Ägande och frihet av Richard Pipes. Kan finnas på antikvariat, jag hittar ingen nyproduktion, men den finns på engelska:
http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=0375704477
Vad är bra med denna bok? Hos vänstern finns en tes att människan i sitt naturstadium inte känner till begreppet egendom, hos somliga primitiva folk sägs egendom inte existera. Jag har träffat på somlig vänster som menar att allt tal om en inneboende drift hos människan att äga är en lögn, spridd av hemska, dolda eliter för att de ska legitimera sina intressen. Äganderätt är därför ett nytt påfund, enligt vänster.
Men Pipes visar att detta är en myt, för även enkla stammar och jägarfolk som eskimåer har äganderätt. En individ i en stam kan anse sig ha ensamrätt till
sin sång,
sin saga,
sin magi. En stam eller jägarband kan mycket väl anse sig ha rätt till en viss mark, rätten att utestänga andra. Äganderätt till intellektuell produktion är ingenting nytt påhitt, av hemska storföretag, utan är helt "naturlig". Att äga ting anses i primitiva stammar vara tecken på framgång, och driften att samla i dagens moderna samhälle är inget fenomen av reklam.
I Israels tidiga, moderna historia var dessutom kommunistiska rörelser starka, alltså kibbutzer. Här motarbetades äganderätten, men barn som växte upp här visade ändå ett begär att äga, ett begär som visserligen kunde dämpas genom indoktrinering och vara obetydligt vid sena tonår. Men äganderätten är således en drift som måste kvävas genom en totalitär, uppfostrande auktoritet. Kommunistiska kibbutzbarn var inte mindre materialistiska än barn i mer privatkapitalistiska länder. Sådant tal som detta anses av vänster vara farligt och rättfärdiga hemsk orättvisa och ojämlikheter, fascism, etc. Men då kan man vända på steken och säga att vänsterns drifter leder till Gulag, förbud, nackskott, censur, etc?
Är någon intrsserad att jag ska skanna några intressanta sidor och lägga dem på tinypic?