Kristendomens negativa inställnin till onani - ursprung?

Vad är ursprunget till kristendomens* negativa inställning till onani?

I Bibeln kan man läsa om Onan. Om en äkta man dog, var det enligt gammal judisk lag mannens broders uppgift att äkta och befrukta den döde mannens änka. Detta för att före den döde mannens ätt vidare. Onans bror dog, och Onan äktade sin broders änka. De gick till sängs, men Onan valde att lägga satsen på marken, d.v.s. utanför makans/änkans sköte. Gud såg detta, och dödade Onan.

Kan detta verkligen ursprunget till kristendomens negativa syn på onani? Jag tycker att det är ganska tydligt att det hela inte handlar om onani, utan helt enkelt ett avbrutet samlag - jag anser också att situationen implicerar att Onan avbröt samlaget just därför att han inte ville bidra till att föra sin broders ätt vidare.

Är det verkligen så att kristna har tolkat ovanstående episod som att Onan onanerade, och att Gud dödade honom för att Gud ansåg att onani är fult/dåligt?

Eller var kommer egentligen kristendomens negativa syn på onani?




*Med "kristendomen" menar jag inte att alla kristna åskådningar är negativt inställda till onani. Jag menar att många kristna åskådningar är eller har ansett att onani är en handling som man eller kvinna inte bör utföra.

Nej, det tror jag inte, i så fall har kristna väldigt svårt med läsförståelsen. Han blir ju dödad för att han inte gör som Gud vill, ett straff för ett löftesbrott eller ett brott mot lagen.

Jo det kan nog tyvärr vara så att många som läser om Onan har missförstått det hela för det är precis som du har skrivit så att det var för att Onan inte följde Moselagen och äktade och befruktade den dödes fru som Gud blev arg på honom.
Det är alltså löftesbrottet mot Gud som man vill påvisa med berättelsen och inte något annat. Man vill visa att man bryter inte en helig lag eller ett ingått löfte med Gud ostraffat

Instämmer med föregående inlägg.

Det finns ändå lite att fundera på för den som är kristen här. Även om bibeln inte fördömer onani specifikt så talas det om att "det man gör skall vara till guds ära" 1 Kor 10:31. Att vi ska "ära gud med våra kroppar" 1 Kor 6:19-20.

Bibelord som de ovan är bara ett par exempel av flera som mycket väl kan ha bidragit till ett avståndstagande från onani.

Hos en kristen är ju kroppen som bekant ett tempel för guds ande och anden vägleder en kristen personligen om vad som är rätt väg att gå i olika livssituationer.

Finns det någon här som känner till vilka samfund som idag anser att onani är en dålig handling? Och då menar jag alltså att samfundet som helhet ska vara av den åsikten, inte bara enskilda medlemmar.

Något som eventuellt indikerar att kristendomen missförstått episoden med Onan, kan ju vara att ordet "onani", som härletts ur Onans namn, är synonymt med "masturbation" - inte med "coitus interruptus". Fast det skulle också kunna vara en sentida betydelseglidning/-förändring. Jag kan bara gissa där, är jag rädd.

Jag blir inte övertygad av ditt resonemang, fast jag gärna vill tro på förklaringar som inte måste innebära att kristna har varit på gränsen till analfabetiska i sin Bibelläsning. Har du några belägg?

Här finns en Wikipediaartikel:
http://en.wikipedia.org/wiki/Religio...n_masturbation

Problemet med onani som jag ser det är att det är så självcentrerat, man fantiserar om någon annan och detta får mig att tänka på vad Jesus säger i Bergspredikan. Matt 5:27 "Ni har hört att det blev sagt: Du skall inte begå äktenskapsbrott. Men jag säger er: den som ser på en kvinna med åtrå har redan i sitt hjärta brutit hennes äktenskap."

Fanatsier är första steget på en felaktig väg, det är inte att man pillar på pillen som är felet utan att man "utnyttjar" andra, även om det bara sker i fantasin så är det inte bra för medmänskilga relationer i förlängningen. En våldtäktsman har säkert börjat med fantasier om våldtäkt flera år innan själva handlingen, om endast ett fåtal går från fantasi till handling. Inget gott kommer av våra fantaiser om varandra, även om de kan verka oskysldiga till en början.

Sen har säkert kyrkan överreagerat i frågan genom historien och gör så fortfarande på sina håll, tror dock inte att det är en så stor fråga att den tas upp på samfundsnivå.

I de kristna sammanhang jag hört om onani är det oftast med utgångspunkt i nya testamentet och med hänvisning till olika bibelord som säger att man ska leva rent mm. "Om ni äter eller dricker eller vad ni än gör, så gör allt till Guds ära” (1 Kor 10:31), är ett exempel till.

Skriftliga belägg för detta finns nog på nätet även om mina erfarenheter är muntliga källor.

Man kan undra vad jesus skulle säga om han kom tillbaka och såg en av de sina i full färd med att onanera.

Så länge personen ifråga gör det med Gud i tankarna (och det får man väl utgå ifrån att han/hon gör) så borde det ju vara OK.

Det kan du nog ha rätt i.

Men hur ofta har man gud i tankarna om man onanerar.