Israel i Judendomen och andra religioner.

Främst politiska eftersom jag har varit engagerad i Israel-Palestina frågan innan jag började fundera på att konvertera. Hittils har jag inte sett något övertygande argument till att jag bör ändra min hållning. Antisionism är inte nödvändigtvis att förknippa med antisemitism.


När Israel förtrycker palestinier och nekar lika rättigheter till araber skapar det en frustration hos muslimer och i synnerhet araber från närområdet, araber som nu söker sig till Europa och USA. Det är oundvikligt att de bär med sig sitt hat mot judenheten, vilket innebär att antalet attacker mot judar ökar och fientligheten blir större.

Eftersom jag har släkt i Belgien brukar jag ta mig en tripp till Antwerpen såfort jag är där så att jag kan köpa böcker om judendomen. Trots att jag inte bär kippah utomhus så noterar man arabernas hatiska blickar om man stiger ur en judisk affär. Jag kan bara tänka mig hur de ortodoxa judarna lever. Arabernas antisemitism är inget mysterium utan ett resultat av Israels politik.


Det i sig är ett problem. Bättre vore att skapa en stat under FN-styre där man inte gjorde skillnad på arab, jude eller etnisk västerlänning.


Hur är det relevant? Jag tycker lika mycket synd om oroliga och förtryckta israeler som jag gör för palestinier, men inte har Israel någon särskild anledning att agera synnerligen brutalt mot araber enkom för att judar är en del av den västerländska kultursfären. Sympati för judar innebär inte att man får ignorera arabernas utsatthet.


Jag tänker inte skriva ut hela min familjebakgrund här, men jag kan garantera dig att min familj har blivit utsatt för lidande av den svenska staten. Min släkt består av invandrare från vitt skilda delar av Europa och världen, min farfars far var dessutom judisk invandrare från Tyskland. Du vet ingenting om min släkt eller min uppväxt så återigen ber jag dig att inte förutfattat tro att jag inte känner till hur det är att vara utsatt i ett samhälle.

Idag är det 40 år sedan sexdagarskriget inleddes. Här är en text jag skrev i ett annat forum:

40 år sedan sexdagarskriget!
Den 5e juni 1967 var det lilla Israel inringat av Egypten, Jordanien och Syrien, med uppbackning av de andra arabländerna. Militära styrkor samlades längs gränserna. Arabvärlden tycktes vara redo för ett utplåningskrig mot den judiska staten. Egyptens president Abdel Nasser uttryckte sig så här:


Jordaniens kung Hussein var ännu värre:


I Israel grävde man massgravar. Man fruktade en ny förintelse, bara 20 år efter Nazitysklands. Alla diplomatiska alternativ var uttömda. På morgonen den 5e juni gick Israels luftvapen till attack i en förebyggande offensiv. I Operation Focus, (Mitzva Moked) krossade Israel hela det egyptiska flygvapnet, och israeliska landtrupper avancerade in i Sinai och över gränserna mot Syrien och Jordanien. Israel kämpade mot Jordaniens, Egyptens, Syriens, Iraks och Saudiarabiens förenade militärstyrkor, och vann en förkrossande seger under de sex dagar som kriget pågick. När krutröken sänkt sig hade Israel erövrat Golanhöjderna, hela Sinaihalvön, Gaza, Västbanken och hela Jerusalem.

Arabstaterna var inte längre ett hot, och Israel kunde fortsätta att existera. Jerusalem var återförenat, och Västra muren åter i rätta händer. För första gången på många hundra år kan alla judar be fritt vid den enda kvarvarande delen av Templet.

Utan segern i sexdagarskriget skulle inte Israel existera idag, och med den en levande judisk kultur, identitet och stolthet.

Tänkte BUMPa denna tråden. Om ni har några frågor om judendom eller liknande får ni gärna ställa dem här. Det finns några stycken på detta forum som är mer än väl kvalificerade att svara på frågor

Shoot!