Ordenssällskap, erfarenheter av och frågor kring (frimurare, druider, odd fellow etc)

Bra, så långt är vi överrens, det jag vänder mig mot är ju att dels så säger Lamm att frimurarna gör anspråk på att besitta hemliga lösningar på världens problem, vilket är fel, och så vänder jag mig emot det du säger att frimureriets hemlighetsmakeri finns kvar för att blåsa upp medlemmarnas egon och att det esoteriska är en ursäkt till en liten finare herrklubb för konservativa människor.

Sedan ska det inte stickas under stolen med att det alltid söker sig människor till såväl föreningar som ordnar av fel orsaker.

@von Clausewitz
Ditt citat ovan beträffande Bredsdorffs uttalande rörande Bellmans ordensparodier, lite källa vore trevligt, i all välmening alltså, inte på det sura sättet...
Tack på förhand

Du har så rätt.

För att förstå frimureriets esoteriska historia, och även andra ordnars dito, så måste man alltså titta på vad som skedde vid den stora, globala reformeringen av skråväsendet som skedde i slutet av 1600-talet och början av 1700-talet. Det var då - i begynnelsen av Upplysningen - som det spekulativa frimureriet föddes, och även andra initiatoriska ordnar med gradsystem (som t.ex Odd Fellow och Druidorden) såg dagens ljus. Det finns nog inte en enda fortfarande aktiv orden idag, som inte påverkades av dessa omvälvande förändringar på ett eller annat sätt. Man kan alltså med lätthet se att det generella ordensväsendets esoterism i princip föddes ur samma källor under den här tiden, och har alltså endast anpassats för att passa in på varje enskild ordens specifika ritualer och traditioner.

Som ytterliggare en aspekt av det hela ska man också ha i åtanke att romantiken - som förvisso inte skulle se sitt stora uppsving förrän vid slutet av 1700-talet - hela tiden pyrde i bakgrunden, och har givetvis även den satt sin lilla prägel på ordnarnas traditionshistoriska anspelningar.

Nu har man hittat dokument och dyligt som visar att frimureriet är lite äldre än så, runt början av 1600-talet om jag inte minns fel.

/mvh Ikh

Frimureriet är säkerligen även äldre än från 1600-talet, men här är det viktigt att påpeka att den form av frimureri som bedrevs före 1700-talets spekulativa reformation tillhörde det äldre, operativa systemet.

Vad som hände vid 1700-talets början var att man valde att lätta på skråandan, och "öppna upp" Frimurarorden för medlemmar som nödvändigtvis inte var hantverkare. Detta innebar att orden mer eller mindre delades upp i konservativa och liberala fallanger. Ett direkt resultat av denna uppdelning är alla de olika riter och traditioner av frimureriet som existerar idag.

Detta nya förhållningssätt innebar också att man tog det väsentliga grundmaterialet från det äldre, operativa skråsystemet och anpassade det till det modernare, mer liberala och spekulativa förhållningssättet.

Men har inte alltid handlare och inflytelse rika personer varit tillåtna inom frimureriet, även före 1700-talets början? Då dessa "borgat" för ordenssällskapets överlevnad.

/mvh Ikh

Det var en kulturartikel i svd från professor em lars lönnroth. se länk

http://www.svd.se/dynamiskt/kultur/did_6560778.asp

I all välmening

vC

Det är säkert mycket möjligt att vissa hantverksgillen direkt var beroende av stöd och "bidrag" från de som köpte deras tjänster, och att man som gentjänst erbjöd dessa personer medlemsskap i gillena. Tyvärr finns det dock - åtminstone efter vad jag har förstått - alltför lite material bevarat från skråväsendetiden för att förstå hur själva köpandet och säljandet av tjänsterna verkligen gick till.

Det enda man vet är att dessa hantverksgillen var som starkast under katedralbyggartiden (äldre medeltiden) - och man kan ju bara spekulera i hur pass omfattande "kartellbildning" det fanns, samt hur mycket köpande och säljande som skedde i "egenintresse".

Får hoppas att forskningen kommer fram till mer om detta, då det skulle vara intressant att få svar på det.

/mvh Ikh

Tack! givande läsning.

Håller helt klart med dig om att det är intressant. En inblick i hantverksgillenas strukturer och historik är ju som sagt dessutom en ganska viktig förutsättning för att bättre kunna förstå helhetsbilden av dagens ordensväsende.

Förutom den redan nämnda Upplysningstidens Romantik rekommenderas varmt Anders Georg Göthes Historisk ögversigt af de vittra samfunden i Sverige före svenska akademiens stiftelse, Sockholm (1875)
Båda tillsammans kan vara bra läsning för er som vill och behöver ha en lite mer fördjupad och faktaspäckad bild av svenska ordenssällskap och liknande sammanslutningar.

Med högaktningsfull vällust

Er

BaronE_