Svärord genom historien?

Jag håller precis på att läsa Conn Igguldens bokserie "Kejsaren", som handlar om Julius Ceasar. Allt som oftast återkommer menigar i stil med "han svor högt för sig själv". Det fick mig att fundera på hur romarna egentligen svor. Var det liksom "[b]förbannade[b] idiot" eller typ "Må Jupiter förbanna dig"?
Vad jag har förstått är det ett nordiskt fenomen att använda djävulen som svordom, typ "jävlar" eller "satan". Användes t.ex. Hades på likande sätt hos grekerna (även om djävulen och Hades inte är exakta motsvarigheter)?

Kort sagt, på vilka olika (och lika) sätt har folk svurit på genom historien?

Svärord hämtas vanligtvis från områden som har en viss tabuprägel. I Sverige således har vi svordomar som oftast är religiöst grundade eller exkrementrelaterade.

I Italien är det extremt att ta med Mamma i bilden, när man svär, för mamman är helig här. "sei un figlio di putana", vilket betyder "Du är en horunge" är därför fruktansvärt grovt, för då handlar det om mamma. Sex är också tabu här, därför används flitigt "Vaffanculo", vilket betyder "Gå och gör det i röven".

I Rommariket antar jag att Gudarna var tabu, så det kan nog stämma att man sade "Må Jupiter förbanna dig".

Förstår du? Det som är tabu, svär man om.

En mild svordom som min moster säger ofta är: "Vai fare un brodo", vilket betyder "gå och koka en buljong". Förstår dock inte förolämpningen.

Kul att du läser Kejsaren förresten! Jag håller också på med den, har kommit till Krigets gudar.

Insultmonger är en guldgruva när det gäller svärord.
(Varning dock för lite porr på sidorna, och ev några irriterande popups.)

Att svära på latin, vilket borde härstamma från romarrikets tid i stor grad:
http://www.insultmonger.com/swearing/latin.htm

Gamla svordomar har tidigare avhandlats här på Flashback.
I april ifjol skrev DrMaZz ett inlägg där han citerade Lars Melins bok Fiint språk och vad den säger om svordomar i gamla tider.

http://www.flashback.org/showpost.p...3&postcount=11

Pojken med guldbyxorna har läst vad Birger Stolpe har att berätta om uttrycket Vasserra, känt för alla läsare av Bellman, Almqvist och Runeberg.

http://www.flashback.org/showpost.p...9&postcount=84

Här finns en uppsats om 1700-talets svordomar i pdf-format.

http://www.nordiska.uu.se/personal/u...l_herregud.pdf

Läs också gamla Nordisk Familjeboks artikel om svärord!

http://runeberg.org/nfcg/0724.html

Ända jag kommer på just nu är när tyskarna sa åt en amerikansk överbefälhavare (om jag minns rätt?) att dom var villiga att acceptera en amerikansk kapitulation i belgien 1944. Amerikanen svar var: Nuts!

Generalen ifråga var Anthoney McAuliffe, tillfällig befälhavare över 101 Airborne Division och platsen var Bastogne. (mer info om detta finns på http://en.wikipedia.org/wiki/Battle_of_the_Bulge och http://en.wikipedia.org/wiki/Anthony_McAuliffe)

Typiskt gammal persisk svordom >

men vad var det han sa? "Pedar sochte!" Det är persiska och det betyder "Din pappa är bränd", bränd, kremerad. Detta är något oerhört i ett land där den döda måste i jorden så snart som möjligt och i sin orörda kropp.

Ömhetsbetygelsen är alltså i själva verket ett kraftuttryck, en anklagelse om att man inte är en rättrogen muslim, att man är en kristen, en oren hund. Ibland när han är arg säger han "Pedar sag!" som betyder just "Din pappa är en hund".

Det här med att man i Sydeuropeiska länder ser mamman som helig och därför använder det som svordom förstår jag inte. Det är inte alls tabubelagt utan man kan retas lite med kompisen och säga "hijo de puta" om man befinner sig i Spanien tex. I Sverige skulle man inte kunna säga "horunge" på skämt direkt.

Den grekiske filosofen Platon använde sig ofta av svordomar som “Vid fyran!”, som menas med tärningsnumret fyra. I Rom var det ju, i princip, likadant vad jag vet. Man kunde använda sig av svordomar som “Vid Pollux!”, et cetera.

Jag rekommenderar boken “Svordomsboken: Om svärande och svordomar på svenska, engelska och 23 andra språk”, som har ett avsnitt där grekiska och romerska svordomar behandlas.

En vanlig persiskt svordom är: pekstahw dromi grugi brurvaretno: Vi emigrar till Sverige som vi föraktar då vi är för lata för försörja oss själva i Iran.