Kommunism och liberalism

I en extremt libertarianistisk stat kan vissa företag bli så mäktiga att de (nästan) äger sina anställda... Ett jättestort företag kan då bli ungefär som en kommunistisk stat, de kan göra så att alla som bor på deras mark måste betala massor med skatt, donera alla produktionsmedel till företaget etc etc...

Så extrem libertarianism kan egentilgen vara motsatsen till grundidén... -bara en liten tanke som flög in i mitt huvud...

Vad är libertarianism? Nylibelalism och anarkism är ju annars inte heller så olika. Total frihet som leder till utslagning och stora skillnader i samhället, USA med andra ord.

Det skulle vara om ett företag fick ett marknadsmonopol, vilket är praktist taget omöjligt på en avreglerad marknad, och den anställde skulle vara urusel på precis allt som inte är det han jobbar med nu och ingen av de anställda har kommit på idéen att organisera sig för att kräva bättre villkor och ingen intresserar sig för de anställda på ett företag och erbjuder dem hjälp.

Kanske är det möjligt i teorin men knappast i verkligheten.

Det är väl inte otänkbart att ett företag skulle få monopol på en avreglerad marknad. Det är ju det som sker när ett företag köper upp alla sina mindre konkurrenter eller bildar kartell med sina större konkurrenter.

Är f. ö. inte så insatt i hur anarkismen fungerar i praktiken.

Alltså jag pratar om total anarkokapitalism där de ändå lagarna är att inte skada andra eller deras egendom...

Det är högst otänkbart eftersom att man då skulle kunna tjäna pengar på att starta och sälja företag till den som försöker hålla monopolet.
Detta kan kanske ske kortare tider, men det skadar det ledande företaget så mycket att det inte är värt pengarna.

Karteller på en avreglerad marknad är också osannolikt då karteller oftast handlar om att kunna göra en ansnlig vinst trots höga skatter etc..
På en avreglerad marknad skulle istället den bäste av de olika inom kartellen förlora väldigt mycket på den, och skulle snart dar sig ur.



Det är inte anarkokapitalism utan libertarianism eller nyliberalism du pratar om.
I anarkokapitalismen finns inte staten alls.
Du ansluter dig till privata skyddsbolag som driver din fråga i privata domstolar.
Det existerar inget våldsmonopol i anarkokapitalismen, vilket det gör i libertarianismen (finns visserligen libertarianer som förespråkar en exist-möjlighet från staten men det är inte samma sak.).

Det har ingenting med anarki å gjøre. Det å skade andre å forhindre dem i å beholde eiendom ved hjelp av makt er en naturlig del av livet på denne kloden. Å si at det er feil å drepe og stjele er derfor imot naturen. Ja, selve begrepet tyveri er mot naturen, da tyveri er et kunstig begrep som er skapt av dem som ikke klarer å forsvare sin egen eiendom.

Det er nok ikke så lett nei. Veldig ofte så er jo det sosiale nettverket til personer avgrenset til personer av samme sosiale rang, og kapitalistene har jo ofte personlige bånd seg imellom. Dette fører til at det skapes normer og uformelle regler for hva man skal gjøre og hva man ikke skal gjøre. Hvis en aktør eller noen aktører har skapt et reelt monopol i et marked, så blir det knapt sett på som en vennlig handling om en annen kapitalist går inn i markedet og starter en ny konkurrerende bedrift.

Det kan jo også hende at flere kapitalister har monopoler på hver sine områder. Si at kapitalist A har monopol på stereoannlegg, og at kapitalist B har monopol på sykler. Hvis kapitalist A starter en sykkelfabrikk, så kan kapitalist B ta igjen ved å starte en bedrift som produserer stereoannlegg. Dette kommer jo også i tillegg til reaksjoner fra andre kapitalister. Det å bryte mot slike uskrevne lover kan føre til utfrysning fra store deler av "miljøet", og det avskrekker jo nye fra å starte.

Her må man også ta hensyn til det spredte eierskapet man har fått med dagens liberale finansmarkeder. Dette betyr at sannsynligheten for at kapitalist B har eierandeler i kapitalist A sine selskap er stor, og han vil derfor ikke vinne så mye på å skape mer konkurranse.

Når det gjelder å starte for nye er dette enklere sagt enn gjort. Man må skaffe nok kapital, noe som slettes ikke er lett. Dessuten foretreker faglærte gjerne å jobbe i stor sikre og prestisjetunge bedrifter, så de får en ulempe på arbeidsmarkedet. Legg til dette at man ofte må få innpass hos distributørene, og det hele blir ikke lett. Det hjelper ikke å ha laget en flott DVD/videospiller, om ingen butikker selger den.


Det der var sannelig et svakt argument. Det artige her er jo at kartellene og de private monopolene ble et problem nettopp under den amerikanske tilnærmete nattvekterstaten. Når man ikke har progressiv skatt blir det jo mye enklere for de allerede etablert å holde på posisjonen.

Finns det någon ideologi som inte har lett till annat än dess grundidé? Tror inte det.

Det är intressant att notera, att både dem moderna kapitalismens grundare (Adam Smith) och den moderna kommunismens grundare (Karl Marx) idealiserade ett samhälle där folket själva ägde produktionsmedlen - Marx genom att idealisera kollektivt ägande och Smith genom att idealisera småskaligt egenföretagande. Båda misslyckades: I kommuniststater ägdes produktionsmedlen av en avlägsen stat som ibland inte alls representerade folket. Kapitalismen å andra sidan har övergått i storkapitalism där majoriteten av produktionsmedlen ägs av få jättestora företag.

Och förresten, till alla er som tror att monopol inte skulle ske i en fri marknad.

Förrän det fanns antimonopollagar var monopol inte alls ovanliga, även om det skedde endel fuskande kartellmedlemmar emellan. Vid tidigt 1900-tal hade trusterna en enorm makt i USA. Ser man tidigare i historien kan man t ex identifiera gillesverksamheten.

Konkurrens är aldrig bra för ett företag - för samhället är det dock bra eftersom det framtvingar effektivitet och utveckling. Men företag som samarbetar tjänar i medeltal mer, det går att enkelt bevisa genom lite affärsteori. Jag kan göra det om nån är intresserad.

Dessutom behöver ju inte monopol uppnås genom kartell - det finns ju möjligheten att ett storföretag konkurrerar ut resten. Det är inte alls omöjligt (och ganska sannolikt) i industrier som kräver stora investeringar eller av nån annan anledning nykomlingar har svårt att komma in i, t ex mer eller mindre all högteknologi-baserad industri.

Det var en väldigt svartvit diskussion detta, men det kanske den ska vara med tanke på trådens namn och syfte. En liberal nattväktarstat behöver inte nödvändigtvis innebära marknadsmässig monopolisering. Inte om sagda stat inser att den måste agera motpol mot krafter som motverkar ett sådant samhälles syfte: frihet åt alla.

Staten ska inte äga någonting förutom ensamrätt på makt i ett sådant samhälle. Detta verkar kanske motsägelsefullt men är den enda lösningen. Libertarianism ska ej förväxlas med öppna slussportar för företeelser såsom aristokrati, maffiakrati e.d. Och definitivt inte med anarki, som f.ö. måste vara den mest verklighetsfrånvända av alla ideologier.

Franska revolutionen formulerade den demokratiska statens trefaldiga styrelseskick: En lagstiftande församling (riksdag) och en verkställande församling (regering) samt en dömande dito (rättsväsende). I nattväktarstaten är de två förstnämnda bantade till ett absolut minimum medan den tredje stärks. Libertarianismen föreskriver ingen jävla vilda-västern-ordning där stadens mäktigaste affärsman betalar sheriffens lön... Tvärtom!

Kanske inte föreskriver, men kanske får som konsekvens.