Muslimskt mode (skagg rakad skalle, kjol) vad betyder det?

Bismillah

Jag förespråkar inget av detta i din närhet.
Ska vi snacka om svenska/västerländska modellen som var lite vitsen med denna TS eller ska vi dra till islamiska länder? Hur ska du ha det?

Jag tycker punkare ser kuliga ut. Desto taggigare och färggrannare hår desto roligare.

Bismillah

JLPicard

Jaha. Dock vände jag inte utan resonerade.

Aj då, har vi taggarna utåt.
Kanske det inre inte är viktigt för dig, men det är viktigt för mig för att 'stå ut' i en fördömande omgivning.

Så du är inte emot HIJAB då eller? Den täcker inte ansiktet menar jag.

Du är fortfarande omänsklig i din framställan att jag skulle vara avhumaniserad bara för att jag/vi muslimska kvinnor har lite mera tyg på oss än 'vad 'standard kvinnan' har.

Det sista var en spydighet som jag hoppar över. Får skylla på att du fått för mycket sol idag eller nåt sånt.

Återigen - är hijab ok - för dig? Ar man human då?

Nej och det vet du att jag inte vill, vi har diskuterat frågan tidigare, jag har inte ändrat inställning.


Inget vad jag vet. Häng inte upp dig på ordet ta till dig ordet 'normal' längd istället.

Oops fick jag smäll på käften nu?
Nu får du nog förklara dig...Tack.

On topic, please. Mig som person tas via PM.

Olika saker är viktiga för olika människor. Allt får i slutändan vägas mot samhällets kultur och spelregler.

Feltolkning, och det har fortfarande inget med tyg att göra. Även kafirers kläder är gjorda av tyg.

Det sista syftade inte till dig. Vad jag förstår diskuterar vi en hypotetisk muslim visavi väst/det svenska samhället.

Se mitt föregående svar i förra inlägget.

Då förstår jag inte vad du menade med din kommentar.

Men om längd inte har något med etik att göra undrar jag varför du skrev det.


Smäll på käften? Nu hänger jag inte med.

Jag förklarade först att västvärlden inte är beredd att ge upp sin mänsklighet och värdegrund, alltså får en salafist anpassa sig om han/hon vill integreras i en främmande kultur. Du frågar om man ("vi") inte kan mötas halvvägs. Jag svarar nej, eftersom det inte handlar om två likbördiga parter, en nyinflyttad gäst är inte likvärdig förhandlingspartner med landet och kulturen hon flyttar till. Det vore hybris och vansinne att tro något sådant. Det är gästens naturliga roll, och det för han/hon acceptera. Om jag flyttar till Tokyo accepterar jag min roll som gäst och gör mitt bästa för att visa ödmjukhet och anpassa mig till kulturen. Detta gör jag för att vinna japanernas, det nya värdfolkets respekt och få vänner för att lära mig mer om landet.

Anser du att grundläggande ödmjukhet, samarbets- och anpassningsvilja till ett nytt värdland vara en "smäll på käften"? I så fall förstår jag din replik.

Bismillah

JLPicard

InshaAllah.

Precis samhället består onekligen av OLIKA männsikor och det bör inkluderas i detta resonemang.

Jag tror inte det är en feltolkning. Mycket tyg gör en till spöke och då skrämmer man barn och lite tyg gör en till icke spöke och då skrämmer man inte barn. Enkel matematik.

Varför skrev du det då? Du hade kunnat formulera dig på ett annat sätt.

Mycket troligt beroende på fel ordval från min sida.

Och detta torde höra samman med klädesplagg. Så vad handlar det egentligen om? Vilken förgrening av Islam som inte är önskvärd eller täcka ansiktet? Du har fortfarande inte svarat på om täcka håret är ok? För är det inte det så undrar jag om du vill förbjuda all form av huvudtäckande såsom nunnor, bruden på väg till kyrkan, mannen med hatten osv. Deras ansikten syns lika mycket som ansiktet på en muslimsk kvinna med hijab. Vill bara veta var dina gränser går. Dina gränser när det gäller tolerans och avhumanisering.

Du talar till mig som om jag vore gäst i mitt eget land och därför verkar du anse dig ha rätt att adressera mig som 'icke värdig samtalspartner'. Tänk över det en gång till. För 'mötas halvvägs' gäller dels här i diskussion på FB och generellt.

Nej det är inte det jag menar.

Jag kan bara tala för mig själv och mina upplevelser som "liten". I den lilla by där jag är uppvuxen fanns det en äldre kvinna som gick omkring med en STOR sjal som täckte hela huvudet och fortsatte ner över axlarna. Den stack ut lite över pannan så ansiktet och ögonen skymdes lite lätt i skuggan som uppstod, ansiktet var dock inte täckt i sig. Det gick ryckten ibland de mindre barnen i byn att kvinnan var en häxa och att hon knivmördat sin man. Eftersom kvinnan var skygg, inte talade med någon samt bar detta huckle på huvudet och därmed sällan visade sitt huvud/ansiktet (man fick stå rakt framför henne för att se ansiktet) så blev barnen rädda och historierna gick. Nej, hon kallades inte spöke, dock häxa då alla drog parallellen med hur vi klädde oss till påsk då vi gick runt och fick påskgodis.

Så, att barn tycker det ÄR skrämmande med personer som döljer delar eller hela sin "identitet" under sjal, hijab eller vad det än må vara är mer sanning än undantag för svenska barn av modern tid då vi inte längre har "bonnakvinnor" rännandes på stan.

För att fortsätta med diskussionen burka och nu pratar vi om VUXNA personer. Kan du svara ÄRLIGT på min fråga, hur skulle du känna/reagera om du mötte en man på gatan som bar skidmask över ansiktet? De flesta skulle se detta som ett hotfullt tecken, FAST man ser både ögon, hur munnen är formad och en näsa. Man borde därmed kunna utläsa humör på personen med skidmask men eftersom man döljer personlighetsdrag så blir det mer skrämmande. Släng på en huv-jacka (munktröja) som är uppfälld och du ser än mer skrämmande ut. Jag kan nog stanna vid att du möter en man som har fällt upp huvan över huvudet, redan här blir många kvinnor rädda eller känner oro då de inte kan identifiera mannen som kommer gåendes mot dem. SKULLE han vara ond och råna/våldta så finns det ju inga personlighetsdrag att fästa tanken på eller beskriva för omgivningen.

Vi människor är sociala till vår natur och genom att dölja våra kroppar och våra naturliga attribut (hårfärg, ansikte, kroppsform under ett stort skynke) så blir vi mer skrämmande för vissa.

Bismillah

Först tack för ditt inlägg som är ett intressant resonemang. Uppfriskande!

Jag är helt benägen att hålla med dig om att förr i tiden så kunde det lätt uppstå rykten och annat på mindre ställen. Omvärlden var inte lika stor då som den är nu. Alla hade inte tillgång till TV och datorer var inte att tänka på. Så det som fanns i ens närmiljö var det man fick 'ta fasta på'. Och det kan ju bli hur tokigt som helst.
I alla fall så barnens tankar runt denna kvinna är helt förtåelig, för dom hade ju inget annat att jämföra med och inte deras föräldrar heller. Och i vissa åldrar är ju barn dessutom upptäcktsglada och fantiserar för att förgylla tillvaron.

Dock tror jag att barn idag inte är likadana eftersom all möjligt tillgång till IT finns och världen är pytteliten idag många gånger. Man ser saker som man inte skulle ens ha kunnat fantisera ihop tidigare. Därför har jag svårt att tänka mig att det finns barn idag som inget vet. Har tom hört om barn som suttit i sandlådan och pratat om pojk och flickvänner. Även om det är en annan nivå så är 'medvetenheten' om omvärlden på topp idag. Och att man skulle ha missat att det finns muslimska kvinnor, ter sig snarare som att barnen skulle ha fått höra att vi är farliga, att man måste akta sig för oss. DET låter som ett mer troligt scenario.

Jag skulle nog reagera att den har personen såg ovanlig ut om jag mötte honom, tror en bön skulle komma spontant, men skulle han vilja fråga mig om något skulle jag nog stanna istället för att springa. ror min nyfikenhet skulle ta överhanden. Svårt att svara på, men en gissning i alla fall. Om det vore bland andra människor förstås. Annars tror jag inte jag skulle möta honom, är sällan ute nattetid. Och i så fall är jag inte ensam.

Men visst finns det ett socialt samspel. Men jag tror hur som helst att det går att vara social under de omständigheter som det handlar om att även vara det med hijab (slöja över håret talar jag om nu) och vida kläder. Man ser människan, uttrycken, armviftningarna, kroppsspråket likväl. Jag har då aldrig haft några problem med det.

Men jag har förståelse för att en del upplever just burqa som något avvikande och även främmande i den svenska miljön.
Men jag tycker de är väldigt lätt att se att det är en kvinna, det syns tydligt på hur personen rör sig och uppträder. Tycker du det är svårt att se det? Kan vara intressant att höra hur en icke muslim ser det.

Olikhetsfaktorn utesluts inte. Men variationerna sker inom ett sociokulturellt accepterat omfång. De är bara olika till den grad att de kan fungera i kulturen. Vårt samhälle består av människor som lever i en tyst överenskommelse om ett gemensamt förhållningssätt som håller ihop vårt samhälle. Islamism och sharia hör inte till den ekvationen. Jag förvånas också över att du vurmar för dessa "olikheter" med tanke på att du är motståndare till demokrati, mänskliga rättigheter, individualism, humanism, sekularism och självbestämmande. Det låter snarare som att du åberopar vikten av "olikheter" för att gynna fler islamiska uttryck i samhället.

Totalt logiskt felslut.

Det har fortfarande ingenting med tyget att göra. Det handlar om vilka mellanmänskliga signaler som skickas och vilka mellanmänskliga signaler som blockeras. Det handlar om interpersonlig kommunikation. Om interpersonliga signalerna klipps av via plagg i plast, tyg eller gummi är irrelevant. Som muslimah har du vant dig vid en överdriven fixering vid ditt egna översexualiserade persona, därför reagerar du med fasa över att göra avkall samtidigt som du börsöker gardera dig genom att tala om "en bit tyg". Om detta bara vore "en bit tyg" för dig skulle det inte vara några problem att klä dig annorlunda för att passa in, du säger därför emot dig själv, vilket jag har påpekat flera gånger tidigare. Problemet med att slöjan skapar obehag i en sekulär omgivning är att du klipper av andras möjlighet att uppfatta dig som människa. Om vissa signaler saknas kan din omgivning inte längre uppfatta dig som individ. Du har nu gjort dig till något främmande, störande och ofta obehagligt, beroende på hur extrem den aktuella islamiska klädseln är.

Vadå varför? Jag ser inte vad problemet skulle vara.

Säg det nästa gång så slipper jag slösa tid på att argumentera för saker du inte skriver.



Det handlar inte att något är "ok" eller inte, släpp den nivån. Jag försöker diskuterar mänskliga reaktioner. När vi för den här typen av samhällsdiskussioner förefaller du otroligt låst vid regler, reglementen, vad är tillåtet, vad är inte tillåtet. Dina svar skvallrar om att du ser livet som ett enda stort regelverk, ett enda stor manual som skall följas till punkt och pricka. "Vad är ok? Vad är inte ok?" "Vad är haram? Var är halal?" Lyssna på dig själv. Det handlar om tvång kontra frihet. Jag försöker förklara mänskliga mekanismer för dig, att vissa handlingar utlöser vissa reaktioner, och att muslimer får se till att förhålla sig till detta, precis om alla andra grupper. Det stora återkommande problemet är att muslimer inte kan hantera detta, att bli behandlade som alla andra, deras kollektiva världsuppfattning bygger på att de måste kräva mer. De kräver särskilda rättigheter som inte ges någon annan. Detta skapar ett djupt förakt i deras omgivning, ett förakt som inte kommer att försvinna förrän muslimerna visar en ödmjukhet, god anpassningvilja och släpper kraven på särbehandlig. Det finns inget förhandlingsutrymme, inget kompromissmån, eftersom den ena sidan vill inskränka grundläggande friheter, den andra vill bevara dem.

Vad gäller min syn på slöjproblematiken så redogjorde jag för problemet i mitt tidigare inlägg. jag har diskuterat detta flera gånger tidigare, med dig och andra här.

Mitt perspektiv är baserat på franska sekularitetsprinciper och upplysningstraditionen. Min åsikt är och förblir att Hijaben är inkörsporten till islamism, religiös ortodoxi och latent shariamentalitet. "Mjuk Sharia" med andra ord. Jag delar Sara Mohammed och Mahin Alipours perspektiv att Hijaben är inkörsporten till ett helt knippe värderingar som Sverige inte vill ha: Könsapartheid, partriarkal kvinnosyn och hederskultur. Slöjan sexualiserar kvinnan och reducerar henne till ett vandrande könsorgan. Slöjan tvingar kvinnan att acceptera värderingar som inte hör hemma i det svenska samhället, att det är kvinnans ansvar att se till att inte bli sexuellt trakasserad, att den är kvinnans fel om hon går utan slöja och blir våldtagen. Det handlar alltså om en frihetsinskränkande, avhumaniserande, krypande totalitarism som jag som sekulärhumanist vägrar ställa upp på. De här tendenserna är direkt farliga för vårt samhälle och måste motas i grind.

Av anledningarna ovan stödjer jag ett allmänt Hijab-förbud i skolor, på daghem, arbetsplatser och andra ämbeten där samhället behöver bevara en konfessionell neutralitet och sekulär, jämställd prägel. Samhället bör inte belöna människor som är såpass religiösa att de inte kan anpassa klädesplaggen till vår sekuära samhällsstandard. Islam är inte lag här i Sverige, och vi måste vara mycket tydliga med detta för nyanlända muslimer, som annars kommer att försöka leva som i hemlandet och anpassa sin omgivning till gamla värderingar. Det är inte acceptabelt. Slöjförbudet på arbetsplats skulle också utgöra ett effektivt bålverk mot den krypande "smygsharia" som Europas politiskt engagerade muslimlobby arbetar för. Jag vet tillräckligt väl hur det muslimsk-arabiska psyket fungerar för att inse vikten av nolltolerans för islamism och politisk islam. Vi uppfattas som svaga och formbara om vi inte sätter ner foten hårt och tydligt.


Rena fantasier, jag vet inte vad du får sådant ifrån.

Ditt eget land? Sverige är inte ditt eget land längre, du har själv valt bort det här landet och dess värderingar. Du lämnade Sverige för att leva närmare ditt islamiska ideal som krockar med det svenska samhället. Du tilltalar utan att tänka på det andra svenskar som "ni svenskar" och ser dig som muslim i första hand. Du hyllar varje dag arabimperialismen och arabisk överhöghet genom att vända dig mot Mecka. Du om någon vet att nationell identitet är irrelevant för troende muslimer. Ditt tal om svensk identitet låter därför väldigt märkligt för mig med tanke på att du ser dig som en islamisk fundamentalist. Sen när blev det viktigt med nationalitet för en troende muslim? Var hittar vi detta i islams texter? Väntar med spänning.

Nu gällde det som bekant samhällsperspektivet. Glöm alla fantasier om "att mötas halva vägen", det kommer aldrig att ske på den punkten. Sverige och islam är inte jämbördiga parter. En muslim är ingen "jämbördig" samtalspart med Svea rike, det är en absurditet. Nyinvandrade muslimer befinner sig på den svenska spelplanen, inte vice versa. Nyinvandrade muslimer är här på det svenska statens nåd. Svenskarna värderar sin frihet, de kommer aldrig att ändra sin livsstil för islam. Det vet du nog innerst inne, med tanke på att du lämnade det här landet för islam. Eftergifterna som har genomförts lyckades för att det har varit politiskt hanterbart. Detta håller nu på att förändras, smekmånaden är strax över. Snart kommer det inte vara politiskt gångbart att islamisera Sverige längre. När bidrags- och sötebrödsdagarna tar slut återstår två alternativ för islamster och shariavänner: kulturell sekularisering eller flytt. Gör inte misstaget att tro att svenska folket stödjer islamiseringen.

Då föreslår jag att du förklarar vad du menar.

När det gäller synen på slöjproblematiken utifrån en sekulär muslimkvinnas perspektiv rekommenderar jag följande intervju med svenska Pernilla Ouis. Intressant läsning om muslimsk psykologi, självupplevelse och självbestämmande. Pernilla berättar om varför hon slutade bära slöja efter 27 år som muslim.

"Täckt hår och grupptryck"
http://www.paraplyprojektet.se/nyhet...ch-grupptryck/

Det måste du göra enligt islam. Sharia ska vara globalt. Muslimska kläder, kjol på män, och sådant trams, har inget här i väst att göra. Jag tycker att det ser jävligt löjligt ut när muslimska män går runt i kjol.

Detta inlägg var så välformulerat och klockrent så jag säger som Gunde -"jag får ståpäls"