Citat:
Ursprungligen postat av Varangian
En fråga on topic; varför väljer en del "hardcore" muslimer att färga sitt skägg rött? För att Muhammed skulle haft det?
Vill minnas att jag läst någonstans att Muhammed brukade färga sitt skägg rött med Henna. En riktig liten fåfäng prinsessa, gamle Mo.
Citat:
Ursprungligen postat av Nihilizten
Har läst om experter som ironiskt nog tolkar detta som "pre-stadium" inför demokrati, eftersom det, islamismen, trots allt är en "folklig" rörelse i protest mot korrupta post-koloniala regeringar som är/var väst & öst influerade, på ett negativt sätt. Folk gör motstånd.
Vad tror du?
Man kan se mellanösterns islamisering på flera sätt. Man kan anta perspektivet att det vi ser idag främst handlar om en systematisk och enträgen infiltration av en rätt marginell sekt, dvs Muslimska brödraskapet och Salafismen som via hot, terror och anspelningar på islam har skaffat sig inflytande i regionen sen 1930-talet framst via Saudisk finansiering. Utifrån det perspektivet skulle det alltså bara krävas folkstyre och "äkta demokrati" för att återställa stabiliteten, demokrati och sekularism i regionen. Det muslimska brödraskapet och radikaliseringen skulle därmed vara en marginell och relativt onaturlig företeelse utan folklig förankring.
Alternativt skulle man kunna säga (och detta är min egen åsikt) att utvecklingen är en naturlig del av en civilisationell utveckling i den muslimska världen. En frigörelseprocess i kölvattnet av kolonialmakternas sönderfall.
Den gamla sekulära muslimvärlden fram till 1970-talet var alltså, sina många fördelar och positiva samhällsegenskaper till trots, en i grunden syntetisk konstruktion utan historiska rötter i regionen, en produkt av kolonialismen och den västerländska kultur den medförde. En påtvingad modernisering. Med undantag för iraniernas rika historia av humanism och civiliserad kultur har det arabiska mellanöstern ingen tradition av demokrati att luta sig tillbaka på efter ett eventuellt regimstörtande, istället finner man en tydligt kulturtradition av despotism och nepotism = fascism. Fascismen är en naturlig del av det arabiska psyket, vilket i sin tur är kan spåras till islam och arabismens beduinideal. Detta innebär att alla försök till "laissez-faire" demokrati sannolikt leder till precis det folket vill ha: varierande former av teokrati/autokrati och en allmänt islamisk samhällsutformning. Undantagen som jag ser det finns i de områden som har förtryckts och kämpat mot arabfascismen: iranierna och kurderna, två folkslag med en stark förislamisk kultur och medvetenhet om sina rötter. Om dessa två folkgrupper lyckas frigöra sig från islamismen ser jag även potential på sikt för andra tvångsarabiserade och förtryckta folkslag, exempelvis sekulära berber och kabyler i Maghreb.
Det viktiga är att man inte lurar sig själv att tro att korruptionen och despotismen är "produkter av västerländsk kolonialism". Tvärtom, korruptionen ligger som jag ser det djupt rotad i arabvärldens egen kultur och historia. Despoten, den starke autokraten, har traditionellt sett alltid hyllats, arbetaren har alltid föraktats. Fullt naturliga inslag i en fascistkultur. Det här är ett mycket stort problem, arabernas avsaknad av demokratiska traditioner och konsensustänkande är i min mening det största hindret för en framtida stabilitet i regionen.