Yelah.net

Vad är Yelah?

Historia

Yelah är en anarkistisk tidning som kom
ut första gången våren 1994. Fem
nummer hann vi ge ut innan tidningen
lades ner hösten 1997 på grund av
pengabrist. Tidigare samma år började i
stället arbetet med en hemsida. Denna
fungerade, och fungerar, först och främst
som ett stort elektroniskt arkiv med
texter om och kring anarkism, och
närstående ämnen, som antifascism,
feminism och ekologi.

Nutid

Den 20 februari 1998 släpptes det första
numret av nya Yelah. På vår hemsida
kommer ett antal skribenter, tecknare
och fotografer lotsa läsarna genom vårt
Sverige, vår värld.

Inriktning

Tidningens intention har sedan starten
varit att presentera en öppen, frispråkig
tidning med ett innehåll som är
intressant både för anarkister och andra.

Vi har hela tiden arbetat fristående från
olika organisationer. Tidningen har aldrig
blivit ett språkrör. Detta eftersom det
oftast är ointressant att läsa
organisationsbundna tidningar. De är allt
för ofta för knutna till en speciell politik
vilket gör dem stelbenta och fantasilösa.
Vi vill överraska. Det skall finnas plats
för alla som tycker att de har något att
berätta för andra.

Naturligtvis bidrar vi inte till spridandet
av rasistiskt, sexistiskt, homofobt och på
andra sätt förtryckande material.

Politik

Yelah är en politisk tidning. Vi arbetar
utifrån idén att det personliga är
politiskt. Yelah är en anarkistisk tidning.
Den präglas av den anarkistiska
ideologin. Däremot är inte alla som
skriver anarkister. Vi vill kunna
presentera åsikter och idéer från alla som
är intresserade av ett jämlikt samhälle
baserat på bland annat solidaritet,
jämlikhet, lika deltagande, respekt,
inbördes hjälp och ekologi. Några snäva,
trånga tankar vill vi inte presentera.

Anarkismen är en levande rörelse. Det
anarkistiska samhället är inte
överblickbart. Det är ett myller av sätt
att leva, sätt att arbeta. Ett horisontellt
samhälle. Inga pyramider. Ingen vertikal
lojalitet. Solidaritet mellan män-kvinnor,
gamla-unga, infödda-inflyttade.

Det som driver tidningen är tron på
gräsrotsarbete. Lokalt förankrat
motstånd. Motstånd mot apatin,
likgiltigheten. Motstånd mot det som
hindrar oss från att ta makten över våra
egna liv. Vi menar att de statliga
institutionerna är till mer skada än nytta.
Samtidigt ser vi enbart faror i det globala
kapitalistiska nyliberala systemet.

Orsak och verkan. Dagens brutala
samhälle kommer någonstans ifrån.
Människan är inte ond. Människan är
social.

Vi anser inte att det går att strikt följa
gamla teoretiseringar i en ständigt
föränderlig värld. Det finns ett starkt
motstånd mot den ojämlika fördelning av
resurser som finns i dag och den skövling
av jorden som pågår. Men precis som
förtrycket ändrar ansikte kontinuerligt
måste motståndet göra likadant.

Vi undviker att vara politiska demagoger.
Vi vill inte tvinga in verkligheten i en
analys. Vi vill kunna främja en öppen och
medveten debatt.

Kultur

Kultur behöver inte vara oläsbart
intellektuellt snobberi. Det skall vara
levande, svettigt och oväntat. Det skall
vara spännande och känt eller okänt. Det
andra tidningar skriver om hittar ni inte
är, eller kanske det. Om vi kan säga
något nytt.

Vi vill förändras.

Vill bara säga att Yelah är jäkligt bra.
KUTGW

Hm..

Är ni logiskt ologiska eller bara logiskt ologiska?

För hur ni än vrider och vänder på det så stötter på på rammar som ni inte kan röra er utanför? Varför begränsa sig? Varför bara skriva vad som faller än in?

Att säga att något är snobbigt och ange ramar för det och sedan göra precis tvärtom är lika snobbigt fast åt andra hållet.

Tillåt folk att vara snobbiga, tillåt att folk väljer sina liv.
Staten minskar inte möjligheterna till hur folk skall leva det gör inte heller kapitalism, det enda som hindrar folk från att vara sig själva är ni. Fast ni förstår det inte, det beror inte på att ni inte mennar vad ni säger. För jag tror er värkligen, men det är inte möjligt. Det är inte subjektivt, ni utrycker det subjektiva objektivt. Det är ologiskt. Ni erkänner att folk har behov och drifter som de skall självförverkliga. Felet är att ni gör det till en politisk fråga istället för en filosofisk existensialistisk fråga.

Och det är där jag vill trycka. Staten går hand i hand med den enskilda människan, för staten skall garantera den enskilda människans säkerhet och ge den stöd, och det gör den. Vi har ett rättsväsande som är fungerande, vi har ett utbildnings system där alla har möjlighet att lära sig att läsa och skriva.

Sedan hur människor lever sitt liv står utanför politik, anarkism, socialism etc. etc.

Att ni säger att människor är likadana är missbruk av språk och tanke, människor är högst olika, men värdet på en människa minskans inte för det. Det mottsäger inte heller att man själv subjektivt ogillar vissa människor.

Ni kan omöjligen vara emot kapitalism om ni förstår hur väl det fungerar och hur väl det passar människans förmågor till förverkelse. Hur kan det var fult och omoraliskt att förverkliga sig själv om man är en drivande person som söker matrilltillgång. Om det nu är ens mål med livet så skall man stärva efter det. Men om ni nu anser att det inte är av värde, ja då avstår ni. Då ägnar ni åt vad ni är intresserade av.

Vilket kommer till utryck på ett ganska snobbigt sätt i mina ögon, för det låter på er som ni hade kommit till insikt om dess värde och att det skall delas av alla.

Ni vägrar att erkänna en rik man/kvinna eller att man väljer att leva som konstnär eller student och har samma värde.

Ni tillåter faktiskt pengar och matriella tillgånger till att bli någon sorts övervärde.

Personligen är jag inte intresserad av varken pengar eller makt, utan jag vill ha min mening sagd. Det är vad jag kallar anarkism, få möjlighet att göra det jag vill.

Därför takar jag socialdemokratin som gjort det möjlig för mig och sedan tackar jag kapitalisterna som gjort det möjligt att nå fram så långt i den tekniska utveckligen att jag kan ha tillgång till en dator.

"Därför takar jag socialdemokratin som gjort det möjlig för mig och sedan tackar jag kapitalisterna som gjort det möjligt att nå fram så långt i den tekniska utveckligen att jag kan ha tillgång till en dator."

Det är tack vare att amerikanska staten pumpade in enorma summor på datorutveckling och internet som vi kan kommunicera som vi gör. Dagens kapitalism lyder detta motto: "Socialisera kostnaderna, privatisera vinsterna."

Detta händer i Sverige också. Det var staten som betalade all utveckling av mobiltelefoni som Ericsson nu gör stora vinster på. Det var staten som räddade Wallenbergarna när deras imperium stod på ruinens brant 1992.

Det fria kapitalet har aldrigt klarat sig.
Det är endast genom en stark stat ett kapitalistiskt system fungerar.
Det är endast utan stater ett socialistiskt system fungerar.

Vill du motbevisa mig på något sätt eller?


Det låter som du inte riktigt förstod vad jag skrev, för det du skriver motbevisar inte vad jag säger. Det stärker det inte heller, utan det står vid sidan om och är falskt.

Det finns en fara i att se enkla och tydliga samband och helt utgå från dem. Det är flera viktiga faktorer som är svåra att mätta exakt som får nationaleknomin att fungera. Vad jag sa var en ram där flera sidor kombineras med varandra och gör att helheten blir något stort och välfungerande. Den basen som samhället står på är fungerande tack vare att socialism kombineras med kapitalism. Kapitalismen står för den nödvändiga utvecklingen som människor kräver i sitt välbefinnande. Socialismen ser till att garantera att var och en har en bas att stå på, och sedan är det till ens egen ansvar att utnytja de möjligheterna som garanteras än. Allt annt är existensialism och inte politik.

Staten i USA och Sverige har inte den funktionen som du tillskrev den.
Datorutveckligen i USA står ganska så fri från staten, det bygger mer på samarbeten i mellan universiteten och företagens egen forskning och de har pengar så det räcker själva. Den amerikanska staten har ungefär den uppfattningen att bidrag kan hjälpa men det är skadligt på längre sikt och ett företag som inte går med vinst ändå inte passar in i ekonomin. Med vissa undantag.

Svenska staten stödjer vissa företag, men de styr dem inte och står inte heller för alla deras konstnader. Så du är helt fel ute när du skriver att Wallenbergs imperium var skakak i grund och för överlevnadens skull var tvungen att få stöd av staten. Du har fått falsk information om den saken.

Efter som vi lever i svaret så ser vi att det fungerar.

Allt jag anser är att en hårt styrd kapitalism verkar vara det bästa sättet att skapa ekonomisk tillväxt. De två länder som hade det mellan 1890-1990 (Sverige och Japan) hade det. Sen kan man fråga sig VILKEN ekonomi man skapar. Att bygga stridsvagnar är inte detsamma som att bygga skolor.

"Datorutveckligen i USA står ganska så fri från staten, det bygger mer på samarbeten i mellan universiteten och företagens egen forskning och de har pengar så det räcker själva. Den amerikanska staten har ungefär den uppfattningen att bidrag kan hjälpa men det är skadligt på längre sikt och ett företag som inte går med vinst ändå inte passar in i ekonomin. Med vissa undantag."

Det finns något som kallas militärer. Till dessa ger staten massa pengar för att de ska stödja vissa företag och ny teknik (JAS-projektet och datorer). Genom militären i USA subventionerades all datorforskning och utveckling fram till 60-talet. Senare, när datorer kunde säljas på en marknad minskade den amerikanska staten sitt stöd på datorutvecklingen och började satsa mer på internet och liknande (som inte blev kommersiellt gångbart att satsa på fram till början av 90-talet).
Detta stöd kanaliseras genom universitet och företag.

"Svenska staten stödjer vissa företag, men de styr dem inte och står inte heller för alla deras konstnader. Så du är helt fel ute när du skriver att Wallenbergs imperium var skakak i grund och för överlevnadens skull var tvungen att få stöd av staten. Du har fått falsk information om den saken."

SEB (banken) hade enorma summor utlånade som de inte skulle få tillbaka. Staten, eller den borgeliga regeringen, skapade bankakuten för att rädda SEB (och andra banker). Stora stod på ruinens brant tack vare den starka kronan. Och när kronan senare devalverades väntade regeringen alltför länge så att de stora företagen skulle kunna förbereda sig och tjäna miljarder på att spekulera (på bekostnad av vanliga medborgare). Om du vill läsa mer om detta rekomenderar jag Carl Hamilton och Dag Rolanders bok 'Att leda Sverige in i krisen' som är en ypperlig beskrivning av vad som hände 1992.

Hårtstyrd kapitalism

Att påstå att en hårt styrd kapitalism är bästa sättet för att skapa ekonomisk tillväxt är inte ens teoretiskt gångbart. När du utrycker dig så tänker jag alltså att du mennar att staten har en central styrd ledning som skall bestäma över vad som skall produceras och till vilka som det skall produceras till. Kommunism liknande med andra ord.
En hårt kapitalism är allt för ensidig och därför ologisk.

Jag tycker att du måste utförligare förklara vad du mennar med att en
hårt strypt kapitalism skulla skapa mer tillväxt än den vi redan har.
Sedan är det så att tillväxten skall vara jämn, det är balansen man strävar efter och inte ständig tillväxt. Det är nämligen så att man vill veta vad vi befinner oss hela tiden.

Jag tror att den tanken är omöjlig och det beror på att jag inte känner alla människor och jag vet inte heller helt vad andra människor tycker och tänker. Jag kan alltså omöjligen veta helt vad människor vill ha för någonting.

Men om jag vet vilka grundbehov alla människor stärvar efter som är gemensamma i regel. Då kan jag bygga en moral och en bild av rättvisa på det. Sedan kan jag utveckla en stat som ser till att skydda individens rätt till att kunna ha just dessa möjligheter. Men jag kan inte sträcka mig längre, för då vet jag inte längre vad människor vill ha.
Det är därför jag tror att komunism och anarkism m.m kan fungera.

SEB, amerikanska militären

Frågan är om hur stor betydelse det har haft. Vad jag är ganska säker på är att det inte har varit helt avgörande, det är en allt för liten del i ett stort hav av olika företag och "ekonomier" i själva Ekonomin.

I slutändan har inte den amerikanska staten haft den viktigaste funktionen till varför datorutvecklingen har gått så fort och så stort framåt. I början hade kanske det en betydele, men efter att tekniken har gått långt och sprit sig så har den amerikanska militärens betydelse förlorats. Det är nu ganska länge sedan. Datorn stora utbredelse började i början av 80 talet, och vi som höll på med det då är vi som jobbar och lär ut med det idag. Internet är inte längre knutet till det amerikanska försvaret eller några universiet.

National ekonomi är som att dela upp saker och ting i trappor och ändå inte helt kunna se vart den leder eller vart den började. Men kan se logiska mönster i det.
Och sällan står de själva, Carl Hamiltons bok är välskriven men den är begränsad. Den belyser inte alla funktioner och den extra belyser på andra. Vilka faktorer är viktigast? Hur står är frågan egentligen? Vad väntade regeringen på? Inga frågor är självklara och enkla.

Man får försöka se saker och ting från flera perspektiv och tidsperioder.

Just för tillfället är vi i en disskutions forum som står under rubriken Anarkism. Det skulle vara att plocka sär allt det som människor har skapat i eget intresse, för nöjes skulle, för saken skull eller för profitens skulle. Det är vad människor vill göra och syssla med, jag skulle vilja säga att det ligger i människan natur att organisera sig och samordna med varandra och sedan skapa en kapitalistiks ekonomi, samtidigt som människor värnar om varandra och skapar en socilistsk idologi.

Sverige och Japan anser jag kunde räknas som styrda kapitalismer. Dessa två länder hade mellan 1890-1990 den högsta ekonomiska tillväxten i världen. Därför anser jag att man kan se att en styrd kapitalism är det bästa system som har använts när det gäller att skapa ekonomisk tillväxt. Jag behöver inga teoritiska underlag därför att jag har bevis från verkligheten.

Sverige och Japen kan inte räknas som hårt styrda ekonomier. Eller så beskriver du hårtstyrd på ett sätt som ingen annan gör det.

Högsta tillväxten är inte världens bästa mått. För man måste fråga sig, beskonstand på vad?

Sverige och Japen har haft ganska bräklig ekonomier.

Vadå behöver inga teoretiska exempel? Du har inga bevis från verkligheten. Från tidigare resonomang från din sida har tagit drastiska konsekvenser av orsaker som inte haft den betydelsen som du tror den har haft. Så jag tvivlar på att du kan se bevis för dina teoretiska tankar.

Jag har inte stött på någon som helst tvivel från din sida, du verkar vara så säker på att du har rätt. Vilket jag tror omöjligör att se andra möjligheter än vad man själv hade tänkt sig.

Bli förvirad

Min uppfattning av Japan är att man som 14-årig skolflicka blir dissad av alla, har ångest inför slutprovet som avgör vilken skola man sen kan börja på och därmed avgör vilken social ställning man kommer att hamna i för resten av sitt liv. Att man kanske aldrig kan förverkliga sina drömmar för att man förväntas bli hemmafru och aldrig se sin evigt arbetande make. Att av ångest inför denna sociala fälla och inför att vanära familjen tar självmord (se statistiken, tyvärr saknar jag referens till URL eller dyl).
Att man som arbetande man får en 2-veckors semester under hela sitt liv, som belöning från företaget för att man varit dem trogen.
Att man som chef måste begå ett modernt alternativ till rituellt självmord (seppuku eller Harakiri) genom att i TV gråta ut och "erkänna" att allt som gått snett för företaget är bara deras fel.
Japan är ett vackert land med en rik kultur, men de sociala förhållandena är allt för pengafixerade och elitistiska.
F.ö så ser jag upp till deras höga ideal om lojaltet och arbetsamhet.

mvh
//Elias

Jaha?