Frågor till medicinintresserade

Jag har några frågor till alla som läser till /vill bli /är läkare;

När insåg du att du ville bli läkare?
Vad är det med läkaryrket som lockar?
Vilka andra utbildningar har du funderat på, och hur kommer det sig att du valde bort dem?
Känner du många läkare? Är någon av dina föräldrar läkare?

Tack på förhand!

I slutet av gymnasiet skulle jag gissa på.
- Det är ett vettigt yrke där man förhoppningsvis gör något meningsfullt. Att vända papper 9-5 känns inte lika meningsfullt.
- Jag har varit intresserad av naturvetenskap sen jag var liten och medicin är ett enormt intressant ämne.
- Låg risk att gå arbetslös.
- Jag hade möjligheten att komma in på utbildningen.
- Det är en bred utbildning med många olika vägar att gå efter avslutad grundutbildning.
Farmaceut, sjukgymnast, samt diverse tekniska och naturvetenskapliga utbildningar. Varför det inte blev det har jag nog inget bra svar på.
Ingetdera.
Får man fråga varför du frågar detta?

Edit: Blev proxyfel och dubbelpost.

Är inte själv läkare, men har ett antal i bekantskapskretsen. Enl min erfarenhet så är just läkare ett yrke som har ganska stor hereditet.
Dvs kommer man från en familj där ens far och kanske också mor är läkare, där dessutom farfar/morfar och möjligtvis ytterligare släktled bakåt, så är sannolikheten hög att man själv väljer att fortsätta den banan. Medvetet eller undermedvetet.
Den handfull läkare jag känner är verkligt trevliga människor som det går att föra en diskussion på hög vetenskaplig nivå med.

Ja du, jag är själv inne på att kanske läsa medicin... Kanske vore intressant att forska inom det. Jag har också märkt en hereditet bland de läkarstuderande jag känner till, så jag undrar om det är vanligt förekommande.

Och så är jag sällskapssjuk, uttråkad och diskussionslysten.

1. Vill bli läkare redan som litet barn.
2. Att jag har ett konkret yrke, sysslar med något jag är intresserad av, troligen aldrig blir arbetslös och tjänar ok med pengar.
3. Började faktiskt utbilda mig till översättare men gav upp efter 3 år eftersom det var läkare jag trots allt ville bli, jag virrade helt enkelt bort mig ett tag. Valde även bort möbelsnickare eftersom jag inte kom in på konstakademin.
4. En del, ingen av mina föräldrar är läkare.

Visst sägs det att det är vanligt att läkaryrket går i arv och det kan säkert generellt vara så, men det är inget jag märkt av i någon större utsträckning i min kurs i alla fall. Om du eventuellt tror att det är något som hindrar dig att inte ha en läkarförälder så tror jag du kan tänka om.

Om forskning är något som intresserar dig är läkarprogrammet troligtvis det absolut lättaste sättet att få in en fot i den världen. Jag har mängder av kursare som sommarforskar eller forskar på fritiden.

När insåg du att du ville bli läkare?
Var mycket ung, gick på min första disputation när jag var 11-12 år, fattade inte så mycket men insåg att det verkade spännande redan då av någon underlig anledning.

Vad är det med läkaryrket som lockar?
Det som lockar mig är väl att jag har ett stort intresse för kroppen och dess funktioner.

Vilka andra utbildningar har du funderat på, och hur kommer det sig att du valde bort dem?
Har väl inte funderat på så många, tekniska linjer som civilingenjör har jag väl också haft som plan, varför jag valde bort det var väl för att jag kände ett större intresse för läkaryrket än civilingenjöryrket. Intresset kommer väl från de naturvetenskapliga.

Känner du många läkare?
Har under hela barndomen haft läkare på middagar osv hemma. Har nästan en hel släkt som är läkare.

Är någon av dina föräldrar läkare?
Mamma är docent, pappa professor. Mamma är infektionsläkare, pappa är kardiolog.

1. Jag hade tänkt på det länge, men bestämde mig helt på gymnasiet.
2. Jag har i princip alltid tröttnat på varenda jobb jag någonsin haft. Mycket lockar med läkaryrket, men framför allt att man aldrig blir helt färdiglärd, utan att man lär sig så länge man jobbar. Kan inte tänka mig ett intressantare yrke/utbildning.
3. Civilingenjör, biomedicinare, psykolog, sjuksköterska... Började läsa till civ. ing., men insåg att jag absolut ville jobba med människor. Psykolog kändes för flummigt för mig och sjuksköterska är för inriktat på omvårdnadsbiten. Läkare kändes mest intressant, och arbetsmarknaden ser mkt bra ut. Dessutom är yrket väldigt brett, och man kan jobba med väldigt olika saker.
4. Ja, jag känner många läkare. Min pappa och bror är läkare.

Måste bara tillägga kan inte edita posten av någon anledningen?

När jag var yngre så var jag i stort sett galen i allt vad läkare gjorde och sjukhusen så jag var ofta på päronens jobb för att få träffa läkare och prata med dem.

Idag är väl min favoritsida efter Flashback; www.or-live.com

Kan lägga till en fråga:

Har du varit intresserad av att läsa medicin, men senare ändrat dig? Vad har du valt istället, och varför?

Drygt ett år efter gymnasiet, hade läst matte en termin och kommit fram till att framtidsutsikterna i den branschen inte verkade alltför ljusa.

Verkar någorlunda varierat, meningsfullt, socialt, hyfsat betalt, går att arbeta på många orter.

Som sagt, matematiker - valde bort p.g.a. oklar arbetsmarknad. Annars: Psykolog, valde bort för att det verkade för flummigt, Civilingenjör, valde bort p.g.a. att det inte kändes så roligt, Jurist, valde bort p.g.a. att läkare lockade mer. Det hade nog blivit juridik om det inte blivit medicin.

Jag kände inga läkare innan jag började. En av min brorsas kompisars pappa är läkare men det räknas ju knappast som "känna".