Var det rätt att lägga ned Integrationsverket?

Jag vet inte om ni känner till det, men jag anser att Sverige ska ta emot invandrare. Inte hur många som helst och inte heller vem som helst. Men oavsett vem som nu får uppehållstillstånd så anser jag att integrationsfrågan är den absolut viktigaste. Det är viktigt att att personer som av olika anledningar invandrat till Sverige snabbt lär sig språket och blir färdiga för arbetsmarknaden. Till det räknar jag in erforderlig utbildning och att de helst ska bo där det finns störst möjlighet att få jobb. Likaså är det givetvis viktigt att inte öka problemen i invandrargettona genom att inte låta dem flytta till t.ex. Rosengård och Södertälje, för då blir det nästintill omöjligt att skapa bra förutsättningar för integration.

Den 30 juni stängdes Integrationsverket och dess uppgifter har tagits över av andra myndigheter, bl.a. Migrationsverket, Länsstyrelserna och SCB. Migrationsverket har tagit över en del av Integrationsverkets personal och en helt ny avdelning har startats i Norrköping för integrationsfrågor.

Jag anser att integrationspolitiken har varit misslyckad. Situationen blir mer och mer ansträngd i kommunerna som ska ta emot flyktingar. Många asylsökande väljer att bo hos släktingar och när de får uppehållstillstånd fortsätter de bo nära dem, dvs. väldigt invandrartäta områden skapas. Det innebär att det kommer att vara socialt utsatta områden där arbetslösheten kommer att ligga långt över genomsnittet och det kommer att talas väldigt många olika språk i skolklasserna, vilket i sin tur kommer att innebära att skolorna behöver mer resurser än andra skolor där det kanske bara går någon eller några få invandrare i varje klass, vilka kan utan större ansträngningar tas om hand i den ordinarie undervisningen. Likaså har kriminaliteten bland invandrare ökat mellan de båda BRÅ-rapporterna med tio års mellanrum. Överrepresentationen för brottsligheten bland invandrare har ökat från 2 till 2,5 gånger jämfört med svenskar. Fler exempel kan ges, men integrationspolitiken har varit misslyckad enligt min mening.

Då är min fråga om det verkligen är rätt att lägga ner en myndighet som ansvarar för just integrationen av invandrare? Jag vet inte hur Migrationsverket skött sitt uppdrag, men möjligt är att de inte haft rätt verktyg? Kan verkligen Integrationsverkets uppdrag spridas ut på andra myndigheter? Finns det någon vinst i att förlägga dess arbetsuppgifter på andra myndigheter? Eller borde man behållt en myndighet som är ensam ansvarig för integrationsfrågorna, men kanske gjort om organsiationen och gett den ett tydligare uppdrag? Jag bryr mig inte så mycket om vem som hanterar själva uppdraget, det viktiga för mig är att vi får igång en bra integrationspolitik tillsammans med ordentlig och seriös forskning, gärna på uppdrag av våra universitet och att någon med kraft kan leverera resultaten till Riksdag och Regering.

Vet du vad integrationsverkets uppgifter bestod i? Det handlade såvitt jag förstår om tre saker:

1. Producera en jävla massa floskelfyllda rapporter om integrationen.

2. Fördela statliga bidrag till kommuner som tar emot flyktingar. Sköts rimligtvis bättre av migrationsverket som har ansvar för fördelningen.

3. Strö bidragspengar över allehanda organisationer som enligt ett förljuget 08-perspektiv verkade för integration, dvs blattekulturföreningar, anti-rasist-organisationer och till och med indirekt vänterterrorister.

Om det fanns något ytterligare ansvarsområde som jag har missat så rätta mig.

Att den borgerliga regeringen lade ner åbäket, är en av de få åtgärder som jag okritiskt ställer mig bakom. En miljardrullning utan någon som helst nytta.

Integration åstadkommer man genom hårda krav och hårda sanktioner, inte genom en kravlös projektindustri och en utredningsverksamhet med skygglappar. Sedan måste man ha klart för sig att "integration" är ett totalt omöjligt projekt om inte mängden invandrare stävjas. Du kan inrätta integrationsverk med hur stor budget som helst. Det kommer inte göra vare sig till eller från med den mängden människor som idag väller in och ifrån de i huvudsak ointegrerbara kulturer de kommer ifrån.

Frågan är om inte vissa invandrargrupper är fullständigt omöjliga att integrera, med undantag av enstaka individer. Klart att du kan ta en typisk khat-tuggande somalisk islamist, ge honom någon slags terapijobb under budgeten för ett integrationsverk och sedan kalla individen för integrerad. Han är inte integrerad i någon egentlig mening för det.

Ofta läggs allt ansvar på politiker och svenska staten. Typisk retorik i media om integrationspolitiken brukar vara följande:

• Varför har vi misslyckats?
• Har vi satsat resurser på fel årgärder?
• Har vi varit allt för trångsynta?
• Varför har vi låtit rasism och diskriminering få fotfäste?

Men någon kritik eller några krav mot invandrare som grupp ställs aldrig. Att vissa grupper själva skulle orsaka sitt misslyckande och utanförskap är förbjudet att ens tänka även om det bevisligen är så i många fall.

På mycket få platser på jorden har "flyktingar" erbjudits så bra förutsättningar som invånarna i Rosengård, men ändå uppstår stenkastning mot poliser mm.

När anser du FetEvert, att det är rimligt att kräva ansvar av vissa grupper och tom gå så långt att påstå att dem själva har misslyckats med integrationen?

Är det överhuvudtaget möjligt att kritisera problematiska folkgrupper utan att hamna i rasistfacket?

Jag tror en stor skurk i integrationsproblematiken är rädslan att ställa krav och kritisera invandrare. Istället läggs deras misslyckandens ansvar på svenska staten och man frågar sig "varför har vi misslyckats?". Sedan pumpas det in mer stödresurser.

Integration är en process som tar flera generationer och alltså inget som kan styras av statliga verk och politiker och i synnerhet inte när inflödet av kulturellt apartade är så stort som det är.

Ja, det var rätt eftersom Integrationsverket inte har kunnat visa några konkreta resultat. Deras största uppgift tycks ha varit att genomföra en Integrationsbarometer eller vad det hette, en gång om året.

Integrationsverket har inte haft några operativa befogenheter utöver vad ordinarie samhällsorgan har haft. Utbildning för invandrare kan hanteras inom utbildningsväsendets olika grenar; arbetsmarknadsfrågor som rör invandrare kan hanteras inom befintligt arbetsmarknadsväsende, etc.

För at få överblick över hur det går behövs någon som samlar in data kring invandrare inom dessa olika organ; det kan skötas av integrationsministerns kansli. Då är det också nära det det organ som kan föreslå åtgärder, nämligen regeringen.

Andreas Carlgren som var den siste generaldirektören på Integrationsverket tycks ha lämnat det utan minsta saknad. Ett betyg så gott som något på hur pass viktigt detta verk var.

Jag känner inte till om några andra länder har eller har haft något Integrationsverk av den typ som Sverige hade.

Ja, det var rätt. Integration i betydelsen integrera olika kulturer i det svenska samhället är inte ens önskvärd. Invandrarna skall assimileras eller återvända hem.

Ja, det förundrar mig lite att Integrationsverket inte hörts mer i debatten. Kanske har jag missförstått dess roll, men att arbeta för integration innebär också opinionsarbete. Som du säger så publicerade verket en integrationsbarometer varje år och den var i och för sig inte dålig, men det beskrev bara läget som det var. Ingen djupare analys på hur integrationen kan bli bättre etc. Integrationsdebatten får tydligen andra driva, allt från ledarskribenter och fristående debattörer till enskilda kommunaltpolitiker vars kommuner inte kan ta emot fler människor. I den meningen var en nedläggning rätt och som du säger kan andra organ sköta integrationsfrågor inom sina respektive områden. Däremot saknar jag någon statlig instans som på ett bra sätt kan belysa problemen samt samla forskning och driva på för att det ska bli bättre.

Jajamensan.

Och nästa på nedläggningslistan över meningslösa och resurssölsande myndigheter är Migrationsverket.

Det är bara i Sverige som det finns individer som tror att de kan applicera en typ av integrationspolitik som gäller för riket, en integrationspolitik som ingen medborgare vill ha. De länder som i någon mån har ”lyckats” som invandrarländer har kört en stenhård assimileringspolitik. Inget annat.

Att det blev integrationsspåret i Sverige finns ingen tanke bakom, det är resultatet av det icke-förutseende flumsossestyrande som var allenarådande under 1960 och 1970-talet, med en extra krydda av valhänt administration under de kommande årtiondena; främst genom olika batikhäxor och batiktomtar som sitter i någon offentlig verksamhet.

Grundtanken var ju faktiskt att arbetskraftsinvandrarna skulle återvända hem, när arbetet var slutfört.

Men där antog de fel. Bara Sverige svenska bidrag har.

Att sedan se integration som en självklarhet, att inte alla MÅSTE kunna svenska språket, att allt löske som tveksamt kan delas in i folkgrupper ska kunna känna sig kränkta och erhålla ersättningen via DO eller skrika HMF i tid och otid – det är allt en del av samma haveri som har sitt ursprung i de som tror på att de svenskar som bor här och invandrare som kommer hit tillsammans ska integreras in i ”det nya Sverige”. Ett sånt skitsnack om du någonsin såg ett. Drömmen om den svenska integrationspolitiken kommer ALDRIG att kunna bli verklighet, integrationspolitiken kommer alltså inte att fungera utan kommer fortsätta att vara ett resursslöseri av enorma mått samt ett vuxendagis för de "integrationstroende" och deras kompisar "integrationsförsvararna".

DO borde istället kräva ersättning av de som inte kan svenska, inte kan visa respekt för svensk lagstiftning och de som utnyttjar det (snart totalhavererade) svenska bidragssystemet.

Stenhård assimilering är vad som gäller.

Det är bara att inse att ansvaret är delat. Ett mycket stort ansvar vilar på de människor som kommer hit att de gör sitt yttersta för att fungera bra i sitt nya land. Men det går inte att lägga hela ansvaret på individen, det behövs olika sätt att trycka på och leda rätt. Det är inte konstigt om invandrare som kommer hit vill bo tillsammans med sina landsmän, det är tryggt och de tror att de kan bli hjälpta in i samhället. Men det är ett av våra stora misslyckanden att det finns invandrargetton och här och inom andra områden behövs styrning, dvs. en integrationspolitik.

Så ansvaret för gästernas uppträdande ligger på värden och ingen annan?

De objudna gästerna då, hur gör vi med dem?

Åke, sluta dra ner forumet i skiten igen! Jag skrev "delat ansvar" vilket innebär att såväl de som kommer hit som landet har ett ansvar för att invandrare integreras. Hur i hela friden kan du fråga om det bara är "värdens" ansvar? Nu har vi fått ett nytt fint och seriöst forum och då kan vi väl ändå hålla debatten på en seriös nivå, tycker du inte det?

Jag hävdar att det behövs en integrationspolitik, alternativt en assimilationspolitik, vilket förvisso kanske inte är så demokratiskt, men som någon sade i tråden, de länder som lyckats med integrationen har ställt hårdare krav än vi. Vad tror du då Åke om integrationspolitiken? Ska vi ha någon alls? Visst vore det väl bra om våra invandrare som redan är här integreras, eller hur?

Jag förstår faktiskt inte vad du menar med "delat ansvar?"

Vilket skulle mitt ansvar vara att se till att invandrare integreras? På vilket sätt ska jag bete mig, anser du?

På 50-talet med dess arbetskraftsinvandring var förväntningen helt och hållet på att det var invandrarna som skulle anpassa sig. Och det gjorde de. Italienska invandrare försäkrade att de verkligen gillade att dricka mjölk till lunchen och inte saknade vinet det minsta ... sanningshalten i detta kan kanske ifrågasättas.

I dagsläget jobbar jag bl a med en kurd och en grek. Båda är uppvuxna i Sverige och talar perfekt svenska. Med dem talar jag bl a om deras besök i hemlandet (föräldrarna har återvandrat) men inte mer än jag pratar med svenska arbetskamrater om hur de hade det t ex i Grekland.

Kurden, som har barn, har gett barnet ett kurdiskt tilltalsnamn och ser till att barnet följer kurdiska traditioner.. För mig signalerar detta att man söker poängtera sitt ursprung. Jag anser att detta kommer att försvåra barnets integration i Sverige, det skapar ett slags avstånd. Jag har dock inte kritiserat det öppet.

Som granne har jag en skotte som pratar svenska, har arbete på en svensk arbetsplats och är gift med en svensk partner.

Vilka förpliktelser anser Fet-Evert att jag har gentemot dessa invandrare vad avser deras integration?