Citat:
Ursprungligen postat av esaskar
Jag gav två exempel, du tycker det är för litet. Men om vi ser det ID-positiva forskarklimatet som ett allmänt förhållningssätt så kommer man verkligen att anstränga sig för att finna funktionen.
Ja, jag tycker att det var för lite. Den ena förutsägelsen var enligt dig att man skulle "finna användning och funktionen hos till synes obrukbara och defekta strukturer". Du tycker inte själv att det är väldigt luddigt formulerat, jämfört med till exempel att beräkna vinkelm med vilken två bilder av en stjärna kommer att separeras vid en solförmörkelse? Vilka defekta strukturer har en funktion? Vad är den funktionen? Hur fungerar den? Vaga formuleringar är värdelösa formuleringar.
Citat:
Ursprungligen postat av esaskar
Irreducerbar komplexitet (IC) är en annan förutsägelse som inryms i en ID-positiv forskarmiljö. Behe ger flera exempel på (IC) i sin bok ”Darwins Black Box”. Detta stör många. ”Religion hör inte hemma inom vetenskapen” är en stående kommentar. Låt mig då få påminna om att när Big Bang-teorin ännu var ung, var det flera forskare som stördes av den teori som gav universum en startpunkt. Det luktade för mycket teologi menade man och man var därför stark motståndare till teorin. Idag har dessa röster tystnat.
Och det kanske finns en anledning till den kommentaren. Religion hör inte hemma inom naturvetenskapen. Faktiskt. Den dag man kan använda religionen för att hitta nya planeter, förklara korrelationen i bildandet av elektron-hål-par när joniserande strålning träffar en halvledare, eller ge en korrekt förutsägelse på hur stort neutrinoflödet från jordens centrum på grund av supersymmetriska partiklar. Den dagen kan jag acceptera religion som en del av naturvetenskapen.
Citat:
Ursprungligen postat av esaskar
Ögats konstruktion har många betraktat som undermålig. Synnerverna skymmer ljuset och borde ha dragits från andra hållet. Hur kan en designer konstruera ögat så bakvänt? hävdar många ID-kritiker. En ny upptäckt visar att det som tidigare uppfattades som dålig design, har en oväntad lösning. Läs följande artikel:
http://www.theregister.co.uk/2007/05/01/eye_eye/
Nu har jag läst artikeln och det var faktiskt en ganska intressant artikel om delar av ögats konstruktion som var okända fölr mig. Om detta var en upptäkt som kan tillskrivas ID skulle det definitivt vara en möjlig väg in i naturvetenskapen för ID. Finns det någon ID-artikel som, med hjälp av teoretisk ID, förutsäger att ögat fungerar med hjälp av Müller-celler?
Citat:
Ursprungligen postat av esaskar
Vilken betydelse och vetenskaplig förutsägbarhet har den neodarwinistiska teorin för exempelvis tillämpad biologi? Som experimentalist bör du kunna ge ett utförligt svar.
Jag är inte biolog, så jag bollar frågan vidare till någon som känner sig manad. Det kan också vara ett intressant diskussionsämne.
Och jag föredrar att vi avslutar ID först. Annars finns det en risk att hela diskussionen urartar i att försöka misstänkliggöra "motståndarsidan" istället för att faktiskt skärskåda fram till om ID är vetenskapligt eller ej. Och det vill vi ju inte riskera, eller hur?
Citat:
Ursprungligen postat av esaskar
Information i dess vardagliga form är något helt annat än vad en informationsteoretiker avser med information.
http://www.princeton.edu/pr/pwb/00/0221/p/dna.shtml
Ursäkta, men jag förstår faktiskt inte vad denna läng har med meningen innan att göra? Man har lyckats bygga en dator med RNA? Jaha?
Citat:
Ursprungligen postat av esaskar
Den digitala kod som finns i t.ex DNA liksom i datorn rymmer information. Information är inte materia eller energi (även om information kräver materia och energi vid kommunicering och lagring). Innehållet i t.ex en bok är inte en följd av egenskaper hos papperet eller bläcket. På motsvarande sätt är informationen i DNA inte i första hand av strukturell art, utan den kodade ordning som molekylerna bär med sig. Det speciella är inte ”alfabetet” utan ”språket”. Atomerna i en cell har ingen inneboende strävan att ordna sig till en levande cell. Det är informationen i DNA:t som styr den processen. Likaså har inte atomerna i det material datorn är uppbyggd av någon inneboende strävan att ordna sig till en dator osv.
Men är inte exempelvis en snökristall bärare av information? Nej! Dess speciella form beror enbart på fysikaliska och kemiska egenskaper. Kristallformen är inte påtvingad eller styrd av någon kod. Man kan säga att den fundamentala skillnaden mellan en snökristall och en cell är av helt annat slag än vad som kan framkomma ur en jämförelse grundad på enbart materiell basis. Vad många moderna företrädare för informationsteorin framhåller är att varje materiell teori som bortser från denna icke-materiella aspekt på information, kommer inte att överleva i längden. Framtiden får utvisa hur sant påståendet är.
Alltså, jag är ledsen. Men har all denna utläggning om information någon poäng? Du konstaterar att dent är en annan typ av information i DNA än i en snöflinga? På vilket sätt skulle det visa att all information har ett medvetande bakom sig? Jag förstår faktiskt inte.
Citat:
Ursprungligen postat av esaskar
Dr William Demski har skrivit avhandlingar i ämnet som går över min horisont. Hans kunnande i matematik är det ingen som ifrågasätter (så långt jag vet). Det vore frestande att länka till något av hans arbeten, men jag avstår då jag inte kan förklara eller försvara det han tar upp. Som “Trotter Prize Winners” har han dock vunnit respekt för sitt kunnande. (Andra pristagare är exempelvis Paul Davies Francis Crick och Charles Townes för att nu nämna de mest kända)
http://www.science.tamu.edu/articles/465
Jag läste länken, men jag såg inget om några kvantitativa förutsägelser? Var det något jag missade? Det enda jag såg var det, ursäkta mig, gamla vanliga kvalitativa snacket om att "allt är så komplext så det måste finnas en intelligens bakom". Säkertr intressanta påståenden ur ett filosofiskt eller teologiskt perspektiv, men totalt ointressant för naturvetenskapen.
Citat:
Ursprungligen postat av esaskar
Du gillar kvantifiering. Kan du ge något kvantitativt exempel där ”den nu allmänt rådande modellen” (darwinismen) stämmer med observationer?
Ja, jag gillar kvantifiering. Därför att utan kvantifiering är vetenskapen värdelös. Kabn man inte förutsäga mätbara storheter som man sedan kan testa har man bara slösat bort tid. Att bara sitta och hitta på förklaringar till saker och ting klarar ett barn av. Kan man inte kvantifiera och testa sina förklaringsmodeller bör man skaffa ett annat jobb.
Och nej, jag är fortfarande inte biolog. Men fråga mig gärna om kvantitativa exempel från kärnfysiken.
Citat:
Ursprungligen postat av esaskar
Om de kriterier du ställer upp skulle ha gällt för alla nya teorier, då skulle vetenskapen ha stanna upp för länge sen. Ett känt faktum är att en teori upphör inte plötsligt genom vetenskaplig överbevisning, utan den dör med sina trosutövare. Koncensus har ofta en konserverande inverkan på vetenskapligt framåtskridande. Så var glad för dissidenterna. Klarar inte ID av att hålla acceptabel vetenskaplig standard, så kommer teorin med tiden att självdö. Men var inte så snabb att göra bokslut. Och varför är tonläget så högt. Direkt jag kom i detta forum så var det någon som kallade mig för idiot. (Moderatorn gjorde sin plikt, och det tackar jag för) Men ändå. Skulle någon börja kritisera Einsteins relativitetsteori, så skulle det förmodligen bemötas ”med en gäspning”. Varför?
Det kan jag garandera att de gör. Och mer krav därtill. För att en teori ska bli allmänt accepterad som vetenskaplig ska detta dessutom ske i flera steg. Förutsägelserna ska leda till resultat som leder till nya idéer som leder till nya förutsägelser som måste stämma och som måste leda till nya idéer och så vidare i ett antal steg. Så se det snarare som att jag är extra snäll mot ID i mina krav.
Kan du annars ge mig en endaste anledning till att införliva en ny teori i de rådande modellerna, om den inte kan producedra bättre kvantitativa resultat på befintliga observationer (bättre matchning inom felgränserna och så vidare) och leda till förutsägelser av nya kvantitativa fenomen som vi kan observera och analysera? Vad finns nyttan i att anamma något som inte bidrar med något till rådande modeller?
Citat:
Ursprungligen postat av esaskar
Detta är väl ändå lek med ord. Eller menar du att det finns empiriska data som inte har en experimentell grund?? Empiri är vetenskapliga undersökningar av verkligheten där experiment utgör en del.
Nej, det är en stor skillnad på att man ska ha hittat bevis som motsäger teorin och att det ska vara möjligt att hitta bevis.