Diskrimingeringslagstiftning - godtagbar?

Det här inlägget är inte tänkt att vara ännu ett "Hur hanterar ni liberaler rymdkungen Xenu" provokationsinlägg utan är seriöst menat. Var dock lite osäker var jag skulle lägga det, men då jag främst är intresserad av en idedebatt verkade detta vara rätt forum. Har jag hamnat helt fel får mod gärna flytta.

Nåväl, min fråga är hur ni ser på diskrimineringslagstiftning av olika slag. Som det ser ut idag har vi ett antal olika förbud mot diskriminering. Exempelvis får man inte vid nyanställningar diskriminera pga kön, etnicitet et.c. Även vad gäller annan affärsverksamhet råder ett allmänt tvång att inte på "osakliga" grunder erbjuda vissa grupper/individer andra villkor än normal, man får inte heller helt vägra att ingå avtal. Syftena med detta är naturligtvis att motverka diskriminering av svagare och speciellt utsatta grupper.

Hur ser ni på den här typen av lagstiftning i allmänhet, och i en nattväktarstat i synnerhet? Personligen anser jag väl inte att den borde förekomma. Särskilt när det gäller anställningar anser jag att man borde ha ett helt fritt val att anställa den man vill, det är ju ändå arbetsgivaren som betalar lönen och ofta jobbar man även tillsammans med personen i fråga. Om jag då känner ett starkt hat mot någon folkgrupp blir jag ändå tvingad att arbeta med dem i dagens samhälle, förutsatt att de söker en tjänst och jag inte förmår kringå lagen.

Vad gäller tvånget att ingå avtal är det kanske inte lika självklart, även om jag även här är skeptisk. I princip borde jag som t.ex. butiksägare få välja själv att stänga ute vissa grupperingar, med de uppenbart negativa konsekvenser det skulle ha för mig, om jag tycker det är värt det. Vad säger ni andra? Är den här typen av lagstiftning nödvändig/önskvärd? Skulle ett avskaffande medföra att att vi "går tillbaka" till amerikanskt 50-tal med "Negrer göre sig icke besvär" skyltar i var och varannan butik? Är det i sådana fall ett tillräckligt starkt skäl att inskränka avtalsfriheten? Har någon liberal teoretiker utförligt behandlat problemet?

Vi diskriminerar hela dagarna. När du handlar på Konsum diskriminerar du ICA. När du letar partner diskriminerar du åtminstone halva befolkningen (om du inte är bisexuell), och när du väl bestämmer dig diskriminerar du alla utom en. När du bjuder på fest diskriminerar du kanske alla utom dina närmaste manliga vänner (om du bjuder in till herrmiddag).

Frågan är alltså om det finns några speciella fall av diskriminering som inte skall godkännas, baserat på vem som diskriminerar (individ, stat eller företag), vem som diskrimineras (individ, grupp, etc.), och på vilka grunder (kompetens? hudfärg? kön? religion?).

Jag anser inte heller det. Det är upp till var och en att bestämma med vem de ska samverka i samhället. I mitt hem bestämmer jag vem som kommer in även om mina kriterier är irrationella. I din bar bestämmer du vem som jobbar även om du har fördomar om en viss subkultur, etnicitet, etc.

I ett fritt samhälle är det de rationella fallen av diskriminering som kommer att vinna i längden. De som vid anställning diskriminerar utifrån något annat än kompetens kommer att få sämre resultat och högre kostnader. Jag ser ingen skillnad mot andra typer av samarbete eller avtal.

Den stackars rasist som tror att man kan ha en skylt som säger "no blacks", kommer att få ett uppvaknande när något mäktigare än lagstiftaren ryter till - marknaden. En sådan skylt skulle få alla svarta och nästan alla vita att gå till konkurrenter. Man kan inte leva på en handfull pundiga rasister.

Det är definitionsmässigt bara stater som kan diskriminera, och en nattväktarstat bör absolut inte diskriminera.

Det där att privatpersoner skulle kunna diskriminera är ett helt nytt påfund av extrema statskramare i syfte att förtrycka. Hitler diskriminerade när han införde yrkesförbud för judar. Men USA diskriminerade inte samtidigt för att t.ex. somliga restaurangägare inte släppte in svarta. Det är en skarp distinktion som alltid varit glasklar. Tills nyspråksfascisterna marscherat in och använder "diskriminering" som ett argument mot frihet.

Det finns ju som du förstår inga gränser alls för hur hårdhänt diktatur som "kampen mot diskriminering" rättfärdigar. Somliga extremister, som får gott om tid att breda ut sig i stats-TV, vill t.ex. censuera allt alla säger, så att man kan fängsla alla som t.ex använder begreppet "Fjollträsk" om Stockholm för att nått offer säger sig känna sig "kränkt" av det.

Minsta lilla antydan till tummetått är identiskt med att införa Stalinism fullt ut. Se hur t.ex. "abretsmiljölagstiftningen" används för att portförbjuda Sverigedemokraterna från så gott som alla möteslokaler i hela landet! DÄrför får det inte förekomma nån form av arbetsmiljölagstiftning alls, ingen diskrimineringslagstiftning och ingen statlig inventering av fjärilar i Bohuslän. Allt sånt används nämigen systematiskt som värsta formen av förtryckarverktyg. Goda föresatser duger inte.

Ahhh, mycket bra poäng att egentligen bara stater kan utöva diskriminering.

Det är absolut i sin ordning att diskriminera. Det är måhända inte moraliskt alla gånger, men politik handlar inte om etik utan om rättigheter.

Jag tycker diskrimineringslagstiftning är ganska hemskt fel i teorin.

Om man ser till lagarna för att hindra diskriminering på arbetsmarknaden så är dem ju helt knasiga.
Den fria marknaden måste väl ändå vara det organ som bäst kan analysera arbetstagares egentliga värde.
Tex. Istället för att på statlig nivå debattera hit eller dit om hurvida kvinnor är underbetalda i förhållande till den arbetsprestation dem utför, eller om kvinnor är underrepresenterade i poster med mycket makt bör man helt enkelt låta marknaden bestämma.

Om man jämför ett företag väljer att "diskriminera" och ej anställa/betala mindre lön till en kvinna med ett annat företag med liknande profil som väljer att anställa/betala lika mycket till kvinnan så kommer ett företag att ha en fördel av sitt val på marknaden. Detta företag kommer då gå (marginellt) bättre och enligt evolutionistiskt tänkande så kommer det att konkurera ut företaget som gjorde det felaktiga valet.

I slutändan används alltså resurserna optimalt och alla får så pass mycket betalt för den tjänsten dem utfört som den är värd, utan statlig inblandning!

Evolution har inget med saken att göra. Men det är oftast oekonomiskt att diskriminera på ett klandervärt sätt, såsom när man inte anställer en kvinna eller invandrare trots att denne är kompetent och duktig. Men det är inte en politiskt fråga utan en moralisk, och det här är ett politikforum snarare än ett filosofiforum

Jag ville mest argumentera för att omotiverad diskriminering läs "fördomar" är oekonomiska och kommer därför att påverka profiten hos ett företag negativt.

Detta innebär att företaget i fråga kommer konkurreras ut och därmed kommer den omotiverade diskrimineringen på sikt att upphöra då företag strävar efter maximal profit/överlevnad.
Detta scenario kan liknas vid evolutionsteorin för dem som inte är insatta i den marknadsekonomiska modellen varav jag drog denna liknelse.

På grund av att marknaden klarar att balansera detta på egen hand finns det alltså inget rationellt motiv att reglera diskrimineringen då detta antagligen leder till mer negativ diskriminering än om man inte hade utfört någon reglering alls. Därav finns ej heller någon moralisk anledning att förespråka lagar mot diskriminering då lagarna i sig lär göra situationen värre snarare än bättre ur ett moraliskt perspektiv i min mening.

Du blandar nog ihop diskriminering i allmänhet (med en mer värdeneutral och grundläggande betydelse) med olaga diskriminering (eller oönskad diskriminering). Att diskriminera är att välja a framför b, c och d. Diskriminerar gör du när du väljer Expressen framför Aftonbladet.

Jämför engelskans användning av discriminate.

I övrigt menar vi tydligen ungefär samma sak.

Att använda staten och lagstiftning mot viss oönskad diskriminering är som att försöka förbjuda dumhet, men också en frihetsinskränkning.

Jag kan bara hålla med i ovanstående resonemang. Staten ska absolut inte vara diskriminerande på något sätt. I statens ögon ska det inte finnas någon skillnad på hudfärg, kön, ålder, sexuell läggning eller valfri övrig kategori av människor. Villkoren skall vara exakt likadana för alla människor inför stat och lag.

När det gäller den privata sfären så anser jag emellertid att det ska stå var och en fritt att själv fatta sina egna beslut. Det innebär exempelvis att jag bör ha rätt att anställa vem jag vill i mitt företag oavsett om andra människor anser att någon annan hade varit mer lämpad.

Men å andra sidan så diskrimineras bisexuella ännu mer. Äckligt, sa bögen. Kan han inte bestämma sig?

Hon blir diskriminiserad pga hon inte fick komma in


Är det rätt eller fel?

Annars det blir ENORMT IDIOTAST vi har lagstiftning i världen