2007-05-17, 08:50
#1
Eftersom jag fick posstiv kritik på mina cb rapporter tänkte jag att jag skulle rapportera om min sprillans nya svamp upplevelse. =)
Kön: Man
Ålder: 22
Substans: Svamp 2.5g Torkad Mexikansk
Det hela utspelar sig hemma hoss en god vän till mig (vi kallar honom Erik), det var fjärde gången jag tog svamp och första gången det gav rejält med effekt, tidigare har jag tagit för lite svamp och vid ett tillfälle varit tjackad vilket tog lite udden av det. Men denna gången i hemmets lugn då hände det grejjer.
Men vi spelar tillbaka till kvällen innan, då var vi utanför Borås på en fest där Kindzadza och Mechanix stod för live underhållningen och fin fin mangel levererades hela natten lång, det gick ett par joppar och ett gäng öl och festen var juvlig. Dock fick jag en rätt kraftig huvudvärk och vi drog hem till GBG vid 06 snåret. Väl hemma satt Erik på lite ambient och man somnade gott på soffan.
Jag slår upp ögonen på morgonen, solen ligger på, klockan är kanske 14:00, erik sover fortfarande. Jag laddar bongen och tar en hit. Slänger på playstationet och lirar lite Sly - Honor amongst thiefs, röker en sväng till innan Erik vaknar. När erik är uppe på benen så röker vi en sväng till och sedan beställer vi en pizza. Efter mat intag och lite mer rökande så är vi båda två överens, vi är i toppform för svampandet. Så vi beslutar oss för att spela mer playstation och röka i 3-4h medans vi fastar.
Hela tiden när vi sitter och lirar växer förväntningarna, och jag blev tokigt laddad för en härlig kväll i en förvirrad värld. Rökat gjorde även det sitt för att sätta en sån där mysigt bäng känsla över förväntningen.
19:00 Svampen mals i grinder och smulas ner i fil, Äts därefter upp. Vi går ut, tar en cigg, varvar ner en stund. Efter ca 10 minuter börjar den svampade känslan smyga sig på, samma känsla som jag uppnått de tidigare gångerna jag svampat. Allt känns finurligt och tankarna börjar sprätta igång och jag känner mig lycklig.
Efter ytterligare en 20-30 minuter börjar det hända grejjer, mönstren börjar ändra sig, återigen en sak jag upplevt tidigare fast då under peaken av ruset. Oj oj oj tänker jag, det kommer hända grejjer. Tidsuppfattnigen försvann för mig helt från denna punkten.
Jag får syn på mina byxor, ett par camoflagebyxor.. Mönstret på dem är otroligt hektiskt och rör sig. Det är krig på mina ben, vilken färg kommer vinna. Efter en stund kikande på mina ben så konstaterar jag att att benen tar för stor plats, lika bra att gömma undan dem en stund. Så jag lägger en filt på över benen och är noga med att dölja dem helt.
Det har nu börjat mörkna lite. Inte mkt men en härlig känsla av mörker börjar lägga sig i lägenheten, chemical plasma dunkar fint ur högtalarna och en milkdrop går igång på tv:n.
Erik sitter i en fotölj brevid tv:n och de två högtalarna modell större. Där sitter han och pratar nästan hela kvällen, det är otroligt trevligt att lyssna på honom konstaterar jag men har väldigt svårt att hålla konsentrationen. Några av sakerna han snackade om var hur livet egentligen kanske bara är tankar, och hur färger är känslor. Jag var inte riktigt med först men efter en stund så kände jag mig väldigt överens om att en färg är en känsla för hörnet han satt i började få känslan av svart.
Mina tankar började snurra ihop med mina OEV:s... Känslan jag kände när jag tittade på hörnet där han satt kan inte beskrivas som annat än just vad det var. Ett mörkt hörn med en polare i en fotölj. Precis brevid en milkdrop och högtalare. Men, det var något annorlunda...
Jag såg återigen mina byxor.. kände att nepp dom får inte vara med i denna känslan så jag tog filten och dolde dem. Då insåg jag att jag låg på rygg i soffan med huvudet uppvinklat och tittade på min polare. Hela min kropp låg i mitt synfält förutom benen som var helt borta. Dom var inte ens i rummet (i själva verket var dem under en filt). Jag funderade över situationen en stund och konstaterade att det vara lika bra att ta bort överdelen av kroppen med. Så filten åkte upp till halsen och jag blev helt plötsligt bara en kamera som tittade ut över rummet.
Mitt synperspektiv ändrades, jag filtrerade bort allt som inte var just hörnet med polaren, Tv:n och Högtalarna. Det kändes som att jag tittade rakt in ett rektangel format rum som var i panorama vy. Och jag tittade in från ena kortändan av rektangeln. Det var nu dessutom ett kompakt mörker förutom Polarens kontur och ansikte, milkdroppen på tv:n och högtalarna.
Milkdroppen började även pulsera ut färger i mörkret, som svävade fritt i takt till musiken, det hände även att färgerna studsade mot "tryckvåger" som kom ut från högtalarna.
Där satt jag och njöt, såg en ny värld uppenbara sig framför mig och mina tankar gick i 2000km/h. Jag försökte flera gånger organisera upp tankarna och få en klar tankegång med det var så många saker som hände i mitt huvud på samma gång så jag gav upp tanken om det och lät tankarna flyta fritt.
Det blev lite skrämmande nu, För även om jag är av inställningen att man ska vara väl förberedd, påläst och ha inställningen att man får acceptera trippen som den blir, bra som dålig, lugn eller intensiv så är det väldigt svårt att greppa sådant när man väl är väldigt svampad.
Jag kikade på Erik som satt i fotöljen, han hade på sig en svart huvtröjja som smälte in i mörkret och har svart hår som hade börjat forma sig som horn. Han ansiktsutryck var väldigt intensivt och plötsligt så började det flasha bilder i hans ansikte. Först bara små mörka sträck, sedan så såg jag hans öga helt blodigt och blod ner över hans ansikte.
Nu när jag läser det låter det väldigt brutalt, men det var det inte egentligen. Jag tänkte kort och gott att, okey, dit ska vi inte titta på en stund och tittade bort. Mer än så var det inte, det var allt obehag jag kände under hela trippen, bortsett från lite illamående i början, men det väntar man sig ju av svamp.
Jag släppte nu ut min kropp i rummet genom att avlägnsa filten och la mig med ansiktet ner i en kudde och kikade en stund på färger som lekte runt.
Jag kikade upp ur kudden och märkte att ljuset var tänt i rummet och hela stället var som en ny plats. Jag reste mig upp och vips så kändes det som jag var i ett helt annat rum.
Så jag kontaktade Erik genom att snurra in i samma "rum" som han satt i och föreslog att vi skulle gå på upptäktsfärd i lägenheten, vilket vi gjorde. Vi började båda två snurra runt. Vi gick från rum till rum i lägenheten och jag gick från rum till rum i mitt huvud.
Jag fick här en rätt lustig tanke, för när jag blickade ut över ett av rummen såg jag en byrå som hade ett mönster som rörde sig massvis. Då tänkte jag att: "Fanken, den måste vara ensamn, har inte fått uppmärksamhet på hela kvällen, bäst jag gör den sällskap en stund"
Tänkt och gjort, så slog jag mig ner på golvet vid den och kollade läget. Efter en liten stund kommer Erik och föreslår att vi ska gå ut på balkongen och ta en cigg.
Visst tänker jag. Det gör vi. Och när vi kommer till balkong dörrn slår det mig som en spade i bakhuvudet.
Hela världen är där utanför, en gigantisk värld. Det har tagit mig evigt med tankar att smälta vad som finns i denna lägenhet, vad finns då inte där ute?! Det tog mig ca 20min att samla mig för att ta mig ut på balkongen. Peaken på svampen började lägga sig men det fanns fortfarande mer att hämta.
Vi kom ut på balkongen som ligger på första våningen, ca 1.5m under oss finns är det en gräsmatta och man har utsikt över en liten park med en upplyst väg igenom.
Så där stod vi och filosoferade över hur stor världen var och hur sagolik parken såg ut, hur levande skog egentligen är. Jag kikade ut över räcket och fick syn på gräsmattan...
Ett mönster uppenbarade sig och det var något av det vackraste jag sett. Det var pulserande neongröna slingor som i ett "psykadeliskt" mönster rörde sig runt bland det mörkgröna gräset. Jag har svårt att beskriva det egentligen för det vara både ett väldigt strukturerat mönster på samma gång som det var väldigt abstrakt. Och jag fastnade rätt bra i mönstret, för jag stog och hängde nästan dubbelvikt över räcktet för att se det närmare. Erik gick in utan att jag märkte det och efter en stund så kikar jag upp och ser erik inne i lägenheten genom rutan.
"teleportering" tänker jag snabbt och går in. Vi sätter oss igen och tjötar lite mer. Vi försöker även få en grön lampa att ta över rummet.. Erik försökte förklara att om man har det väldigt mörkt i ett rum och tänder en lampa som har en väldigt klar färg så kan färgen ta över rummet totalt om man har svampat. Detta fungerade dock inte så bra denna gången.
Svampen lägger sig mer och mer och jag tar en bong hit.. Vi slappar ytterligare ett tag, röker mer brajj och låter svampen rinna ut i ett behagligt lugnt stuk.
Efter en stund beslutar vi oss för att gå till affären och handla chips och dryck. Så småsvampade lallar vi iväg till videobutiken och kikar på de vanliga människorna, det kändes rätt suspekt att se vanligt folk efter en sådan upplevelse som vi just varit med om. De var som främmande varelser nästan, inte en changs att dom skulle förstå varför mina tankar inte kunde stå still och efter att ha överlagt om ämnet med Erik så beslutade vi oss för att hålla konversationer med de "vanliga" människorna väldigt korta. Vilket vi lyckades väldigt bra med.
Så väl hemma så blev det mer röka och slappande och natten fick lägga sig i Mary janes famn. Och vid 24 snåret så sov man gott.
Betyg:
Svamp känns svårt att betygsätta som drog, men just denna trippen var dunder-kanon-super-diskokula-fest2000. Bland det bästa jag har gjort någonsin och jag ser fram emot nya äventyr senare i livet. Men jag kan även förstå varför svamp inte är för alla, det är en intensiv upplevelse som man måste vara redo för som person. Så betyget blir att det är en bra tripp men bara om man är redo för den.
Thats all folks!
Kön: Man
Ålder: 22
Substans: Svamp 2.5g Torkad Mexikansk
Det hela utspelar sig hemma hoss en god vän till mig (vi kallar honom Erik), det var fjärde gången jag tog svamp och första gången det gav rejält med effekt, tidigare har jag tagit för lite svamp och vid ett tillfälle varit tjackad vilket tog lite udden av det. Men denna gången i hemmets lugn då hände det grejjer.
Men vi spelar tillbaka till kvällen innan, då var vi utanför Borås på en fest där Kindzadza och Mechanix stod för live underhållningen och fin fin mangel levererades hela natten lång, det gick ett par joppar och ett gäng öl och festen var juvlig. Dock fick jag en rätt kraftig huvudvärk och vi drog hem till GBG vid 06 snåret. Väl hemma satt Erik på lite ambient och man somnade gott på soffan.
Jag slår upp ögonen på morgonen, solen ligger på, klockan är kanske 14:00, erik sover fortfarande. Jag laddar bongen och tar en hit. Slänger på playstationet och lirar lite Sly - Honor amongst thiefs, röker en sväng till innan Erik vaknar. När erik är uppe på benen så röker vi en sväng till och sedan beställer vi en pizza. Efter mat intag och lite mer rökande så är vi båda två överens, vi är i toppform för svampandet. Så vi beslutar oss för att spela mer playstation och röka i 3-4h medans vi fastar.
Hela tiden när vi sitter och lirar växer förväntningarna, och jag blev tokigt laddad för en härlig kväll i en förvirrad värld. Rökat gjorde även det sitt för att sätta en sån där mysigt bäng känsla över förväntningen.
19:00 Svampen mals i grinder och smulas ner i fil, Äts därefter upp. Vi går ut, tar en cigg, varvar ner en stund. Efter ca 10 minuter börjar den svampade känslan smyga sig på, samma känsla som jag uppnått de tidigare gångerna jag svampat. Allt känns finurligt och tankarna börjar sprätta igång och jag känner mig lycklig.
Efter ytterligare en 20-30 minuter börjar det hända grejjer, mönstren börjar ändra sig, återigen en sak jag upplevt tidigare fast då under peaken av ruset. Oj oj oj tänker jag, det kommer hända grejjer. Tidsuppfattnigen försvann för mig helt från denna punkten.
Jag får syn på mina byxor, ett par camoflagebyxor.. Mönstret på dem är otroligt hektiskt och rör sig. Det är krig på mina ben, vilken färg kommer vinna. Efter en stund kikande på mina ben så konstaterar jag att att benen tar för stor plats, lika bra att gömma undan dem en stund. Så jag lägger en filt på över benen och är noga med att dölja dem helt.
Det har nu börjat mörkna lite. Inte mkt men en härlig känsla av mörker börjar lägga sig i lägenheten, chemical plasma dunkar fint ur högtalarna och en milkdrop går igång på tv:n.
Erik sitter i en fotölj brevid tv:n och de två högtalarna modell större. Där sitter han och pratar nästan hela kvällen, det är otroligt trevligt att lyssna på honom konstaterar jag men har väldigt svårt att hålla konsentrationen. Några av sakerna han snackade om var hur livet egentligen kanske bara är tankar, och hur färger är känslor. Jag var inte riktigt med först men efter en stund så kände jag mig väldigt överens om att en färg är en känsla för hörnet han satt i började få känslan av svart.
Mina tankar började snurra ihop med mina OEV:s... Känslan jag kände när jag tittade på hörnet där han satt kan inte beskrivas som annat än just vad det var. Ett mörkt hörn med en polare i en fotölj. Precis brevid en milkdrop och högtalare. Men, det var något annorlunda...
Jag såg återigen mina byxor.. kände att nepp dom får inte vara med i denna känslan så jag tog filten och dolde dem. Då insåg jag att jag låg på rygg i soffan med huvudet uppvinklat och tittade på min polare. Hela min kropp låg i mitt synfält förutom benen som var helt borta. Dom var inte ens i rummet (i själva verket var dem under en filt). Jag funderade över situationen en stund och konstaterade att det vara lika bra att ta bort överdelen av kroppen med. Så filten åkte upp till halsen och jag blev helt plötsligt bara en kamera som tittade ut över rummet.
Mitt synperspektiv ändrades, jag filtrerade bort allt som inte var just hörnet med polaren, Tv:n och Högtalarna. Det kändes som att jag tittade rakt in ett rektangel format rum som var i panorama vy. Och jag tittade in från ena kortändan av rektangeln. Det var nu dessutom ett kompakt mörker förutom Polarens kontur och ansikte, milkdroppen på tv:n och högtalarna.
Milkdroppen började även pulsera ut färger i mörkret, som svävade fritt i takt till musiken, det hände även att färgerna studsade mot "tryckvåger" som kom ut från högtalarna.
Där satt jag och njöt, såg en ny värld uppenbara sig framför mig och mina tankar gick i 2000km/h. Jag försökte flera gånger organisera upp tankarna och få en klar tankegång med det var så många saker som hände i mitt huvud på samma gång så jag gav upp tanken om det och lät tankarna flyta fritt.
Det blev lite skrämmande nu, För även om jag är av inställningen att man ska vara väl förberedd, påläst och ha inställningen att man får acceptera trippen som den blir, bra som dålig, lugn eller intensiv så är det väldigt svårt att greppa sådant när man väl är väldigt svampad.
Jag kikade på Erik som satt i fotöljen, han hade på sig en svart huvtröjja som smälte in i mörkret och har svart hår som hade börjat forma sig som horn. Han ansiktsutryck var väldigt intensivt och plötsligt så började det flasha bilder i hans ansikte. Först bara små mörka sträck, sedan så såg jag hans öga helt blodigt och blod ner över hans ansikte.
Nu när jag läser det låter det väldigt brutalt, men det var det inte egentligen. Jag tänkte kort och gott att, okey, dit ska vi inte titta på en stund och tittade bort. Mer än så var det inte, det var allt obehag jag kände under hela trippen, bortsett från lite illamående i början, men det väntar man sig ju av svamp.
Jag släppte nu ut min kropp i rummet genom att avlägnsa filten och la mig med ansiktet ner i en kudde och kikade en stund på färger som lekte runt.
Jag kikade upp ur kudden och märkte att ljuset var tänt i rummet och hela stället var som en ny plats. Jag reste mig upp och vips så kändes det som jag var i ett helt annat rum.
Så jag kontaktade Erik genom att snurra in i samma "rum" som han satt i och föreslog att vi skulle gå på upptäktsfärd i lägenheten, vilket vi gjorde. Vi började båda två snurra runt. Vi gick från rum till rum i lägenheten och jag gick från rum till rum i mitt huvud.
Jag fick här en rätt lustig tanke, för när jag blickade ut över ett av rummen såg jag en byrå som hade ett mönster som rörde sig massvis. Då tänkte jag att: "Fanken, den måste vara ensamn, har inte fått uppmärksamhet på hela kvällen, bäst jag gör den sällskap en stund"
Tänkt och gjort, så slog jag mig ner på golvet vid den och kollade läget. Efter en liten stund kommer Erik och föreslår att vi ska gå ut på balkongen och ta en cigg.
Visst tänker jag. Det gör vi. Och när vi kommer till balkong dörrn slår det mig som en spade i bakhuvudet.
Hela världen är där utanför, en gigantisk värld. Det har tagit mig evigt med tankar att smälta vad som finns i denna lägenhet, vad finns då inte där ute?! Det tog mig ca 20min att samla mig för att ta mig ut på balkongen. Peaken på svampen började lägga sig men det fanns fortfarande mer att hämta.
Vi kom ut på balkongen som ligger på första våningen, ca 1.5m under oss finns är det en gräsmatta och man har utsikt över en liten park med en upplyst väg igenom.
Så där stod vi och filosoferade över hur stor världen var och hur sagolik parken såg ut, hur levande skog egentligen är. Jag kikade ut över räcket och fick syn på gräsmattan...
Ett mönster uppenbarade sig och det var något av det vackraste jag sett. Det var pulserande neongröna slingor som i ett "psykadeliskt" mönster rörde sig runt bland det mörkgröna gräset. Jag har svårt att beskriva det egentligen för det vara både ett väldigt strukturerat mönster på samma gång som det var väldigt abstrakt. Och jag fastnade rätt bra i mönstret, för jag stog och hängde nästan dubbelvikt över räcktet för att se det närmare. Erik gick in utan att jag märkte det och efter en stund så kikar jag upp och ser erik inne i lägenheten genom rutan.
"teleportering" tänker jag snabbt och går in. Vi sätter oss igen och tjötar lite mer. Vi försöker även få en grön lampa att ta över rummet.. Erik försökte förklara att om man har det väldigt mörkt i ett rum och tänder en lampa som har en väldigt klar färg så kan färgen ta över rummet totalt om man har svampat. Detta fungerade dock inte så bra denna gången.
Svampen lägger sig mer och mer och jag tar en bong hit.. Vi slappar ytterligare ett tag, röker mer brajj och låter svampen rinna ut i ett behagligt lugnt stuk.
Efter en stund beslutar vi oss för att gå till affären och handla chips och dryck. Så småsvampade lallar vi iväg till videobutiken och kikar på de vanliga människorna, det kändes rätt suspekt att se vanligt folk efter en sådan upplevelse som vi just varit med om. De var som främmande varelser nästan, inte en changs att dom skulle förstå varför mina tankar inte kunde stå still och efter att ha överlagt om ämnet med Erik så beslutade vi oss för att hålla konversationer med de "vanliga" människorna väldigt korta. Vilket vi lyckades väldigt bra med.
Så väl hemma så blev det mer röka och slappande och natten fick lägga sig i Mary janes famn. Och vid 24 snåret så sov man gott.
Betyg:
Svamp känns svårt att betygsätta som drog, men just denna trippen var dunder-kanon-super-diskokula-fest2000. Bland det bästa jag har gjort någonsin och jag ser fram emot nya äventyr senare i livet. Men jag kan även förstå varför svamp inte är för alla, det är en intensiv upplevelse som man måste vara redo för som person. Så betyget blir att det är en bra tripp men bara om man är redo för den.
Thats all folks!
