Hur överdriven är Sveriges BNP?

1. Mig veterligen tillförs nationalräkenskaperna arbete som här i Sverige utförs av det offentliga, till skillnad från andra länder vilka inte alls registrerar barnpassning eller hålla äldres händer och blöjbyte. Jag har aldrig hört talas om att man tar hänsyn till detta när det gäller beräkningarna av Sveriges BNP. Resulatet kan alltså vara att Sveriges BNP är överskattad. Vet någon hur mycket?

2. I äkta sovjetisk stil har inte många människor i Sverige någon aning om vad det är för värde offentligt anställda producerar, då det inte är en marknad de agerar på, utan värdet beräknas vara kostnaden. Ju mer tidsödande, ju dyrare, ju slappare, ju mer papper och skrivbordsgeneraler, ju mer skyddade verkstäder, desto bättre, desto mer "värde" produceras. Har någon här några infallsvinklar kring detta?

Man kunde önska att det bland alla tusentals ekonomer i den akademiska världen fanns någon som ägnade sig åt det här.

En annan faktor som kan leda till överskattning av BNP handlar om hur varukorgar indexeras. Man vill ju rensa bort inflationseffekter och mäta real BNP. Men då måste man uppskatta "medelprisökningen" i ekonomin, och det är ju väldigt godtyckligt. Det man gör är att titta på hur priset av en viss uppsättning varor, en varukorg, ändras över tiden. Men man ändrar också innehållet i denna varukorg eftersom mängderna av de olika varutyperna som handlas varierar över tiden. T.ex. så ökar man vikten för platt-TV:n nu när folk köper fler sådana. Men eftersom priserna på dem faller, så reducerar man den uppskattade inflationen och därmed höjer man den reala BNP. I vart fall lämnar detta mycket utrymme för opportunistisk manipulation i syfte att kvartal för kvartal överskatta tillväxttakten.

Det faktum att penningmängden nu ökar med runt 15% om året, blåser upp priser på framförallt bostäder måste ju också bidra väsentligt till en överskattning av den reala BNP. När bostäder köps och säljs till allt högre pris så räknas (väl?) mellanskillnaden som en tillväxt i BNP. I vart fall så kommer mellanskillnaden sen ut som konsumtion. Man rensar bara bort ökningstakten i konsumentpriser, som ju är ca 2% enligt Riksbankens mål. Så när bostadspriserna stiger med 10% om året, som de gjort i 15 år i rad nu, och man bara räknar bort 2% inflation, så påverkar det statistiken alltmer i exponentiell takt.

Jag har bara sett korta, uppgivna kommentarer ifrån makroekonomer att produktivitet och tillväxt är knepiga frågor.

Vad jag känner till sjunker efterfrågan på andra ting om den på bostäder ökar, så det jämnar ut sig.

Först så ska jag säga att bostadsmarknaden har en egen reell dynamik där värdet av att bo på vissa platser kan öka av rationella skäl och att ett ökade investeringar i inredning m.m. kan vara en trend som ökar värdet av bostäder.

Men den dominerande orsaken till att villapriser fyrdubblats senaste 15 åren, och bara i år håller på att nå fem gånger den nivån genom att virtuost hoppa upp 20+%, det kan rimligen bara förklaras av staten nu hyperinflaterar kronan. Genom att öka penningmängden med otroliga ca 50% på bara ett par år, så ökar förstås efterfrågan på spendera pengarna illa kvickt för att slippa värdeurholkning. Helst vil man "gå kort" i pengar och det gör man ju genom att låna. Och mest kan man låna om man har fastigheter att ställa som säkerhet för lån. akten på bostäder är en flykt från kronor vars värden i rask takt konfiskeras av staten genom dess hyperinflation.

En annan möjlighet är att undersöka hur länge olika yrken i olika länder måste arbeta för att lyckas skrapa ihop livets nödtorft, alternativt lyxprodukter. Man skulle undgå sovjetisk dubbelbokföring i så fall. Fast här har jag inte sett den minsta stavelse någonstans som ledtråd.

Detta är mycket intressant! Är det alltså möjligt att öka BNP genom att ställa till en bostadskris och därmed öka värdet på de bostäder som köps och säljs?

Om jag inte minns helt fel består väl ~45% av Sveriges BNP av tjänster producerade av den offentliga sektorn. Skulle någon göra en seriös bedömning av dessa tjänsters egentliga värde ryker väl 20-30% av BNPn redan där.

Bara det att antalet patientbesök per läkare har typ halverats på 20-30 år indikerar att en stor andel av kostnaderna (som adderas till BNP) inte skulle uppkomma på en fri marknad. Och då är ju knappast själva läkarna det mest ineffektiva inom landstingens gigantiska apparater.

Intressant uppgift, det hade jag inte hört. Har du någon källa? Det är ju en ganska grundläggande nationalekonomisk princip att man inte skapar ett större värde genom nyproduktion av pengar, även om vissa har missat det, exempelvis Robert Mugabe och tydligen Svenska Riksbanken?

Alla stater som har leksaksvalutor har missat detta, men i olika stor utsträckning. Sen beror det ju lite på omständigheterna. Faktum är att hela världsekonomin idag hålls uppe av att FED hela tiden trycker upp nya dollar som sedan används för att finansiera den gigantisk skuldsatta amerikanska ekonomin. Det enda som håller fasaden uppe är kontraktet med OPEC som tvingar alla att handla olja i dollar. Var du än tittar kommer du att hitta liknande situationer.

Penningmängden sedan 1981 enligt SCB, som i sin tur får data från Riksbanken:
http://www.scb.se/templates/tableOrChart____90762.asp

Och månadsvis sedan 1999:
http://www.scb.se/templates/tableOrChart____90736.asp
Om man räknar ränta på ränta sedan 2005 så hamnar man väl på mellan 40-50% ackumulerad tillväxt i M3 (som inkluderar banklån i penningmängden). Samtidgit är M0, sedlar och mynt, nere på sin lägsta nivå, 0% ändring, år 2006.

Notera även hur den förra stora puckeln i penningmängdens ökningstakt inträffade inför att IT-bubblan sprack. Även före fastighetskrisen 1991 så noterar vi en tvåårig puckel i penningmängdens ökningstakt, även om det syns mindre tydligt i det årsvisa diagrammets hackiga kurva.

Om högkonjunkturer är bubblor uppblåsta av de höga priser som penningmängdens ökningatakt orsakar, så är det penningpolitiken som blåser upp BNP över en reell nivå, som dock i någon mån tillfälligt återställs genom recession eller depression. Det är dock inget unikt för Sverige och har inte så mycket med offentliga sektorns storlek, så det ligger lite vid sidan av topic.

Såhär?

http://www.smedjan.com/content/displ...8&format=print