Citat:
Ursprungligen postat av i.b.m
Precis, speciellt Nag Hamradi fynden bidrog till att man skulle få tillgång orörda gnostiska skrifter.
Alkemin är intressant, hörde en förklaring som gick så här...
Inom alkemin så dolde man vissa ord med symboler, symbolen för guld var en cirkel med en punkt i mitten. Detta var samma symbol som i astrologin stod för solen och inom religionen för Gud.
När en text talar om att man skall framställa (cirkel med punkt i) är det då guld, solen eller Gud som man talar om. Den som tror att alkemi handlar om att framställa guld säger naturligtvis att symbolen står för guld, men är det så? Gnostisismen säger så här, människan är skapad till Guds avbild, därför finns det i varje människa lite av Gud, och genom att förädla sig själv så kommer man närmare och närmare denna skärva av Gud till dess att man faktiskt blir Gud.
Därför hävdar man att alkemin syftade till att förvandla människan till Gud och inte till att förvandla vanliga basmetaller till guld....
På nått sätt så verkar det mer "logiskt" för människor att närma sig det gudomliga än att förvandla saker till guld...
Hursomhelst, vad som är sant eller inte vet vi inget om....
Håller med om att alkemi är ett väldigt intressant esoteriskt ämne - men samtidigt också ett av de mest komplexa.
I korthet har den praktiserande alkemisten till huvudsyfte att genom purifikation av vad som benämns som "orena" eller "smutsiga" metaller försöka närma dessa den totala perfektionen och renheten. Detta kan enbart lyckas genom att han/hon samtidigt själv genomgår en pånyttfödelse och transmutation på ett personligt och mentalt/andligt plan.
Dock finns det också ett visst vetenskapligt inslag i den praktiska alkemin som inte går att bortse från. Som bekant så menar många att alkemin var en föregångare till den moderna kemi som vi känner till. Hurvida detta påstående är trovärdigt eller inte kan man bara spekulera i - men faktum kvarstår att dåtidens praktiserande alkemister hade stor kunskap och insikt i hur metaller reagerade med varandra i samverkan med andra ämnen, som bland annat fungerade som katalysatorer i den alkemiska processen.
Den teoretiska alkemin - som är vanligast förekommande idag - är en mer nyanserad och andligt anpassad version av den praktiska. Utan tvekan kan man jämföra övergången från praktisk till teoretisk alkemi med övergången som genomfördes inom frimureriet när det blev spekulativt. Dessa övergångar var något som dessutom också skedde under samma tidsperiod - dvs under Upplysningen.
Likheterna mellan den alkemiska och den kabbalistiska filosofin är många - kanske till och med fler än olikheterna. Den ljusa alkemin kan jämföras med Sefirot och Livets Träd, medan den mörka alkemin korresponderar med Kliffot och Kunskapens Träd. I båda fallen vill den "ljusa" adepten lära känna Gud för att förstå sig själv, medan den "mörka" adepten strävar efter att själv bli en gudomlighet för att kunna "träda bortom Gud".