Ödet inom kristendomen

Jag är inte alls inne på kristendomen eller någon annan religion. Men om man är kristen tror man väll på ödet? Och vem skapar ödet? Gud?

Om gud skapar ödet så skapar han mördare. Kan man då dömas för saker som man inte rår för?

Och om det är som min teori borde inte helvetet finnas.

rätta gärna mig om jag har fel.

Du har enligt mig fel, Gud tillåter våra fria val, vi kan inte sitta och skylla på ödet. Gud vill ha aktiva efterföljare som kämpar mot det onda och är representanter för Guds rike.

Ja, du har så rätt så!
Det är hur du som enskild individ väljer att leva som har betydelse - inte om någon blev mördad för två tusen år sedan.

Varje människa har sin fria vilja och den kan man själv styra över, och är ansvarig för.

Det andra har gud makt över i världsligt tal "ödet".

Ingen människa kan leva så rent genom att följa lagen att man når ett evigt liv. Alla har syndat. Därför tog jesus våra synder i vårt ställe. Gud sände honom för det. Himlen hade annars förblivit tom på människosjälar.

Hos Gud bor bara rättfärdighet. Genom att tro jesus får vi förlåtelse och kan nå "frälsning" himlen.

Tron på Jesus innebär att man utsätts för prövningar och kan fela men få förlåtelse.

Och vad är "det andra"?

Fel!
Det är den som syndar som inte kommer in. De som inte syndar har evigt liv.
Jesus säger:
"Om någon älskar mig, så håller han mitt ord; och min Fader skall älska honom, och vi skola komma till honom och taga vår boning hos honom. Den som icke älskar mig, han håller icke mina ord;"

Fel!
Visserligen har alla syndat men Jesus kunde inte ta på sig våra synder. Jesus säger:"Därefter skall han ock säga till dem som stå på hans vänstra sida: ’Gån bort ifrån mig, I förbannade, till den eviga elden, som är tillredd åt djävulen och hans änglar. Ty jag var hungrig, och I gåven mig icke att äta; jag var törstig, och I gåven mig icke att dricka; jag var husvill, och I gåven mig icke härbärge, naken, och I klädden mig icke, sjuk och i fängelse, och I besökten mig icke.’

Då skola också de svara och säga: ’Herre, när sågo vi dig hungrig eller törstig eller husvill eller naken eller sjuk eller i fängelse och tjänade dig icke?’ Då skall han svara dem och säga: ’Sannerligen säger jag eder: Vadhelst I icke haven gjort mot en av dessa minsta, det haven I ej heller gjort mot mig.’ Och dessa skola då gå bort till evigt straff, men de rättfärdiga till evigt liv."

Även Paulus skriver:
"Ty vi måste alla, sådana vi äro, träda fram inför Kristi domstol, för att var och en skall få igen sitt jordelivs gärningar, alltefter som han har handlat, vare sig han har gjort gott eller ont."

Alltså beror allt på hur du gör. Inte på om någon blev mördad eller inte för två tusen år sedan.

För Jesus predikade att:

Därför, var och en som hör dessa mina ord och gör efter dem, han må liknas vid en förståndig man som byggde sitt hus på hälleberget. Och slagregn föll, och vattenströmmarna kommo, och vindarna blåste och kastade sig mot det huset; och likväl föll det icke omkull, eftersom det var grundat på hälleberget.

Men var och en som hör dessa mina ord och icke gör efter dem, han må liknas vid en oförståndig man som byggde sitt hus på sanden.Och slagregn föll, och vattenströmmarna kommo, och vindarna blåste och slogo mot det huset; och det föll omkull, och dess fall var stort."


Det har aldrig funnits några människosjälar i himlen och det skall inga dit heller. Jesus lovade ingen människa att få komma till himlen. Du får 1000:- kronor av mig om du kan plocka fram ett enda bibelord i NT där Jesus lovar någon människa att få komma till himlen.

Enligt din tes så var det ju Gud som skickade Sonen för att han skulle mördas. Den som så gör är en mördare. Mig veterligt så är det bara de som har ihjäl sin nästa som är djävulens barn. Och de som vill liv och främjar liv är från Gud. Du blandar ihop karamellerna med de bittra och giftiga och därför är det du bjuder på mycket farligt att ta till sig.

En förlåtelse sker inte på de premisser du stipulerar. Mord sonar inga synder. Det är endast de som gör bättring och lever rättfärdigt som får förlåtelse.
Hesekel skriver:
Och om jag säger till den ogudaktige: "Du måste dö", och han sedan vänder om från sin synd och övar rätt och rättfärdighet, så att han, den ogudaktige, giver tillbaka den pant han har fått och ersätter vad han har rövat och vandrar efter livets stadgar, så att han icke gör vad orätt är, då skall han förvisso leva och icke dö. Ingen av de synder han har begått skall då tillräknas honom; han har övat rätt och rättfärdighet, därför skall han förvisso få leva. —

Men nu säga dina landsmän: "Herrens väg är icke alltid densamma", då det fastmer är deras egen väg som icke alltid är densamma. Om den rättfärdige vänder om från sin rättfärdighet och gör vad orätt är, så måste han just därför dö. Men om den ogudaktige vänder om från sin ogudaktighet och övar rätt och rättfärdighet, då skall han just därför få leva. Och ändå sägen I: "Herrens väg är icke alltid densamma." Jo, jag skall döma var och en av eder efter hans vägar, I av Israels hus.

Och vad är "det andra"?
Det andra kan man som människa inte råda över.

Ingen människa kan leva så rent genom att följa lagen att man når ett evigt liv. Tycker du detta påstående är fel så får det stå för dig.

Alla har syndat. Därför tog jesus våra synder i vårt ställe. Gud sände honom för det. Detta gäller de som tror på Jesus ska tilläggas: Hans blod blev utgjutet för många till syndernas förlåtelse. Matt 26:28. Ty så äskade Gud världen att han utgav sin enfödde son för att var och en som tror på honom inte ska förgås utan hava evigt liv.

Himlen hade annars förblivit tom på människosjälar. Gud har gett oss en fri vilja och vi väljer hur vi vill leva. Självklart kunde inte jesus lova någon att komma till himlen. En person som fick det löftet skulle troligen falla i synd. Undantaget den ena av rövarna som trodde på jesus vid korset. Jesus svarade honom: "Sannerligen redan idag ska du vara med mig i paradiset". Luk 23:43. Han dog ju minuter senare.

Hos Gud bor bara rättfärdighet. Jesus sade: Och då ska de rättfärdiga lysa som solen i sin faders rike. Matt 13:43. Jag anser att Gud är treenig. Gud skickade en del av sig själv när han skickade Jesus.

Genom att tro jesus får vi förlåtelse och kan nå "frälsning" himlen. Genom guds ande och vårat samvete får vi kunskap om vad rättfärdighet och synd är. "Synd- de tror inte på mig. Rättfärdighet- jag går till fadern och ni ser mig inte längre. Dom- denna världens härskare är dömd. Joh 16:9.

Jag frågade vad det andra är för något. Tacksam om du kunde förklara det för mig. Om människan kan råda över det eller inte var inte det jag fråga om.

Sen skriver du: Men i ett par andetag efteråt så skriver du:
Som om det är synden en människa gör som det beror på i alla fall. Kan du förklara dig?

Citat:

Alla har syndat. Därför tog jesus våra synder i vårt ställe. Gud sände honom för det.

Tja, det ligger ju till så att man får ju inte förlåtelse för en synd man bitit sig fast i och vägrar sluta göra. Du måste sluta synda.

Om du syndar så fungerar det ju så i praktiken att du först måste inse att det är en synd du utövar. Efter insikten bör ju frågan om ånger komma och därefter den verkliga ångern över det du gör. Om du ber om förlåtelse så måste du ju ha slutat med din synd. Du kan ju inte räkna med en förlåtelse om du fortsätter att mörda människor, t.ex. Så det var ju det Jesus menade med att en människa måste dels höra, men också göra. Var hon endast ordets hörare så räkte det inte. Hon måste vara ordets görare också.

Så det där med förlåtelse utan att sluta synda är fullständigt fel. En människa måste sluta synda. För alla de som gör vad styggeligt är och lögn kommer aldrig dit in.

Sen är det så också att synd är sådant till sitt väsen att ingen annan än utövaren kan bära skulden för det som gjorts. Det finns ingen domstol som skulle vara så orättvis så att man dömde grannen för dina fel och brister. För då skulle den domstolen totalt ha missuppfattat sin egentliga uppgift; att döma rättvist. Och du skall inte för ett ögonblick förleda dig själv att tro att den himmelske Fadern skulle vara så orättvis så att han beskyller sin egen Son för andras missgärningar och straffa honom för de fel du i dina begärelser gjort dig skyldig till. Synd har inte den möjligheten att behandlas på det sättet. Synd är ingen sak i nån låda eller skramlande i en säck elelr så. Synd är en natur, frukten av begärelse hos en individ som låter sig förledas till den orätta handlingen.

Du har missförstått VAd en synd är och hur den uppstår och hur den slår tillbaka på utövaren.

Citat:

Himlen hade annars förblivit tom på människosjälar.

Nu är inte paradiset och himlen samma sak. Jesus lovade ingen människa att få komma till himlen. Det Jesus talade om var himlarnas rike. Och det riket är invärtes i oss.

Citat:

Hos Gud bor bara rättfärdighet.

Gud är Fader Son och Ande. Det var inte Gud som skickade Sonen. Det var den himmelske Fadern som skickade Sonen. Och Sonen skickades i akt och mening för att få slut på mördandet av de som Fadern skickade. Precis som Jeus själv säger att Fadern tänkte när han valde att skicka sin Son: "De skola väl hava försyn för min son." (Matt. 21:33-46.)

Citat:

Genom att tro jesus får vi förlåtelse och kan nå "frälsning" himlen.

Ingen människa skall till himlen. Jesus talade aldrig om detta. Det rike vi skulle in i finns inne i oss. Borde då göra det. Att påstå att folk skall tikll en avlägsen himmel är direkt vilseledande.

Sen det där snacket om att "tro Jesus så får vi förlåtelse" är uthugget ur sitt sammanhang och missdbrukat av dig till oigenkänlighet. Du glömmer att det människan sår måste hon också skörda. Det är de som gör den himmelske Faderns vilja som blir älskad av honom och inte tvärtom. Du måste sluta synda! På något annat sätt fungerar det inte. Du måste göra sinnesändring. Du måste göra bättring! Syndernas förlåtelse kan du få om du ångrar och överger din synd (= slutar synda) och det utan att någon begår en synd - dödar en annan människa.

Vad gapade Petrus om på pingstdagen? Jo, "-Livets furste dräpte ni!" OCh då fick de ett styng i sina hjärtan och frågade: "-Vad ska vi göra?" De hade ju syndat. De hade ju gjort fel när de mördade Jesus. Mordet på Jesus var ju ingenting som varken Fadern eller Gud lovordade och tackade judarna för att de gjort. Tvärtom! De straffades ju för illdådet. Och det straffet kom från Gud, inte från djävulen!

Nä du gör den himmelske Fadern till en djävul när du påstår att han krävde att vi människor måste mörda hans son. Och djupare kan nog inte en människa sjunka.

Redan under första Moseboken så visar Guds skapelse sin egna fria vilja att äta av den förbjudna frukten. Men dom får då också ta konsekvenserna av sina fria val.

Jag tror vi kan diskutera detta länge men vi får finna oss i att vi har olika åsikter i vissa frågor. Jag försöker förtydliga mig lite till.

Jag frågade vad det andra är för något. Detta är egentligen trådens huvudfråga "ödet". Jag anser att Gud makten över det: väder, lottovinster, sjukdom. Listan kan göras lång. Job i GT är ett exempel på en person som mänskligt sätt drabbades av ett märkligt öde. Som kristen tror jag Gud låg bakom.

Som om det är synden en människa gör som det beror på i alla fall. Kan du förklara dig? När det gäller synd så har du rätt i att man måste omvända sig från synd. Detta gör man genom att be om förlåtelse och det hör till det kristna livet. Anden undervisar om vad som är rätt och fel, den blir ett samvete och en hjälp i de val man gör. Man kan inte läsa vad som är synd. Det finns ingen lista i världen som kan täcka in en människas alla tänkbara handlingar.

Du har rätt i att livet med jesus yttrar sig i goda gärningar. Jag menar att om man har en sann tro på Jesus gör man goda gärningar automatiskt. Vad jag menar är att gärningarna i sig inte är tillräckligt utan man måste ha tro också. Annars blir gärningarna bara en klingande cymbal utan innehåll.

Nu är inte paradiset och himlen samma sak. Jesus lovade ingen människa att få komma till himlen. Här har vi olika åsikter. För mig är himmel, evigt liv och paradiset olika begrepp för samma sak. Om jag inte hade hopp om att få komma till himlen skulle min tro braka samman, då funnes ingen anledning för mig att vara kristen. "I sin stora barmhärtighet har han fött oss på nytt till ett levande hopp genom jesu kristi uppståndelse från de döda, till ett arv som inte kan förstöras, fläckas eller vissna och som väntar på er i himlen". Petr 1:3.

Begreppet "ödet" tillkom under en primitiv tid, då inga förklaringar fanns till hur vissa märkliga händelsförlopp kunde ske i en människas liv. Man ville ha något konkret att förklara med. Något ödesbestämt, som inte logiskt kan förklaras med tillgängliga fakta, finns natutligtvis i modern tid ingen anledning att räkna med. Eftersom ungefär halva mänskligheten tycks benägen att hålla fast vid tron, så lär inget kunna ändra på just den saken.

Det bästa är att alltid finna sig i Jesu lära och inte hitta på egna teser.

Citat:

Jag frågade vad det andra är för något.

Det är i en Gud allt sker.

Citat:

Som om det är synden en människa gör som det beror på i alla fall. Kan du förklara dig?

Man omvänder sig inte från en synd genom att be om förlåtelse. Man omvänder sig från en synd genom att sluta utföra just den synden.
Men nu är det ju så att synden är en natur. Denna syndens natur måste dö och något nytt födas. Människan måste enligt Jesus födas av Ande. Hur det går till kan vi ta en annan gång.

Angående förlåtelse är det bara den som ber om förlåtelse och upphör med sin synd som kan räkna med att eventuellt bli förlåten. Ingen som fortsätter med sin synd kan räkna med att få förlåtelse. Förlåtelsen är nämligen något som sker. Den processen kan endast exploranden själv initiera genom att ödmjuka sig och be om förlåtelse.

(quote]Du har rätt i att livet med jesus yttrar sig i goda gärningar. Jag menar att om man har en sann tro på Jesus gör man goda gärningar automatiskt.[/quote]
Ett äppelträd bär äpplen. Ett fikonträd bär fikon. Så man kan visserligen säga att man bär goda gärningar av en viss automatik. Men de gärningar och den uppfattning ur vilken det goda emanerar heter kärlek till sin himmelske Fader och hans bud och kärlek till sin nästa. Kärleken är inte automatisk framspringande utan är en frukt av förståelsen för den andre och den andres vilja. Så den som älskar Fadern och håller hans bud skall Fadern också älska. Ingen annan. Så ligger det till.

Det finns alltså vissa kriterier som människan måste fylla för att få motsvarande tillbaka. Så i den bemärkelsen så är det ingen automatik i de goda gärningarna. Jesus uppmanade oss att göra gott. Och det skulle vi göra medvetet och med kärlek till den man ville ösa sin kärlek över i goda gärningar.

Du vänder då på allting. Det är tro utan gärningar som det handlar om och inte gärningar utan tro. För det är utifrån den tro man har som man handlar. Borde då göra det. Den som har en tro och inte har gärningar är blott en klingande cymbal.

Den som endast är en hörare och inte en görare, sa Jesus. Det där att göra är väldigt viktigt, ja rent av avgörande. Så om du säger dig inte tro men ändå gör det goda, då skall du räknas som rättfärdig. Du läser baklänges egentligen.

Citat:

Nu är inte paradiset och himlen samma sak. Jesus lovade ingen människa att få komma till himlen.

Ja du tro på egna påhittade teser medan jag tror på det Jesus säger.

Det är detta som är så konstigt. Du vill att det ska vara det. Men i verkligheten är det inte så.

Den grekiska grundtexten talar om himlarnas rike. Medan den svenska översättningen som är gjord av kristna exegeter skriver: himmelriket. Detta himmelrike är inte samma sak som himlarnas rike. För i ordet himmelriket läser de kristna in begreppet himlen. Man har via de vilsekomna exegeterna klantat till det till himlen när det egentligen stod himlarnas rike. Allt medan detta rike är invärtes i oss, enligt Jesus. Sen får du ju hitta på vilklen lära du vill. Men kalla den inte för Jesu lära för då ljuger du.

Och hur långt skall du resa när detta rike är invärtes i oss här och nu?

Och biblen säger att den som tror har evigt liv. Skulle det då enligt din förvrängning betyda att den som tror har himlen? (Vilken av himlarna?) Gör man som du gör så kan ju texterna betyda precis vad som helst. Det bästa är att du läser som det står så får du det som det står - och inget annat.

Se så, kasta nu inte ut barnet med badvattnet utan ordna till klädseln lite så skall du se att även den dressen kommer att passa dig perfekt. För det Jesus sa är inget som du kommer att ångra om du sätter tro till det och handlar därefter.

Så du menar att din tro vilar på ett falskt löfte om att få komma till himlen? Din tro skulle inte den vila på kärleken till din himmelske Fader och till hans bud? Och på din kärlek till din nästa?
Men visa mig då var i NT Jesus lovar dig eller mig eller någon annan att få komma till himlen. Det Jesus talade om var ju riket, det rike som är invärtes i oss. Det s.k. himlarnas rike. Vi ska inte in i någon av himlarna utan in i deras rike.

Nja, står det verkligen så? Det där verkar vara en förfalskning.
Det står i grundtexten: "som är förvarat i himlarna till oss". Det väntar inte på någon i himlen som om någon skulle dit och hämta det. Det står bara att det är förvarat i himlarna.

Det är här grundproblemet ligger. Du gör en egen tolkning av grekiska grundtexten vilket visserligen är intressant och spännande. Men det är därför vi har olika åsikter. Dina tolkningar innebär så fundamentala skillnader teologiskt. Du kallar det Jesu lära och jag kallar det att vilseleda. Detta säger jag inte av illvilja.

Jag har full tilltro till bibelkommissionen med landets främsta språkforskare och bibelvetenskapare. De har arbetat sedan 1972 med svenska folkbibeln som utkom år 2000 utifrån grundtexten.