Definiera Gud

Frågan är om man vill att tex bibeln ska vara sann eller om man hellre ser den som en historisk sagobok.

Min Gud är matrisen som genomsyrar hela universum och all tid som varit, är och kommer och samtidigt är en god kärleksfull omtänksam förälder.

Om jag vill att bibeln ska vara sann eller inte är för mig oviktigt i sammanhanget. Jag vill veta vad som är objektivt sant och följer de upptäckter som görs och har gjorts om hur världen är beskaffad och som kan bekräftas vetenskapligt.

Är fundersam också men måste säga att jag förstår en del av hur du tänker. Vill naturligtvis inte tala för dig, men det du talar om liknar i alla fall lite det som man brukar prata om som att man är agnostiker. Så har jag ofta känt.

Agnosticismen brukar numera ofta användas som beteckning för uppfattningen att det inte går att veta om det finns någon gud eller att få någon kunskap om densamma. https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Agnosticism

Jag hade en period när jag blev benhård ateist i flera år och det var efter att jag såg en mkt nära vän dö i en utdragen smärtsam död, i ganska ung ålder. En god person som aldrig hade gjort en fluga förnär. Såg även flera andra jag kände dö bort tidigt, helt utan att det var deras egen verkan att det hade blivit så.

Där tappade jag all eventuell tro jag kanske hade haft innan - på att det fanns någon god makt som vakade över oss, osv.

Samtidigt har jag en extremt konstig känsla ibland av att det ”kan” finnas något annat där ute…

Nej men jag måste sälla mig till ditt svar också. Ungefär på samma sätt: Jag skulle nog behöva se influensen på världen lite mer konkret, för att orka tro på det så att säga.

Jag menar lets face it. Om nu vi låtsas att Jesus verkligen var här för 2000 år sen och gick på vatten, helade sjuka och fick en massa människor att känna hopp och gudstro osv. Ja, då är hans comeback nog ”way past due” vid det här laget…. 😆 Folk kan inte lida i årtusenden utan att ens få ordentliga tecken eller bevis osv. Så är väl människor. De vill se konkreta saker. Inte så konstigt, egentligen!

Den där känslan tror jag de flesta haft någon gång. Beror nog i mångt och mycket på att det faktiskt är väldigt mycket som vi inte vet om världen och universum. Sen vad detta okända är för något är en annan femma. Finns det fler universum än vårt? Eller finns det någonting annat utanför det universum vi känner till som vi inte har en aning om? Någon oupptäckt naturkraft? Fanns det överhuvudtaget någonting innan big bang eller var det starten på allt?

Det här är ju frågor som jag tror de flesta ställer sig någon gång. Människan har tagit reda på väldigt mycket om vår värld men det tillkommer ständigt nya frågor som behöver besvaras och det väcker vår fantasi men en del nöjer sig inte där utan vill söka egna svar bortom det som vetenskapen kan svara på. För min egen del räcker det att säga att jag vet inte, jag vill inte försöka hitta något svar som jag inte själv verkligen kan stå för.

Men gällande min sista fetning av det du skrivit så tror jag att människor kommer fortsätta vara religiösa oavsett. En stor majoritet ju det fortfarande totalt sett även om den icketroende skaran verkar öka med tiden, våra länder här i norden är ju ett litet undantagsfall i det här sammanhanget.

Jag känner inte någon gud. Det är svårt att definiera hur något fenomen ska vara, som jag inte känner till som så.
Missförstå mig inte, jag är intresserad av människors tro, lyssnar gärna på hur de uttrycker sin tro och läser skrifter.

Jag antar att om det gav mig något, att tro på gud, så hade det varit betydelsefullt att tro. Fast det ger mig ju något att lyssna på andra, så det ger väl mig en viss betydelse redan, men inte på det sättet du tänker?

Jag kan förstå att fenomenet som så ger något, återkopplar kanske senare och förklarar mer hur jag tänker.

Jo jag är mycket mer intresserad av frågor om sånt som ”multiverse” osv just nu, än om någon ev. gud/kraft som styr över oss. Om det nu finns någon slags gud som styr över oss, så skulle jag nog tycka att denna har gjort ett ganska uselt jobb som diktator (dvs dessutom inte ens vald av oss 😆….)

Tycker det är jobbigt att inte veta vad som hände innan Big Bang. Köper inte rakt av att ”det fanns inget”. Och ”det fanns ingen tid”.

Det är ett för bekvämt och ologiskt svar för mig. ”Hur länge” fanns det då inget? I miljarders miljarder år? Det går inte heller att säga att det ”för evigt” eller ”i oändlig tid” inte fanns något… för uppenbarligen tog den ”oändliga ingenting-tiden” ju slut vid Big Bang… hehe. Och då var det ju ingen oändlig tid…. Utan med ett slutdatum. För mig måste allt med ett slutdatum ha en början…. Det är också omöjligt att föreställa sig ett ”ingenting” före Big Bang. Hur ser detta ingenting ut? Är det rymden utan något i, eller bara en liten punkt. Nej allt det där är för ologiskt. Säkerligen har det varit en del av ett multiverse eller dylikt, som har exploderat på något sätt till slut. så att vårt universum skapades.

Jo visst är det så att en helsikes massa folk är religiösa. Dömer dem absolut inte för det. Förstår behovet av en tro och något hopp, eller förklaringar på alla svåra frågor.

Dock tror jag att, ju längre tid som går utan att stora massor ser något som helst tecken på att vi får ngn gudomlig hjälp på planeten, desto mer kommer nog religonen gå ner, till slut. Tro, liksom alla slags känslor (såsom kärlek osv) måste nog till slut få något ”bränsle”, för att leva vidare… tror jag.

Nej en ”betydelsefull” gud som efterfrågas i TS, får nog tamejtusan ta och visa sig hyfsat snart. 😂 Och hjälpa till lite med alla kriser på jorden. Annars tycker jag det är helt legitimt ifall kanske 99% på jorden slutar tro på honom/henne när som.

Svaren behöver inte vara logiska dessvärre. Mycket av det som vetenskapen tar reda på som inte berör vår vardag (exempelvis saker som är extremt stora eller extremt små) har vi inte utvecklats för att förstå. Våra hjärnor evolverade för att behöva förstå vår närmaste omvärld men det innefattar inte saker som kvantmekanik eller galaxhopar i rymden om du förstår min poäng. Vissa fenomen inom dessa områden kan te sig väldigt ologiska och irrationella för oss men ändå vara sanna. Det är därför man behöver söka svaren utan några förutfattade meningar.

Jo jag vet allt det där så klart.. :-)

Men vissa saker köper jag bara inte rakt av helt enkelt. Kan helt enkelt inte köpa att före Big Bang fanns ”ingenting”, ”ingen tid” osv. Sanningen är ju att ingen vet, då ingen var där. Jag ser bara två förklaringar som är något som helst sannolika öht. Det ena är:

1. Något/Nägon satte igång Big Bang. Må man kalla det Gud / ”The Force” som i star wars eller vad som helst.

2. Vårt universum skapades helt enkelt som en avknoppande bubbla i ett helt stort multiverse.
Alternativt: att vårt universum helt enkelt bara är cykliskt… expanderar - drar ihop sig - expanderar igen osv. Men vi kan inte se bakåt förbi i tiden innan vår senaste expansion (Big Bang) började… för det finns inga spår av det helt enkelt.

Jag har nästan lättare att acceptera en ”gud”, snarare än att ”Det fanns inget och plötsligt fanns det nåt”…. :-) Det mest irriterande är att vi lär inte hitta de här svaren inom vår livstid. Det är ju en grym besvikelse! 😂

Rubrik ändrad
OT raderad
/Mod

Båda de alternativen kräver:

1. Något bara finns utan att komma någonstans ifrån vilket är osannolikt.

2. Något har passerat en oändlighet innan Big Bang skapades vilket är en logisk omöjlighet.

När kunskap och nyfikenhet inte synkar

När man vill ha förklaringar men saknar logik och kunskap.