Citat:
Ursprungligen postat av orkarN
VIII måste jag säga är ett mycket mer balanserat spel, se monster som levlar samtidigt som karaktärerna, och Omega weapon som är helt jävla omöjlig att klara utan Selphies The End. I VIII finns endast två attacker som är helt imba (som jag kommer på nu) - The End och Lion Heart. Jag älskar interaktiviteten i Squalls limit - har honom alltid på gult HP för att slakta fiender med limits.
Jag vet inte om jag kan kalla FF8 "balanserat". Med rätt junctions tidigt blir spelet ofattbart enkelt och du kan lägga majoriteten av spelmekaniken på hyllan och bara använda Physical Attacks. Jag tror jag använde totalt 10 limit breaks under hela spelets gång, ändå gjorde jag allt i spelet utan Omega Weapon då jag inte orkade utan ville klara spelet den kvällen (klarade Ultima Weapon däremot). När jag hade chansen att gå upp mot Omega Weapon hade jag 30-40 Holy War i mitt inventory, dock använde jag inte Item funktionen förräns i sista slutstriden. Jag använde heller inte någon magi utöver Double, Demi, Esuna, Full-Life och Cure/a/aga. Jag använde GF's summons i början, men efter CD2 så upphörde jag med det också, gick snabbare att slå.
Jag använde mig inte heller av low-level tricket utan var level 60 frammåt slutet av CD2 och level 100 långt före jag gick in mot slutstriden.
Däremot tyckte jag storyn efter slutet av första CDn och frammåt var enormt bra och spelet är spelvärt bara pågrund av den.
Citat:
Ursprungligen postat av orkarN
Sjuans limits är sämre än åttans men långt bättre än nians; där var de helt värdelösa. Trance är den sämsta idén någonsin i mitt tycke; speciellt med cp-karaktärer som Quina, eller Vivi's värdelösa OMG-jag-kastar-två-magier-istället-för-en-attack. Det enda intressanta med FF9 är Excalibur-svärdet, en feature som ger en anledning att försöka sig på challenges som att rusha igenom spelet utan armor och så vidare.
Rushning är inget för mig så Excalibur skiter jag i. Jag håller med om att limits i nian har varit menlösa än så länge, främst för att jag återigen har för mäktiga karaktärer för tidigt.
Citat:
Ursprungligen postat av orkarN
Chocobo-sidequestsen suger förvisso i FFVIII, men där finns istället ett kortspel som leker med nians motpart. Chocobo-racing i sjuan spenderade jag flera dygn på vilket å ena sidan gör det sjukt långtråkigt men eftersom man får en sån najs reward i slutet blir det nästan värt det.
Jag struntade i hela Chocobo breedningen. Mina karaktärer var för mäktiga ändå och det verkade menlöst att föda upp chocobos för några få objekt mer. Jag hade då spelat FF7 i 14 dagar och ville mest avsluta spelet. Jag älskade dock Triple Triad och avslutade spelet med komplett samling.
Citat:
Ursprungligen postat av orkarN
Soundtracks: VII > VIII > IX - lätt. Orkar inte kommentera det här, smaken är ju som röven.
Det fanns en del tracks jag gillade starkt i VIII.
Jag nynnade med den mjuka musiken i Balamb Garden. Jag diggade musiken under Triple Triad. Jag tyckte det var jättemysigt med valsmusik i rymden. Sen var stadsmusiken i de flesta städer unik, i synnerhet den där orkestermusiken de spelar Dollet... Jag gillade också musiken när man åkte runt med Ragnarok.
Men var det verkligen en låt som satte sig på hjärnan som tillochmed min sambo ibland inte kunde låta bli att nynna med på så var det musiken när man rider Chocobo "Mods De Chocobo (Feat. N.s Telecaster)"
Och jag har inte ens omnämnt Eyes on me...
Tyvärr kommer jag inte ihåg så mycket musik från FF7.