Källor, Statistik och Referenser.

Utrikes födda har högre registrerad brottslighet än de som har två svenskfödda föräldrar. I Brå:s studie rörande åren 1985-1989 var resultatet att det var dubbelt så vanligt bland utrikes födda att vara registrerad för brott jämfört med bland personer födda i Sverige av två svenskfödda föräldrar. ”Invandrares barn”, det vill säga svenskfödda med en eller två utrikes födda föräldrar, har högre registrerad brottslighet än de med två svenskfödda föräldrar, men lägre registrerad brottslighet än utrikes födda. Det är 1,5 gånger vanligare bland ”invandrares barn” att vara registrerad för brott. Detta gäller även efter kontroll för olika bakgrundsfaktorer som kön, ålder, boende och socioekonomisk status. Skillnaderna mellan grupperna, som inte har två svenskfödda föräldrar och den grupp som har två svenskfödda föräldrar, minskar dock något efter en sådan kontroll.

Överrisken för att vara registrerad för brott har ökat i gruppen utrikes födda men är i princip oförändrad bland dem som är födda i Sverige av en eller två utrikes födda föräldrar. De utrikes föddas överrisk har ökat från 2,1 till 2,5. Om man genom standardisering tar hänsyn till skillnader mellan grupperna när det gäller ålder, kön, utbildning och inkomst, minskar de utrikes föddas överrisk till 2,1.

Att överrisken för de utrikes födda har ökat beror inte på att vissa invandrargrupper i dag i större utsträckning är registrerade för brott än för 12 år sedan. Ökningen förklaras i stället i huvudsak av att antalet personer i Sverige som tillhör de flyktinggrupper, som redan i tidigare studier visat sig ha en särskilt hög överrisk, har ökat.

Andelen personer som är misstänkta för brott är större i grupper från vissa geografiska områden än från andra. Det gäller till exempel vissa delar av Afrika, till exempel Nordafrika, och Västasien.
http://www.bra.se/extra/measurepoint...lsveutland.pdf

Tolle Furegård beskriver en allt mera pressad situation för Migrationsverket med akut brist på bostäder för asylsökande.

Tidigare ordnade asylsökande eget boende i 60 procent av fallen, hos släkt och vänner. Den andelen är nu nere i 40 procent vilket ökar kravet på Migrationsverket att hitta bostäder. 20 procent på 19 000 asylsökande blir en hel del bostäder.

Utflödet ur systemet har blivit trögare. Folk som beviljats uppehållstillstånd får vänta allt längre på kommunplacering på grund av bostadsbristen. 2 000 personer tar upp plats på korttidsboende i väntan på bostad.

Dessutom har antalet asylsökande ökat markant de senaste veckorna, från 400-500 i snitt per vecka till 700.

Migrationsverkets boenden är överfulla. Reformen som snabbt skulle få invandrare ut i jobb har fått motsatt effekt. ”Det här håller inte”, säger Caroline Henjered, verksamhetschef på Migrationsverket.

Grundtanken med den nya etableringsreformen är att en invandrare som får uppehållstillstånd direkt ska lotsas från Migrationsverkets anläggningsboende till en kommun där det finns möjlighet att få arbete. Nu har det uppstått en propp i systemet. Det tar alldeles för lång tid att hitta en kommun där det finns både bostad och möjligheter att få jobb.

– Det här håller inte. Samordningen fungerar inte. Den goda tanken med etableringsreformen är att invandrare snabbt ska komma i gång. Nu blir effekten den motsatta, säger Caroline Henjered, verksamhetschef på Migrationsverket.

Resultatet har i stället blivit att Migrationsverkets boenden i ankomstkommunerna är överfulla.

När reformen infördes den 1 januari år 2010 var 1 080 personer med uppehållstillstånd fortfarande inskrivna hos Migrationsverket i väntan på att flytta till ett permanent boende, ofta i en annan kommun.

I dag har siffran tredubblats. 2 440 personer med uppehållstillstånd bor kvar i Migrationsverkets anläggningar och ytterligare 452 har eget boende i ankomstkommunen.

– Det allvarligaste är att de som fått uppehållstillstånd fastnar i ett tillfälligt boende på en plats som de sedan ska flytta ifrån. Så var det ju inte tänkt, fortsätter Caroline Henjered.

Före reformen var genomsnittstiden ungefär 50 dagar, enligt Migrationsverket. Nu dröjer det 77 dagar innan den nyanlände får flytta vidare till rätt kommun.

– Om en månad kommer den siffran att ha stigit till 107 dagar. Genomströmningen har avstannat, säger Caroline Henjered.

Samtliga överfallsvåldtäkter i Oslo de senaste 5 åren har begåtts av icke-västliga invandrare

http://www.youtube.com/watch?v=d3LL6hBrj-c