Berätta om ditt värsta misslyckande!

Tror nog detta är problemet...

Bäst före på vacuum packat kött gäller om köttet förvarats vid max 4c.

Att doften finns kvar efter att köttet sköljts och luftats tyder på att det inte är en vanliga vacuumkötts doften utan lukten av kött som blivit dåligt.

Dubbelmisslyckades nyss med majonnäs. Var tidigare inne i stan och handlade en stor burk med dijonsenap (de flesta recept krävde sån fräsig senap och jag vågade inte chansa...) och struttade glatt hemåt. Väl hemma parkerade jag mig vid köksbänken för att se om majonnäs med stavmixer verkligen var så magiskt enkelt som alla fotbollsmammor skrivit på sina bloggar. Visst var det enkelt. Visst blev det en krämig, härlig majonnäs. Men inte en snöbolls chans i helvetet att hela två teskedar av denna hypade senap fick slutresultatet att smaka gott. Vid smaken av denna sås . Irriterad över mitt misslyckande slängde jag i allt i diskhon och lade mig i soffan för en session i självömkan. Snipp, snapp, snutt så var sagan slut... Eller?!

Det var nu som snåltarmen slog sitt slag. Envis som jag är så kom tanken "Äh! Jag gör en likadan sats, fast utan den där förbannade senapen!!" samtidigt som jag kanske kunde tona ner smaken i den gamla satsen genom att blanda ner den nya. "Då har jag ännu mer majonnäs och den kommer ju bli som receptet fast med mindre äckelsenap." Men tro sjutton att det gick ännu sämre andra gången. Istället för en vidrig, senapssmakande kräm så fick jag en vidrig, icke senapssmakande soppa som vägrade tjockna. Vilket kunde ordnats med en till äggula, om jag hade haft en. Det var nästan så man fick en majonnäspsykos, kommer drömma mardrömmar om eländet i natt.

Ser mig som besegrad för idag. Imorgon ska jag införskaffa en karta ägg och har i princip hela eftermiddagen ledig, då blir det revansch.

Misslyckades med att koka ägg igår! Har aldrig hänt förr. Vet inte vad som gick snett?

Gjorde nästan som jag alltid brukar göra, lade rumstempererade ägg i en kastrull med saltat vatten.
Kokade dock inte direkt utan var tvungen att sticka iväg i c.a. två timmar. Drog på plattan när jag kom hem och vips så spräcktes tre ägg så fort vattnet kom upp i lite temp, hann inte ens koka.

Nå väl, skummade av vitan som flöt upp och satte på timern på dryga 6 minuter när det började småkoka. Slog av kokvattnet och lät äggen ånga av en stund innan jag ställde äggen under kallvatten.

Tog sedan och skalade ett ägg, wtf helt löskokt!

Ok, nöden har ingen lag tänkte jag och kokade upp vattnet på nytt och körde de redan kokta äggen ytterligare 5-6 minuter. Lik förbannat var äggen fortfarande löskokta!

Undra om det var faktumet att de låg i saltvatten i ett par timmar som gjorde att gulan vägrade koagulera?

Svårskalade var de också! Brukar alltid lyckas med ägg annars!

Gjorde massa chili en gång på högrev(detta var en av de första gångerna jag testade på det) och smakade av och var helt perfekt enligt mig och en till. Starkt men icke för starkt. Så när man väl sätter sig till bords med sällskapet och det ska avnjutas god chili så smakar man och det är knappt nån hetta alls... Riktigt konstigt tyckte jag, för nyss var det nästan svettdroppar i pannan på en...

Efter en lång diskussion så kom fram varför... Man hade smakat av allt bara på toppen och chilin och inte rört om innan. Så det starkaste var det lilla hinnan av det man fick... Men men, var gott iallafall men var retligt att man fick ta fram hotsauce till den...

En av de första måltiderna man gjorde var pasta och currysås, och skulle bjuda morföräldrana, dock så var man ung, dum och tyckte den inte var tillräckligt gul. Så man hällde i alldeles för mycket curry i såsen och gav nästan ena magsår. ( Fast jag åt upp mitt misslyckande och har aldrig gjort den tabben igen)

Hm man gör en pizza från grunden efter fest, riktigt packad som man är så däckar man. Vaknar på morgonen och ser något svart i ugnen. Den var så torrhård att man kan lyfta hela på kanten på pizzan... Retligt värre. Men där fick man iallafall bevis att långkok inte passar pizza

Det är ett slags märkligt märkesbögeri som florerar i Internetrecept. I själva verket går det till majonnäs bra med vilken icke-sötad senap som helst, även om senapens styrka och smak naturligtvis har ett inflytande på resultatet. Vad man kan säga om Dijonsenap är att den är tämligen stark, så man kan läsa "stark, ickesötad senap" för sig själv när man ser beteckningen. Ett annat märke som bara måste nämnas i Internetrecept är Colmans senapspulver. I själva verket går det säkerligen bra med vilket senapspulver som helst, även om Colmans kanske är det man lättast finner, men väsentligare är att det går utmärkt att mortla helt vanliga senapsfrön istället.

Första gången jag skulle göra köttfärssås var väl ingen succé direkt... Istället för sås så blev det typ en gigantisk hamburgare. Har sedan dess lärt mig att man måste ha i mer vätska, främst då krossade tomater.

Jo, det har jag märkt! Det tråkigaste med sån här ingrediens-snobberi är att man kommer ha massa obskyra ingredienser som aldrig kommer användas till någonting annat än just det receptet. Ska jag tillaga falukorv med makaroner tänker jag inte fylla skafferiet med tio olika filer, vinäger, oljor, kryddpulver, torkad frukt och fågelmat som jag aldrig kommer använda igen.

[2st Pepparkakor]

Kanske inte i närheten av matlagning, men ändå ett jävla oseriöst misslyckande!

Satt och tuggade på en fabriksgjord pepparkaksdeg, precis som att det hade varit godis (hade varit på butiken och handlat ganska nyligen). Efter en stund så frågade min f.d kompis som jag var med ifall han kunde
få smaka lite av den, så jag gav han en bit.

"Jävligt gott, faktiskt! " tyckte han, och kommer sedan på idén med att göra 2st pepparkakor från massan.

Jag har ju knappt köpt några formar, och brukar sällan baka nu för tiden (brukade vara med på sånt när mina äldre systrar gjorde det i mina yngre år, typ sockerkaka osv..). Så
vi förbereder då med att göra 2st standard figurer (genom att platta till dom helt) exempel: http://thumb10.shutterstock.com/disp...-119269333.jpg, och sen --> Micron!

Så jag kommenterade med: "Hmm.. ja, visst!" minns inte hur länge dom fick vara där inne, men effekten var iaf ställd på Max (antal min: kommer ej ihåg).

Jag är ju fullt medveten om en del incidenter med just en microugn, och att man inte kan värma exakt vad som hälst i en sån. Jag hade ju tänkt använda den riktiga, men ja.. det här var ju hans förslag.

Efter vi kollar runt lite på tuben medans vi väntar på att dom ska bli klar, så känner vi båda efter nån min att det börjar dofta rejält färdigt. Lite för fördigt.. ganska så.. ja --> Extremt flamberat!

Jag öppnar luckan på micron och *FOOOOOOOFF!!* Som en enorm vägg utav rök från 2st grillade "pepparkakor" tog över lägenheten och satte genast igång brandvarnaren. Så min katt springer i full panik ut från fönstret och gömmer sig under ett bord, medans jag och kompisen försöker få bort så mkt vi kan utav den jävla röken genom att öppna alla fönster som finns.

Personalen (yes, vi/jag bor på en gruppbostad inom LSS), kom och undrade vad som hände. Jag förklarade hela händelsen, medans alla andra tyckte det både lät och var väldigt lustigt och skrattade mest åt det hela.

Resulterade i att min lägenhet stank grovt bränd pepparkaka över en jävla vecka på ett ungefär efter det där. Katten klarade sig bra iaf!

Fattar fan hur han tänkte där, men Aldrig mer Microugn och pepparkakor!



--------------------------------------------------------------------------------------------

Annan händelse har väl varit då jag vänt sönder dygnet (pga D3), så passar jag på att fixa en igång Karins Lasagne-Familjen Dafgård, (i riktig ugn ofc). Och som vanligt råkar man somna ifrån den med runt 5-8tim..

När jag var liten under det tidiga 2000-talet skulle jag göra chokladpopcorn. Så jag smalt choklad, ringlade det över de opoppade kornen som låg i botten av skålen ifrån en tidigare laddning popcorn, och körde det i mikron på en liten tallrik. Jag gick sen in up mitt rum och lekte tills pappa skrek "Ghetero! Har du Surfat porr? Fan vad det luktar bränt!" Han var inte glad den dagen

Tidigare i år provade jag att göra räksallad med turkisk yoghurt och "räk" pulver från en påse nudelsoppa. Det smakade bara salt.

Jag stekte upp lite rester av en thaiwok innehållande bl.a nökött och grönsaker, sen kom jag i bakfylledimman på den briljanta idén att hälla i lite överbliven stuvad spenat. Var för sig är det gott men när spenaten kolliderade med vitlöken och chilin i woken vände det sig i magen... Det blev nog en pizza den dagen om jag kommer ihåg rätt...

För några veckor sedan hände det.
Skulle göra ett storkok som skulle räcka hela veckan, Mung Dhal skulle det bli.

Det hela började med ett misstag som egentligen inte var mitt, min kompis lade mungbönor i vatten över natten, sisådär en 5-6 dl, det såg ju inte så mycket ut! När jag öppnar kylen dagen efter och ska börja med maten ligger där 1,5 Liter välsvällda Mungbönor, Jaha tänker jag och börjar på receptet som jag letat upp på Youtube från någon Indisk mama, som drar alla ingredienser på Hindi och Engelska, så det tar 25 minuter med ingredienslistan, lätt irriterad gör jag (tidigare på dagen) en mental handlingslista på det jag behöver från affären.

Här kommer mitt misstag, Jag som har 60 Högskolepoäng i engelska, varav 7,5 är i Översättning. Inser inte att något är fel i min handlingslista, Börjar receptet med att fräsa hackad lök och Lite olika typiska Indiska kryddor, Sen drar jag i 2 rågade matskedar med Kummin.... Och direkt när fröna träffar ytan på den heta stekpannan tänker jag "Vilken IDIOT jag är" kummin är ju som bekant inte Cumin utan Caraway på engelska.... Det jag borde haft i var ju Spiskummin.

När doften väl nått min näsa och min hjärna väl har kopplat detta är det redan försent, den andra handen har redan lagt i 1,5 liter Mungbönor, Som nu har en väldigt egen karaktär! Tyvärr så är stoltheten större än den borde vara ibland, hela veckan åt jag denna Mung Dhal som en konstant påminnelse om ett självklart misstag. Tittar jag tillbaka kan jag inte förstå hur jag ens tänkte att kummin skulle vara i den rätten ... Aja, man lär sig av sina misstag

Haha - det där lyckades jag också med för ett par dagar sen. Men det var genom att värma upp formen för fort istället (effekten blir ju samma). Jag skulle ta bort det där fastbrända svarta fettet som blir med tiden på ugnsformar
En enkel metod (om man har rätt grejer) att göra det är att värma upp formen ordentligt.
Vid tillräckligt hög temperatur förbränns fettet istället och blir till gråvitt pulver (aska) bara,
som man lätt dammar av med en trasa när formen svalnat.

Det går dock inte att göra med dom temperaturer köksugnen kommer upp i - jag har brukar värma formar, stekpannor, grillgaller etc. till 600°C i min högtemperatur-ugn som jag byggt (som förövrigt klarar uppåt 1300°C och kan gå från rumstemp till 1200°C på 22 min - jag använder den inte enbart till att "bränna av" köksgrejer).
600° är inte så mycket att glaset smälter, men tillräckligt för att den ska bli helt ren. Men så var det ju det här med temperaturstigningen. Förra gången jag brände av en form (vilket var nåt år sen) var med en långsam ugn som tog en 40 min från rumstemp upp till 600°C.
Men jag tänkte med min nya - det är ju "pyrex-glas" så det borde tåla lite, men jag kör "bara" på 60% effekt så är det lungt.

Trodde jag - efter ca 12 min brakar det till som fan i ugnen och tempen har då hinnit stiga till ca 460°C. Så det var bara stänga av och städa ur ugnen - tog en sån där vante till köksugnen och började plocka glasbitar
- det rök fint och tyget blev bränt (inte riktigt gjord för dom temperaturerna, hahaha)
Nästa form så blev jag lite nojjig och ströp effekten till knappt 20% så det tog 1,5 timme upp till 600 istället, för säkerhets skull
- sen fick den svalna sakta ner till ca 200 innan jag tog ut den - den blev som om den var nyköpt (all skit borta).