Kommunen nekar bidrag till höjd fackavgift

Man måste uttömma alla andra alternativ till försörjning innan man får socialbidrag, där ingår bostadsbidrag & A-kassa. Socialbidrag går på kommunens budget medan de andra ligger på statens.

Fick svar. Han skriver som en kråka...

Detta kan vara värt en tråd i M&J tycker jag.

Dumfan har ju dels ingen koll på vad han skriver om, och har dessutom uppenbarligen en personlig agenda också som klart påverkar hans artikel. Det framgår ju tydligt av svaret. Tycker helt klart det är värt ett mail till, fast till dennes chef... Inte nog med att det är subjektivt, det är felaktigt också.

Ja? Har man socialbidrag så har man ju uppenbarligen redan uttömt samtliga andra alternativ, så jag ser fortfarande inte varför man ska betala för att vara med i A-kassan?

Jag har mina tvivel att en enskild person tänker så mycket på att de försämrar kommunens ekonomi om de går på soc. istället för andra statliga bidrag, speciellt om soc. ger dem mer pengar totalt sett.

Det är soc som bryr sig om att socialbidraget går på kommunens kassa. Att det sedan går åt mer skatt i slutändan pga. den extra administrationen av andra bidrag struntar de i, så länge pengarna inte kommer från kommunens kassa. Det är samma slags idioti som när kommuner lägger ned pengar på att locka till sig företag från andra orter.

Både artikeln och fallet är utmärkta exempel på varför det är dags att skilja facket och a-kassan åt.

Antingen gör man a-kassan till en riktig försäkring, vilket är politiskt omöjligt eftersom avgiften skulle höjas med flera hundra procent, eller så gör man den obligatorisk och skiljer den från facket. Att låta en icke-statlig organisation administrera, och få kredd för, en försäkring som till 90% betalas med skattemedel är absurt.

Med en obligatorisk a-kassa kommer problem som det här att försvinna. Givetvis ska medlemskap i fackförbund och andra intresseorgansationer inte ingå i socialbidraget. Vill man prioritera det får man skrapa ihop pengarna själv.

I de här raderna sammanfattas den korrumperade och oärliga maktbas som socialdemokratin och deras lakejer - fackföreningarna - tillförskansat sig, att för skattemedel politisera ett grundläggande trygghetssystem och binda upp människor och snärja dem i sina floskelfyllda solidaritetstirader och förment förmedla bilden av att facket är den enda (och politiserade) vägen till trygghet och försäkringar för arbetare.
Detta monopol (i praktiken) och dess ohederliga kopplingar måste stoppas - det är den största demokratireformen i modern tid.

Borgarna har aldrig vågat röra detta råttbo av ohederlig maktutövning - låt oss hoppas att en allmän a-kassa, helt oberoende av osund politsering och löjligt söndrande klasskamp kan införas, så att fuckföreningarnas odemokratiska och insynsskyddade maktutövning kan stoppas.

Välkomna till Sverige - västvärldens mest korrumperade och politiserade land.

Det är uppochnedvända världen när tryggheten ses som en funktion av försäkringarna, istället för att försäkringarna och tryggheten ses som en funktion av tillväxten och den ständigt ökande levnadsstandard den levererar.

Så länge kopplingen mellan fack och parti består i nuvarande omfattning så kommer inget annat parti att ha resurser som är i närheten. Det är onekligen ett demokratiskt problem, och det korrumperar dessutom vänstern som lär sig att använda muskler istället för argument. Dagens svenska vänster är ett sorgligt exempel på det - utan konsulter och färdigförpackade slogans skulle de knappt kunna vinna en diskussion mot en gymnasieelev.

De har varit anmärkningsvärt fega, men den här gången verkar de i alla fall ha en plan.

Jag har funderat i lite andra banor

läs min lilla artikel nedan: (artikeln är inte helt genomarbetad men klarar kraven för forum inlägg iaf

LAS och MBL hör inte riktigt till denna diskutione. Utan det är facket och ansvaret för akassan som är det intresanta. Jag an givetvis argumentera bra för motsatsen också, men denna gång valde jag att ta upp problemet med att staten tar ansvaret för a-kassan i så stor utsträckning.

Reformera arbetsmarknadspolitiken

Vi är nu mitt inne i den så allt jämt återkommande för fackföreningarna för söker driva upp lönerna så mycket det bara kan för sina medlemmar, inget direkt fel i det. Föröka gynna sina medlemmar är vad facket är till för. Dock innebär detta ett problem då facket och dess medlemmar enbart får fördelar och inte nackdelarna av detta arrangemang. Krav på höga de facto minimilöner och höga löneförhöjningar leder till två problem. Det första är att man skapar en barriär för folk men låg kompetens att komma in på arbetsmarknaden. Det andra problemet är att fler blir av med jobbet om lönerna höjs för kraftigt.
Lösningen på problem två är relativt enkel, för över ansvaret från staten till fackföreningarna för arbetslöshetsförsäkringen. Det var delvis pga arbetslöshetsförsäkring som fackföreningar statades redan i Italien på tidigt 1300-tal bildades det föreningar för att gemensamt skydda dela på kostnaderna om någon blev sjuk eller av med jobbet. Om vi återinförde detta idag så att fackföreningarna fullt ut tog ansvaret för de i föreningen som blev arbetslösa så skulle man vara mer försiktig när man förhandlade om löneförhöjning.
I dagsläget finansieras arbetslöshetsförsäkringen till 70 % av staten och resterande av arbetslöshetskassan, vilket gör att man inte i lika stor utsträckning bryr sig om någon blir av med jobbet pga ens agerande.
Den fösta frågan löses genom att reformera bla MBL och LAS. MBL ger bla facket en positiv rättighet att förhandla med arbetsgivaren, detta gäller även om företaget inte har kollektivavtal. Liknade regler finns inom en mängd områden på arbetsmarknaden. T.ex kravet förhandling vid uppsägning leder till att det blir svårare än det behöver vara att avskeda en person. Detta leder i sin tur att företag, främst småföretag tänker till en extra gång innan de anställer.

Går vi tillbaka och tittar på fackets lönekrav så har det vidare konsekvenser en att folk förlorar jobbet pga de för kraftiga lönehöjningarna. Fackets krav är den viktigaste orsaken till att riksbanken troligen kommer att tvingas höja räntan för att förhindra att inflationen drar i väg. Det leder till att det blir dyrare att låna kapital vilket leder till förre investeringar och mindre folk anställs.

Fackets krav i denna avtalsperiod och generella agerande leder till att är det är vårt lands i verklig mening svaga grupper som kommer att drabbas: alla de som inte får ett jobb eller de som tappar sitt jobb till följd av att avtalsrörelsen går över styr.