Bump !!!
Vi kan kanske titta på lite bakgrund för den döde somaliern Ali, som hade befunnit sig i Sverige i 6 år innan han avled av skottskadorna på Grev Turegatan. Det betyder att han troligen lämnade Mogadishu, Somalia år 1964.
Enligt den här Wikipedia-artikeln så förefaller Somalia ha varit en hyfsat fungerande nation fram tills år 1969, då en militärkupp omkullkastade styret i Mogadishu:
https://en.wikipedia.org/wiki/History_of_Somalia
Upprorsmakaren hette Mohamed Siad Barré:
https://en.wikipedia.org/wiki/Siad_BarreSiad Barre
Somali Revolutionary Socialist Party
Haha, Somali Revolutionary Socialist Party, marxister dessutom i Afrika, och dessutom i Somalia, ja det kunde ju bara gå åt helvete till slut. Försämringarna mot grannlandet Etiopien accelererade efterhand. Men det dröjde ju till år 1991 innan helvetet bröt lös i form av ett mycket blodigt inbördeskrig. Somalia har under decennier trasats sönder av motsättningar mellan olika somaliska stammar. Förutom det är de muslimer, plus kommunister, inte konstigt att det gick riktigt åt helvete.
Vad har detta med den döde Ali att göra då ?
Tja han var nog tvungen att stanna kvar i Sverige eftersom militärkuppen år 1969 innebar att det blev oroligt i landet. Hemvändande somalier som varit i Väst kunde dels gripas och fängslas direkt på flygplatsen i Mogadishu för att misstänkas vara utländska agenter.
Det förekom också många kidnappningar. Det var i regel inte våldsamma kidnappningar, utan organiserade sådana, eftersom kidnapparna (dvs klanledarna) kunde vänta på pengarna.
Folk tror att det är ett relativt nytt fenomen med kidnappningar i Somalia, men de har alltid ägnat sig åt grov kriminalitet av det slaget. Somalias klanledare kan nämligen inte tjäna några (grova) pengar på narkotika, eftersom det varken finns producenter eller konsumenter i landet.
Hade Ali kunnat återvända så hade han kanske inte blivit skjuten av en Greve på Östermalm ?
Notera namnet "kommissarie G W Larsson", så det är alltså LGWP äldre inkarnation ?
Kanske var det därför att LGWP är så hemlighetsfull kring dråpet/vådaskottet
Beträffande de äldre bössorna som fanns på den tiden så förvarade man dem aldrig med spända hanar, fjäderstålet var inte så bra på den tiden, nej.
Citat:
Dramat utspelade sig klockan halv åtta på morgonen onsdag den 25 februari 1970. Ur artikel i Aftonbladet 1970-02-26:
Citat:
Ursprungligen postat av Aftonbladet
...
-Jag skulle bara bravera med min bössa, säger greven som nu sitter anhållen hos Stockholmskriminalen för dråp.
-Jag kan inte förklara hur skottet kunde gå av.
Ingen strid
Brottsplatsexperterna har inte funnit något som motbevisar vådaskottsteorin. I östermalmsdubletten fanns inga tecken som tyder på att någon strid föregått det dödande skottet. Det hade kommit fullkomligt överraskande för somaliern.
-Vi satt och småpratade över var sin grogg på gin och juice, berättar greven, då jag plötsligt fick infallet att ta ner bössan. Jag laddade den med en patron. Varför jag lossade säkringen vet jag inte. Sen brann skottet bara av.
...
Klockan var nio i förrgår kväll då greven gick ut för att göra stan.
...
Han hamnde först på restaurang Anglais vid Stureplan. Där åt han en god middag. Efteråt fortsatte han till Cecil på Biblioteksgatan några kvarter därifrån.
Där är greven en av stamkunderna. Han brukar gästa Cecil och det vidhängande diskoteket Alexandra minst en gång i veckan.
...
Han stannade tills diskoteket stängde vid tretiden på natten. Då hade han festat upp 400 kronor på sex timmar.
Greven tyckte att det var för tidigt att gå hem. Han var i fin form och ville fortsätta firandet. Han tog en taxi till en nattklubb på Kaptensvägen på Östermalm.
...
I skenet från de röda 25 wattslamporna träffade greven på fyra bekanta - två män och två kvinnor. Han slog sig ner vid deras bord och beställde in en drink.
...
Efter några timmar - klockan var närmare sex - ville hans sällskap bryta upp.
...
Greven hade fått syn på Ali, en somalier i hans egen ålder. Det var ingen ny bekantskap. Under sina krogsvängar hade greven ofta träffat Ali. Men han kände honom bara till förnamnet.
De började prata. Men klubbvärdarna tyckte att det var dags att stänga för natten. Så halv sju uppmanades männen att lämna klubben.
-Vi sticker och äter, sa greven.
De satte sig i en taxi. Det var för tidigt på morgonen för att kunna fara till någon restaurang så de båda männen kom överens om att fortsätta hemma hos greven på Grev Turegatan.
...
Så fort greven förstått vad han gjort gick han till telefonen och ringde sin far - modern är död. Men han fick inget svar. Då ringde han till en god väns fästmö och berättade vad som hänt.
Hon larmade en av grevens bröder som i sin tur tog kontakt med en annan bror. De ringde efter ambulans. Men ambulanspersonalen förstod att mannen i fåtöljen var död.
...
Greven befann sig i lägenheten tillsammans med de två bröderna och en syster då chefen för våldsroteln, kommissarie G W Larsson, med sina män kom dit. 26-åringen gjorde inget försök att fly.
...
Han upprepade gång på gång:
-Det var ett vådaskott. Jag förstår inte hur det gick till.
Förhören med honom fortsätter i dag. Då avgörs också brottsrubriceringen - mord eller dråp?
Under tiden försöker polisen få fram vem den döde mannen var. Utredarna tror att han bodde i Tenstaområdet i Spånga. En tågbiljett från Spånga låg i hans prydliga kostym. Däremot fann inte polisen några identitetshandlingar.
Man vet att Ali, som han kallades i vänkretsen, talade i det närmaste perfekt svenska efter att ha vistats sex år i Sverige. Polisen tror sig vidare veta att han var från staden Mogadishu i Somalia på Afrikas nordostkust.
-Jag skulle bara bravera med min bössa, säger greven som nu sitter anhållen hos Stockholmskriminalen för dråp.
-Jag kan inte förklara hur skottet kunde gå av.
Ingen strid
Brottsplatsexperterna har inte funnit något som motbevisar vådaskottsteorin. I östermalmsdubletten fanns inga tecken som tyder på att någon strid föregått det dödande skottet. Det hade kommit fullkomligt överraskande för somaliern.
-Vi satt och småpratade över var sin grogg på gin och juice, berättar greven, då jag plötsligt fick infallet att ta ner bössan. Jag laddade den med en patron. Varför jag lossade säkringen vet jag inte. Sen brann skottet bara av.
...
Klockan var nio i förrgår kväll då greven gick ut för att göra stan.
...
Han hamnde först på restaurang Anglais vid Stureplan. Där åt han en god middag. Efteråt fortsatte han till Cecil på Biblioteksgatan några kvarter därifrån.
Där är greven en av stamkunderna. Han brukar gästa Cecil och det vidhängande diskoteket Alexandra minst en gång i veckan.
...
Han stannade tills diskoteket stängde vid tretiden på natten. Då hade han festat upp 400 kronor på sex timmar.
Greven tyckte att det var för tidigt att gå hem. Han var i fin form och ville fortsätta firandet. Han tog en taxi till en nattklubb på Kaptensvägen på Östermalm.
...
I skenet från de röda 25 wattslamporna träffade greven på fyra bekanta - två män och två kvinnor. Han slog sig ner vid deras bord och beställde in en drink.
...
Efter några timmar - klockan var närmare sex - ville hans sällskap bryta upp.
...
Greven hade fått syn på Ali, en somalier i hans egen ålder. Det var ingen ny bekantskap. Under sina krogsvängar hade greven ofta träffat Ali. Men han kände honom bara till förnamnet.
De började prata. Men klubbvärdarna tyckte att det var dags att stänga för natten. Så halv sju uppmanades männen att lämna klubben.
-Vi sticker och äter, sa greven.
De satte sig i en taxi. Det var för tidigt på morgonen för att kunna fara till någon restaurang så de båda männen kom överens om att fortsätta hemma hos greven på Grev Turegatan.
...
Så fort greven förstått vad han gjort gick han till telefonen och ringde sin far - modern är död. Men han fick inget svar. Då ringde han till en god väns fästmö och berättade vad som hänt.
Hon larmade en av grevens bröder som i sin tur tog kontakt med en annan bror. De ringde efter ambulans. Men ambulanspersonalen förstod att mannen i fåtöljen var död.
...
Greven befann sig i lägenheten tillsammans med de två bröderna och en syster då chefen för våldsroteln, kommissarie G W Larsson, med sina män kom dit. 26-åringen gjorde inget försök att fly.
...
Han upprepade gång på gång:
-Det var ett vådaskott. Jag förstår inte hur det gick till.
Förhören med honom fortsätter i dag. Då avgörs också brottsrubriceringen - mord eller dråp?
Under tiden försöker polisen få fram vem den döde mannen var. Utredarna tror att han bodde i Tenstaområdet i Spånga. En tågbiljett från Spånga låg i hans prydliga kostym. Däremot fann inte polisen några identitetshandlingar.
Man vet att Ali, som han kallades i vänkretsen, talade i det närmaste perfekt svenska efter att ha vistats sex år i Sverige. Polisen tror sig vidare veta att han var från staden Mogadishu i Somalia på Afrikas nordostkust.
Vi kan kanske titta på lite bakgrund för den döde somaliern Ali, som hade befunnit sig i Sverige i 6 år innan han avled av skottskadorna på Grev Turegatan. Det betyder att han troligen lämnade Mogadishu, Somalia år 1964.
Enligt den här Wikipedia-artikeln så förefaller Somalia ha varit en hyfsat fungerande nation fram tills år 1969, då en militärkupp omkullkastade styret i Mogadishu:
https://en.wikipedia.org/wiki/History_of_Somalia
Upprorsmakaren hette Mohamed Siad Barré:
https://en.wikipedia.org/wiki/Siad_BarreSiad Barre
Somali Revolutionary Socialist Party
Citat:
Somali Rebellion
Somali Civil War
Mohamed Siad Barre (Somali: Maxamed Siyaad Barre, Osmanya script: 𐒑𐒖𐒄𐒖𐒑𐒗𐒆 𐒈𐒘𐒕𐒛𐒆 𐒁𐒖𐒇𐒇𐒗; Arabic: محمد زياد بري; 6 October 1921 – 2 January 1995) was a Somali general who served as the President of the Somali Democratic Republic from 1969 to 1991 and the third overall president of Somalia. He was given the childhood nickname Afweyne roughly referring to extraversion. Barre, a major general of the gendarmerie by profession, became President of Somalia after the 1969 coup d'état that overthrew the Somali Republic following the assassination of President Abdirashid Ali Shermarke. The Supreme Revolutionary Council military junta under Barre reconstituted Somalia as a one-party Marxist–Leninist communist state, renaming the country the Somali Democratic Republic and adopting scientific socialism, with support from the Soviet Union.
Barre's early rule was characterised by attempts at widespread modernization, nationalization of banks and industry, promotion of cooperative farms, a new writing system for the Somali language, and anti-tribalism. The Somali Revolutionary Socialist Party became Somalia's vanguard party in 1976, and Barre started the Ogaden War against Ethiopia on a platform of Somali nationalism and pan-Somalism. Barre's popularity was highest during the seven months between September 1977 and March 1978 when Barre captured virtually the entirety of the Somali region. It declined from the late-1970s following Somalia's defeat in the Ogaden War, triggering the Somali Rebellion and severing ties with the Soviet Union. Somalia then allied itself with the Western powers and especially the United States for the remainder of the Cold War, although it maintained its Marxist–Leninist regime and also drew close to China.
Opposition grew in the 1980s due to his increasingly dictatorial rule, growth of tribal politics, abuses of the National Security Service including the Isaaq genocide and the sharp decline of Somalia's economy. In 1991, Barre’s government collapsed as the Somali Rebellion successfully ejected him from power, leading to the Somali Civil War, and forcing him into exile where he died in Nigeria in 1995 on the way to the hospital after suffering a heart attack.
Somali Civil War
Mohamed Siad Barre (Somali: Maxamed Siyaad Barre, Osmanya script: 𐒑𐒖𐒄𐒖𐒑𐒗𐒆 𐒈𐒘𐒕𐒛𐒆 𐒁𐒖𐒇𐒇𐒗; Arabic: محمد زياد بري; 6 October 1921 – 2 January 1995) was a Somali general who served as the President of the Somali Democratic Republic from 1969 to 1991 and the third overall president of Somalia. He was given the childhood nickname Afweyne roughly referring to extraversion. Barre, a major general of the gendarmerie by profession, became President of Somalia after the 1969 coup d'état that overthrew the Somali Republic following the assassination of President Abdirashid Ali Shermarke. The Supreme Revolutionary Council military junta under Barre reconstituted Somalia as a one-party Marxist–Leninist communist state, renaming the country the Somali Democratic Republic and adopting scientific socialism, with support from the Soviet Union.
Barre's early rule was characterised by attempts at widespread modernization, nationalization of banks and industry, promotion of cooperative farms, a new writing system for the Somali language, and anti-tribalism. The Somali Revolutionary Socialist Party became Somalia's vanguard party in 1976, and Barre started the Ogaden War against Ethiopia on a platform of Somali nationalism and pan-Somalism. Barre's popularity was highest during the seven months between September 1977 and March 1978 when Barre captured virtually the entirety of the Somali region. It declined from the late-1970s following Somalia's defeat in the Ogaden War, triggering the Somali Rebellion and severing ties with the Soviet Union. Somalia then allied itself with the Western powers and especially the United States for the remainder of the Cold War, although it maintained its Marxist–Leninist regime and also drew close to China.
Opposition grew in the 1980s due to his increasingly dictatorial rule, growth of tribal politics, abuses of the National Security Service including the Isaaq genocide and the sharp decline of Somalia's economy. In 1991, Barre’s government collapsed as the Somali Rebellion successfully ejected him from power, leading to the Somali Civil War, and forcing him into exile where he died in Nigeria in 1995 on the way to the hospital after suffering a heart attack.
Haha, Somali Revolutionary Socialist Party, marxister dessutom i Afrika, och dessutom i Somalia, ja det kunde ju bara gå åt helvete till slut. Försämringarna mot grannlandet Etiopien accelererade efterhand. Men det dröjde ju till år 1991 innan helvetet bröt lös i form av ett mycket blodigt inbördeskrig. Somalia har under decennier trasats sönder av motsättningar mellan olika somaliska stammar. Förutom det är de muslimer, plus kommunister, inte konstigt att det gick riktigt åt helvete.
Vad har detta med den döde Ali att göra då ?
Tja han var nog tvungen att stanna kvar i Sverige eftersom militärkuppen år 1969 innebar att det blev oroligt i landet. Hemvändande somalier som varit i Väst kunde dels gripas och fängslas direkt på flygplatsen i Mogadishu för att misstänkas vara utländska agenter.
Det förekom också många kidnappningar. Det var i regel inte våldsamma kidnappningar, utan organiserade sådana, eftersom kidnapparna (dvs klanledarna) kunde vänta på pengarna.
Folk tror att det är ett relativt nytt fenomen med kidnappningar i Somalia, men de har alltid ägnat sig åt grov kriminalitet av det slaget. Somalias klanledare kan nämligen inte tjäna några (grova) pengar på narkotika, eftersom det varken finns producenter eller konsumenter i landet.
Hade Ali kunnat återvända så hade han kanske inte blivit skjuten av en Greve på Östermalm ?
Notera namnet "kommissarie G W Larsson", så det är alltså LGWP äldre inkarnation ?
Kanske var det därför att LGWP är så hemlighetsfull kring dråpet/vådaskottet
Beträffande de äldre bössorna som fanns på den tiden så förvarade man dem aldrig med spända hanar, fjäderstålet var inte så bra på den tiden, nej.
