirvanas låt Smells Like Teen Spirit. Det hjälper heller inte att mitt under låten kommer Hugh Jackman in och ser ut som något Johnny Depp hade kunnat ha på sig, och börjar sjunga med. Jag satt verkligen med munnen öppen och förstod mig inte på varför de i hela friden sjöng på en Nirvana låt.
Inte nog med att filmen ska utspela sig på 40-talet, men även om det var nutid, så är bara idén att de sjunger Nirvana i landet Neverland så jäkla bisarrt. Vems idé var detta, vem tyckte detta var en bra idé? Inget av det funkade och jag... jag förstår det bara inte.... VA!? Nirvana.... HUH!!??

Hugh Jackman kommer in i filmen och överspelar till max. Han är någorlunda underhållande, om det inte vore för hans seriösa insats. Det är överspel i en del scener. Men det märks att han är i en helt annan film än de andra skådespelarna.
Faktum är så skådespelar alla som om de vore i olika filmer. Garrett Hedlund som Hook gör en märklig sak varje gång han pratar. Han gör denna konstiga minnen och visar tänderna hela tiden och ger iväg en konstig dialekt. Det blir irriterade snabbt även om jag småskrattade varje gång han sa något. De försökte så hårt också att efterlikna honom som Indiana Jones, en fattigmans version då.
Rooney Mara som Tiger Lily är helt fel skådespelare för rollen. Jag vet inte vad de tänkte där. Hon är en talangfull skådespelerska får mig inte fel. Men som Tiger Lily har jag svårt att köpa henne.
Levi Miller som Pan var faktiskt hyfsad. Han försöker verkligen och ger iväg någorlunda bra insats i en annars rörig film. Det märks han har talang och jag hoppas att vi får se mer av honom i framtiden för han har faktiskt talang.

En sak jag verkligen inte gillade var att vi nästan halva filmen spenderar vid gruvarbetarna. Där allting är brunt och dammigt. När jag tänker Neverland tänker jag färggrant och fantasin har inga gränser för vad man kan visa. En del av charmen med Hook var de färgade bakgrunderna som man kan se är fejk, men är en del med dess charm.
Här så har vi först grått och tråkiga London och sedan brunt och dammiga gruvan. Allting tar säkert plats halva filmen totalt.
Det är inte fören halva filmen vi kommer utanför och får se mer grönområde och färg.

Det är också här jag stöter på ett stort problem med filmen. Dess dataeffekter är inte övertygande alls. Inte för en sekund trodde jag de befann sig utomhus eller där var något fysiskt där. Allting kom av sig som det var filmat i en studio med en massa green screen.
Det var ful CGI som verkligen såg dåligt ut. Den försökte verkligen vara som Avatar men misslyckades totalt och det är något av den sämsta CGI jag har sett i hela mitt liv. Allting bara för att göra ett par 3D gimmick grejer.

Det slog mig också att för att vara en barnfilm är där väldigt många personer som dör i denna. Vi ser aldrig blod eller några saker som är skadligt för barn. Men där är många personer som faller ner från höga höjder och blir sprakade och svärdfäktning som slutar med ett par dödsfall. Samtidigt sitter jag där och tänker "är detta verkligen en barnfilm, för denna filmen har fler dödsfall än vad en del skräckfilmer har".
En sista sak jag också störde mig på var att filmen tingar fram någon slags romantik mellan Tiger Lily och Hook. Detta känns väldigt mycket som studion kom in och sa detta och otroligt Hollywood-isch. Jag avskydde det och såg ingen poäng med det alls.

För de som också undrar så visar heller inte filmen hur Hook blir ond. Filmen slutar med att Peter och han är vänner och de flyger med Jolly Rogers skeppet mot stjärnan som tar dem till Neverland, där sista repliken är.
"We'll be friends forever Hook, right?
Of course, what could possibly go wrong?"
Där filmen sätter upp sig för en uppföljare som aldrig kommer hända...

I sin helhet är Pan en enda stor WTF film som misslyckas på så många avseende, samtidigt som man sitter där och skrattar över hur dålig filmen är. Att en sådan här står miljonbudget produktion gjordes med dess innehåll förundrar mig. Men det är inte första gången och heller inte sista.
Filmen är överallt i tonen, likaså skådespelarnas insatser. Hugh Jackman's överspel som ibland är underhållande, ibland tråkigt. Garrett Hedlund som gör en av de märkligaste insatserna jag sett i år. Den som verkligen försöker är Levi Miller som gör ett hyfsat jobb. Men han är omringad av en röra som inte ens han kan rädda på flera mil.
Dataeffekterna är några av de sämsta jag har sett någonsin. Och första halvan av filmen är färglös och det känns som Joe Wright inte alls förstod sig på vad Peter Pan egentligen är. Jag såg 2003 versionen förra månaden. Den filmen gillade jag inte så mycket faktiskt. Men det märks att filmskaparna av den filmen förstod sig på karaktären Peter Pan och landet Neverland. Detta misslyckas filmen totalt med.
Men jag satt aldrig och var uttråkad, jag skrattade åt den över hur dålig den var. Jag menar det är en film där de sjunger Nirvana i Neverland och det ska utspela sig på 40-talet. Hur fan summerar man det liksom?

2 av 5!

http://www.imdb.com/title/tt3332064/?ref_=nv_sr_1

Trailer:
https://www.youtube.com/watch?v=Y1wRv8vTpxo
Citera
2015-10-23, 23:09
  #38387
Medlem
Lotsos avatar
Paranormal Activity: The Ghost Dimension (2015)

Filmen följer de övernaturliga händelserna som äger rum i en nyinflyttad familjs hem i Palo Alto, Kalifornien.

Jag kommer fatta mig kortfattad med denna filmen, för jag anser att en sådan här film inte förtjänar så mycket av min tid att skriva här.
Så slutet på Paranormal Activity 4 så ser vi en hel drös med personer som är besatta utav en eller flera demoner. Filmen slutar där på en cliffhanger. Som vilseleder en, i alla fall mig. På att nästa film kommer vara denna stora episka film där flera personer är besatta där Katie ligger bakom allting. Så får vi en spin-off film, inget märkvärdigt med det. Faktum är har jag aldrig brytt mig om denna filmserien fören jag såg slutet på 4an. Så jag brydde mig heller inte när de sa att de skulle göra en spin-off film.

Så har vi nu den officiella uppföljaren på 4an. Vad är det vi får? Samma jävla skit som vi fått i de 5 sista filmerna.
En demon hemsöker ett hus. Mannen i huset sätter upp kameror för att fånga fenomenet. Saker händer, billiga jump-scares där jag inte hoppade till en enda gång. Ett avslut som slutar på ännu en cliffhanger som leder till något större som aldrig kommer få något avslut. Samt den klassiska kameran ligger på golvet och får den perfekta inzoomning, och bilden på allting, som det sista innan man klipper till eftertexterna.
Faktum är så ignorerar den allting i 4an och är mer som en uppföljare på 3an.

Där är absolut inget nytt med denna filmen som tillför åt denna filmserien. Alla slutar på någon slags cliffhanger som aldrig löses upp och istället får vi samma jävla skit igen om och om igen. Jag är extremt trött på detta, och jag hoppas att detta är nu sista filmen som de gått ut och sagt det ska vara.
Paramount verkar inte ens intresserade av filmen genom att ge den limiterad biorelease åt färre städer och sedan släppa den på VOD 2 veckor senare.

Filmen förklarar heller aldrig vad det var för slags demon som kom till attack i mitten av filmen. Under hela filmen är det Toby som hemsöker dem. Som är denna svarta geggan typ. Men i mitten av filmen blir de attackerade av något som liknar mer som en vampyr av något slag. De nämner aldrig den demonen igen och den synts aldrig till heller.

Vad som är ännu mer frustrerande är att vi aldrig får veta varför denna familjen hemsöks. Vi får vet att de fick köpt huset via Katie. Men vad Katie/demonerna vill med denna familjen får vi aldrig veta. Vad är det som är så speciellt med familjen?
De nämner något med att dottern är född sjätte året sjätte juni, vilket antyder 666, alltså djävulen. Om det är sanningen ställer jag fortfarande frågan, var detta barnet den enda som föddes den dagen eller? Dessutom tabbar de på det också och säger hon föddes 2005, vilket egentlige borde vara 2006.

Själva Ghost Dimension är inte med fören de sista 10 minuterna, och även då är det en besvikelse. Jag hade känn på innan jag såg den att filmen säkert inte skulle visa demon världen fören slutet, men jag torr de inte ens visade demon världen.
Den där porten som öppnade sig i barnets rum som man ser på postern och i trailern är mer en väg till 1988 när Katie var barn. När detta väl inträffar samtidigt som föräldrarna går igenom här och blir jagade. Påminns allting som en Haunted House attraktion på Disneyland. Fullt med CGI och saker som poppar ut ur skärmen. Det är inte läskigt, utan mer roligt. Hade filmen varit detta i 80 minuter hade jag sagt. Det är en dum film, till och med dålig, men otroligt underhållande.
Men det kom alldeles för sent och jag brydde mig bara inte längre. Faktum är att jag faktiskt höll på att somna under filmen, något som aldrig brukar inträffa mig när jag ser en biofilm.

I sin helhet är Paranormal Activity: The Ghost Dimension samma jävla skit åter igen. Samma format, samma formulär, samma principer. Ingenting nytt och ingenting följer den upp som de andra filmerna slutade på.
Den bjuder på billiga jump-scare som inte är läskiga, dåliga CGI effekter och något som hör hemma i en skräckattraktion på en nöjespark. Men en tråkig film som jag redan sett 5 gånger förr.
Jag hoppas denna serien håller sig död nu och inte återupplivas igen. För där hör den hemma.

1 av 5!

http://www.imdb.com/title/tt2473510/...ref_=hm_otw_t1

Trailer:
https://www.youtube.com/watch?v=Y9Jy2T0uQ9Y
Citera
2015-10-23, 23:18
  #38388
Medlem
Giftas på italienska, min tredje De Sica och denna gång bjuder han på en betydligt muntrare historia än i Cykeltjuven och Umberto D.

Vad vi får är en lättsam dramakomedi med magnifikt skådespel av Sophia Loren och Marcello Mastroianni. En sak som imponerar att De Sica lyckas med något som jag tycker att nästan alla dramakomedier fallerar på nämligen att vara rolig samtidigt som den får en bry sig om karaktärernas öde, det är en svår balansgång i denna genren men han lyckas bra.

Filmen når aldrig höjderna från hans tidigare filmer Giftas på Italienska är absolut sevärd.

6 / 10
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in