Citat:
Ursprungligen postat av
Vindruteturkarna
Men du gjorde inte det. Du kunde också ha skapat Smoke On The Water-riffet men det gjorde du inte heller. Det verkar vara viktigare att gnälla på saker än att skapa något själv, därmed är läktarplatsen på gnällhyllan garanterad. De som målar ”apkonsten” tror på sig själva och bara GÖR innan någon annan ”också kunde ha gjort”.

Jag tror att för tusen som bara gör så väljs på måfå en som "bara gör" för att han har nästlat sig in i rätt umgänge, med någon mäktig kritiker som väljer ut honom.
Det handlar inte om att "bara göra", det handlar nog mest om att känna till rätt personer, tillhöra rätt inre krets.
Konst handlar inte om konst längre, utan det har blivit litteratur. Vad konstnären gör är helt oviktigt, det viktiga är konstkritikerns prosa om kluddret på väggen (som när det blir riktigt pinsamt har kluddrats av en apa).
Två konstnärer som jag exempelvis älskar från senare tid är Zdzisław Beksiński och Odd Nerdrum, och den senare har varit otroligt verksam i sin krig mot konstmaffian. Han både "gör" och "gnäller", men han har ju skapat sin egen konstnärsskola och försöker med alla medel vända på steken.
Givetvis måste man göra och inte bara gnälla, men jag är inte en målare, jag råkar bara älska konst. Jag tror inte att konstkritiker har ensamrätt att kritisera och lovsjunga konstnärer, vad tycker du?