Om universum inte är oändligt, vad finns bortom gränsen?

Ponera att universum har en gräns. Vad finns bortom den?

Svar som "ingenting/vakuum/vet inte" är inte tillåtna.
Vetenskapliga spekulationer är tillåtna så länge de inte framförs som absoluta svar.
Motivera svaren. Ifrågasätt inte trådfrågan.

Ännu ett universum. Skulle inte detta vara logiskt?
Universum kanske kan jämföras med ägg som dubblerar sig själva i magen på en blivande mor?

Bortom gränsen finns bara tätt packade gelehallon i all oändlighet. Det är det mest logiska.

Du har förbjudit de mest rimliga, och det enda vetenskapliga, svaret ("vet inte"), så vad vill du uppnå? På vilket sätt är frågan filosofisk?

Ponera att mitt svar är rätt. Hur kan man då påstå att universum inte är oändligt? Hör inte gelehallonen till universum?

Det trådskaparen vill uppnå är en debatt där inga lätta svar finns. Och universum behöver väl nödvändigtvis inte vara samma sak som "alltet"?

Det här är mina tankar om hur det ligger till, men jag är trött och filosoferar lite.

Jag tror att när du kommer till slutet på universum, om man tänker att univerum är som en boll så när du når väggen hamnar du i mitten på universum igen för det bara måste vara så insnurrat i sig själv därför att inget annat existerar och att allt hänger ihop så finns ju vi kvar i universum ändå, och därför inte kan komma gränsen nära, för den existerar ju ej, så det finns inget tomrum av något slag bakom väggen därför att det verkligen inte finns nått bakom, inte ens nått stopp ens, utan ett totalt meningslöst icke-existerande ingenting. Men jag tror rymden skapas av materia så då kan någonting omöjligt kunna vara nära en sån gräns, den skulle inte existera ens om den gjorde det.

har suttit och läst dessa trådar några veckor nu och jag förstår inte vad syftet är? "gud är allmäktig, kan han skapa en sten som han inte kan bära? då är han ju inte allmäktig" och liknande precis hela tiden. hur orkar ni? ursäkta ot...

Se, och jag hafver svaret:

Jag föreställer mig universum, rent bildligt, som en stor, expanderande bubbla vilken existerar inom någonting. Jämför det med en bubbla i djupet av ett stort hav. Det känns som att det måste finnas en gräns, även om jag själv inte har några belägg för det samt att vissa vetenskapliga teorier tycks tala emot det faktumet. Utanför den gränsen måste det isf finnas någonting större.

Har tänkt läönge som fan på detta, det kan inte vara oändligt i min skalle, nånsans borde det ta slut, om det inte växer förstås. Jag tror det finns ett slut men det är långt borsta som fan.

Har även tänkt att var kommer jorden ifrån? Jo bigbang i universum, men var fan kommer universum ifrån??????? Vad är det ens?

Jag vet att karln är påtänd. Men ett intressant resonemang: Universums storlek kanske bara är en illusion? Precis som att vi inte uppfattar någon början eller slut i våra tankar?

Oavsett vad som finns där ute så är det ända logiska och mest naturliga att det är oändligt,men så långt kan man fan inte tänka

I vetenskapens mening så spelar det inte så stor roll vad som ligger bortom universum eftersom det varken kan studeras av oss i insidan eller påverka oss från utsidan. Om det nu skulle finnas "något" utanför så torde det vara en form av existens som är svår att begripa för oss enfaldiga människor. Det vi menar med existens är ju ett x-dimensionellt objekt i ett y-dimensionellt rum, vilket för mig låter för simpelt för att vara den ultimata sanningen på vilket allt är baserat.

Personligen tror jag att det finns fler universum där ute. Det vore märkligt om vårat universum skulle vara exklusivt för all form av existens därute, ungefär lika märkligt som ifall vi skulle vara de enda intelligenta varelserna i vårt universum.