2008-08-30, 15:32
#169
fortsättning
I och med att socialdemokratiska regeringar röstats fram, har de rikas utkomster hamnat i siktet. Det måste nu finnas någon slags moral bakom de facto att man struntar i avtal och istället med tvång ska korrigera vad det nu är som inträffat. Nozick skriver att det är tveksamt att folk skulle finna tilltro till ett rättsväsende där sanning ska avgöras med hjälp av att spå i kaffesump. Är systemet att sia i kaffesump legitimt i de allra flestas ögon? Nej troligtvis inte, men varför är då rättsystem baserat på socialism med dess 'rättvisa', som ingen vet vad den innebär, och på Marx värdelära, som ingen heller vet exakt vad den innebär, legitima i så fall? "En icke aggressionsprincip anses ofta vara riktig för relationer mellan nationer. Vilken skillnad kan man då göra mellan suveräna individer och suveräna stater som gör att aggression tillåts mellan individer? Varför får individer gemensamt, genom sin regering, handla mot någon på ett sätt som ingen nation får tillämpa på någon annan?"
Denna bild visar den ungefärliga utkomststrukturen i Sverige. Detta gällde år 1999, för arbetsinkomster. Ur SCB:s databas kan man utläsa att de rikastes inkomster består till största delen av utkomst från arbete, inte kapital. För 1999 bestod de rikastes utkomst till kanske 15% av kapitalinkomster. En kvicktänkt människa inser därför att de rikaste i Sverige kan en omfördelande stat inte hämta mycket pengar alls ifrån, utan det är personer med mindre inkomst som står för en överväldigande majoritet av skatteintäkter. (Jag använder ordet "utkomst" här, det finns en anledning till det, något som friedrich Hayek pekade på i Det stora misstaget - socialismens felslut: ett språk kan förgiftas så att en viss ideologisk mening byggs in i ett ord. T ex "socialt intresserad" betyder någon socialdemokrat som värnar om allas väl och ve. Men hans samhälle ska byggas upp utan eftertanke, och är denne människa verkligen 'social' då? "En nations inkomstfördelning" låter som att någon högre makt har beslutat att stycka upp alla tillgångar och portionerat ut delarna, och att man behöver bara påverka denna högre makt att fatta bättre beslut. "Inkomst" låter som att en person sitter och gör absolut ingenting och får pengar i alla fall. "Utkomst" är bättre, därför att det låter lite mer som att en person faktiskt gör någonting av värde. Har någon här andra tips hur man ska tänka på hur man använder språket?) Nåja, här är bilden:
http://i37.tinypic.com/smu7py.jpg
Norrman skriver: "Figuren visar tydligt ett viktigt fenomen, nämligen att merparten av skatten på arbete utgörs av inkomstdelar som ligger under 245 000 kronor i inkomst. Närmare bestämt ligger enbart 11% av skattebasen ovanför denna nivå, vilket innebär att bidraget från dessa inkomstdelar är tämligen litet. av de 132 miljarder som ligger ovanför 245 000 kronor tas 41 miljarder ut i kommunal inkomstskatt och cirka 29 miljarder i statsskatt, inklusive den s.k värnskatten, dvs sammantaget 70 miljarder kronor. Nettot av inkomstsumman ovanför 245 000 kronor är således 62 miljarder vilket motsvarar 5% av hela skattebasen." Detta medför att ämnet frivillig välgörenhet blir högst intressant. Frivillighet är fult, medan statliga reformer är utav godo. Jag har sett att somlig vänster protesterar mot frivillighet därför att "då skulle de fattiga inte få någonting". Men vänta nu!
1. har staten lurat folk att tro att det är enbart rika som ska betala notan för alla statliga utgifter?
2. eller tänker folk så pass osjälvständigt att "jag vill att staten ska beskatta mig så att pengar hamnar där jag vill"?
3. om frivilliga donationer skulle införas, vad sker då, kommer ingen donera längre? Varför skulle en ensklid persons donation ha mindre effekt?
4. är det inte i det närmaste direktdemokrati om en civilingenjör någonstans får själv lägga sina pengar där han tycker de behövs bäst? Varför en omväg genom Riksdagen? Om man nu anser att man behöver en förmyndare, är verkligen den svenska riksdagens ledamöter de mest legitima, ärliga och lämpliga? Vi kan även tänka oss en kombination, att en samling personer beslutar att de flesta måste betala skatt på 30% av sina inkomster medan de rika betalar 40%, men varför är det fel att låta envar person besluta vad skatterna ska gå till? Eller kan inte dem som inte önskar sig betala skatt dit man vill låta Riksdagen bestämma, medan de som vill betala den obligatoriska skatten har rätt att besluta lägga den där man vill?
Tycker själv att denna korta presentation av mig inte gör boken någon som helst värdighet. Man behöver läsa den själv. Har någon annan här tips på annan liberal moralfilosofi?
I och med att socialdemokratiska regeringar röstats fram, har de rikas utkomster hamnat i siktet. Det måste nu finnas någon slags moral bakom de facto att man struntar i avtal och istället med tvång ska korrigera vad det nu är som inträffat. Nozick skriver att det är tveksamt att folk skulle finna tilltro till ett rättsväsende där sanning ska avgöras med hjälp av att spå i kaffesump. Är systemet att sia i kaffesump legitimt i de allra flestas ögon? Nej troligtvis inte, men varför är då rättsystem baserat på socialism med dess 'rättvisa', som ingen vet vad den innebär, och på Marx värdelära, som ingen heller vet exakt vad den innebär, legitima i så fall? "En icke aggressionsprincip anses ofta vara riktig för relationer mellan nationer. Vilken skillnad kan man då göra mellan suveräna individer och suveräna stater som gör att aggression tillåts mellan individer? Varför får individer gemensamt, genom sin regering, handla mot någon på ett sätt som ingen nation får tillämpa på någon annan?"
Denna bild visar den ungefärliga utkomststrukturen i Sverige. Detta gällde år 1999, för arbetsinkomster. Ur SCB:s databas kan man utläsa att de rikastes inkomster består till största delen av utkomst från arbete, inte kapital. För 1999 bestod de rikastes utkomst till kanske 15% av kapitalinkomster. En kvicktänkt människa inser därför att de rikaste i Sverige kan en omfördelande stat inte hämta mycket pengar alls ifrån, utan det är personer med mindre inkomst som står för en överväldigande majoritet av skatteintäkter. (Jag använder ordet "utkomst" här, det finns en anledning till det, något som friedrich Hayek pekade på i Det stora misstaget - socialismens felslut: ett språk kan förgiftas så att en viss ideologisk mening byggs in i ett ord. T ex "socialt intresserad" betyder någon socialdemokrat som värnar om allas väl och ve. Men hans samhälle ska byggas upp utan eftertanke, och är denne människa verkligen 'social' då? "En nations inkomstfördelning" låter som att någon högre makt har beslutat att stycka upp alla tillgångar och portionerat ut delarna, och att man behöver bara påverka denna högre makt att fatta bättre beslut. "Inkomst" låter som att en person sitter och gör absolut ingenting och får pengar i alla fall. "Utkomst" är bättre, därför att det låter lite mer som att en person faktiskt gör någonting av värde. Har någon här andra tips hur man ska tänka på hur man använder språket?) Nåja, här är bilden:
http://i37.tinypic.com/smu7py.jpg
Norrman skriver: "Figuren visar tydligt ett viktigt fenomen, nämligen att merparten av skatten på arbete utgörs av inkomstdelar som ligger under 245 000 kronor i inkomst. Närmare bestämt ligger enbart 11% av skattebasen ovanför denna nivå, vilket innebär att bidraget från dessa inkomstdelar är tämligen litet. av de 132 miljarder som ligger ovanför 245 000 kronor tas 41 miljarder ut i kommunal inkomstskatt och cirka 29 miljarder i statsskatt, inklusive den s.k värnskatten, dvs sammantaget 70 miljarder kronor. Nettot av inkomstsumman ovanför 245 000 kronor är således 62 miljarder vilket motsvarar 5% av hela skattebasen." Detta medför att ämnet frivillig välgörenhet blir högst intressant. Frivillighet är fult, medan statliga reformer är utav godo. Jag har sett att somlig vänster protesterar mot frivillighet därför att "då skulle de fattiga inte få någonting". Men vänta nu!
1. har staten lurat folk att tro att det är enbart rika som ska betala notan för alla statliga utgifter?
2. eller tänker folk så pass osjälvständigt att "jag vill att staten ska beskatta mig så att pengar hamnar där jag vill"?
3. om frivilliga donationer skulle införas, vad sker då, kommer ingen donera längre? Varför skulle en ensklid persons donation ha mindre effekt?
4. är det inte i det närmaste direktdemokrati om en civilingenjör någonstans får själv lägga sina pengar där han tycker de behövs bäst? Varför en omväg genom Riksdagen? Om man nu anser att man behöver en förmyndare, är verkligen den svenska riksdagens ledamöter de mest legitima, ärliga och lämpliga? Vi kan även tänka oss en kombination, att en samling personer beslutar att de flesta måste betala skatt på 30% av sina inkomster medan de rika betalar 40%, men varför är det fel att låta envar person besluta vad skatterna ska gå till? Eller kan inte dem som inte önskar sig betala skatt dit man vill låta Riksdagen bestämma, medan de som vill betala den obligatoriska skatten har rätt att besluta lägga den där man vill?
Tycker själv att denna korta presentation av mig inte gör boken någon som helst värdighet. Man behöver läsa den själv. Har någon annan här tips på annan liberal moralfilosofi?
__________________
Senast redigerad av teoretikern 2008-08-30 kl. 16:15.
Senast redigerad av teoretikern 2008-08-30 kl. 16:15.
ska se om jag håller med dig när jag läst de tre jag beställde..
