Moder jord ser dig, och bjuder på en feting (LSD) /Mod.

Var länge... länge.. läääääääääääääääääääääääänge sedan jag skrev någon form av tripprapport. Men vafan, satt och slöläste lite bland trådarna och kände att jag borde dela med mig av det jag och en god vän till mig (hädanefter kallar vi honom Sven) var med om.
[nämner på en gång att detta förstås inte var första gången någon av oss tog lsd]

Jag bodde tillsammans med Sven i stockholm när detta skedde. Vi satt hemma och hade förjävla tråkigt nån kväll och kom på den briljanta idén att dra och köpa syra av en gemensam vän. (som skvallrat via irc att han hade lite mumsmums)

Kort och gott så åkte vi dit, pröjsade för papprena och började knalla tillbaka mot pendeltåget med vårt nyinförskaffade kvällsnöje. När vi väl hoppat på tåget så kommer jag på den skitsmarta idén att vi käkar papprena nu på en gång istället för att vänta på att vi kommer hem. Detta verkar som en mycket bra idé enligt Sven så vi tuggar (eller ja, ni vet, slicksuger) i oss våra små lappar.

Tiden på tåget blir ganska utdragen eftersom vi båda vet vad som komma skall, och efter ca 20 minuter så går det upp för oss båda exakt hur jävla omständigt det kommer bli att ta sig ända hem. (det skulle ta ca 45 minuter till en timme att ta sig ända hem från den tidpunkten) Detta gör oss båda lite smått bekymrade en liten stund och vi viskar och har hos sinsemellan om hur i helvete vi ska göra när vi ska byta pendel med tanke på hur vansinnigt mycket grejer det kommer finnas som distraherar oss, detta löser sig tydligen på något väldigt smidigt sätt, så smidigt att jag inte minns något mer förrän vi kliver av på (obs!) rätt station och börjar knalla hemåt.

Väl hemma (jupp, vi hittade dit också, med visst besvär) så blir vi snabbt uttråkade och bestämmer oss för att gå ut och leka i snön istället (det var vinter, såklart), så vi kilar ut och in i närmsta skogsområde, knallar runt där och gör precis det som syrade människor brukar göra; beundrar träd, äter snö, leker med ljusfenomen, bråkar med varandras hjärnor med frågor i stil med "hur fan kan mossa växa på STENAR?" etc.

Efter en tid (fan vet jag hur länge, för min del kan det lika gärna ha vart 30 minuter som 3 timmar) så kommer vi i alla fall fram till ett dagis. Klockan är nån gång mitt i natten så det är förstås ingen där, allt är övergivet. Vi kilar in och lattjar lite med ungarnas spadar, har lite snöbollskrig (vad vi träffade vet jag inte men jag tror fan inte det var varandra iaf) och har allmänt roligt.

Mitt i allting, så stannar jag till litegrann och ställer mig med ansiktet vänt uppåt mot skyn för att beundra stjärnorna, det var en totalt stjärnklar natt, kolsvart himmel med sprudlande stjärnor överallt, jag fäller någon stereotypisk kommentar om hur vackra de är när jag plötsligt ser det, ett stjärnfall.

Ett stjärnfall.

Ett transcript från min hjärna skulle se ut ungefär såhär:

Ett stjärnfall.
Gud vad vackert.
Vilken tajming att jag fick se ett stjärnf...
VAD I HELV...?

SEN JÄVLAR!

Det lilla stjärnfallet, den där lilla lilla strimman av ljus växer, växer, och växer, jag hinner få ur mig ett forcerat "FÖR HELVETE...TITTA FÖR FA" innan jag bara kniper käft i ren chock.

Det lilla stjärnfallet har helt plötsligt övergått till nånting HELT annat, detta var en STOR jävla meteorit som gjorde sitt inträde i jordens atmosfär med dunder och brak, den växte (nej det gjorde den inte, den krympte nog snarare, men den kom NÄRMARE) tills den var så stor att jag (och Sven) faktiskt kunde urskilja konturerna av den med blotta ögat, en brinnande svans flammade efter den i alla regnbågens färger medan den gled över himlavalvet, syran kickade upp det ännu mer och gjorde så att flammorna dansade vidare över himlen långt efter att den passerat den aktuella punkten. Den avverkade i princip en tredjedel av den synliga "himlen" innan den delade upp sig i tre mindre delar som brann ut likt en tändstickas första sekund. *foff*



Ingen av oss sa ett jävla ljud, själv insåg jag att jag hade ramlat baklänges och nu satt med arslet i en snödriva med ansiktet vänt uppåt och munnen lika öppen som en liten grabb vid första åsynen av fib aktuellt.

Tystnaden var total i minst en halv minut innan jag trevande sade: "Du, jag hoppas fan att jag inte var den enda som såg det där..."Var på han svarade "Nej." och inget mer.

Vi satt där i några minuter innan någon av oss sade något mer, efter det så börjar vi på ett eller annat sätt prata om det som vi just bevittnat. Ord som "moder natur unnade oss en syn av ett mirakel" kom upp, känslan av att ha bevittnat något unikt var väldigt påtaglig. Vi bestämde oss för att sno en av ungarnas spadar(), fylla den med snö från den aktuella platsen och ta med hem som minne. (Jag skulle inte bli helt förvånad om den där spaden med snö fortfarande ligger kvar i hans frys, vi har tyvärr ingen kontakt längre)

De följande sisådär 12 timmarna (minst) spenderade vi med att prata om det vi sett, samtalet vi hade var så jävla djuplodande att vi troligen borde sprängt trumhinnorna om vi inte var bättre rustade än gemene man (syra my friend, say hello to your brain on drugs) och var den mest givande upplevelsen jag någonsin haft på LSD.

(PS. Fick även en vecka senare äntligen bekräftat att detta inte var inbillat/skapat av oss/vår fantasi tack vare en annan vän som helt nykter sett samma sak påväg till sitt jobb sent på natten) (för att undvika eventuella tråkiga påståenden om inbillning etc) =)

spännande raport. vad fa nva det för något? va det verkligen en komet? tycker det blir 4/5

Rolig läsning! 4/5

Men stjärnfallet? aldrig hört talas om nått sånt, kan man verkligen se så feta saker?


OT: Hm, hur FAN kan egentligen mossa växa på stenar?

Gillade din rapport, blev som uppslukad när jag började läsa

vad sugen jag blir på att testa LSD efter man läser sånna här rapporter.

Bra rapport! Du får mig som är Syra-oskuld mycket taggad på att testa det inom en snar framtid!
4/5

måste bara ställa en kort fråga. vilken hallucinogen tycker ni man ska ta första gången? jag tänker att svamp kanske är bra?

Googlade runt som besatt i flera veckor efteråt för att försöka ta reda på exakt vad det var. Har för mig att jorden passerade genom leoniderna nånstans där i krokarna, men då det var väldigt fattigt med "vanliga" stjärnfall i övrigt så kändes det inte helt rätt.

Objektet var liksom så stort att vi kunde urskilja konturerna med blotta ögat, det gick även att se de tre delar det splittrades i efter turen över himlavalvet.

I övrigt tackar jag för kommentarerna med ett enda inlägg istället för att spamma Tack tack

Det går nog. Se till att vara i en trygg miljö, börja hälla i sig grejjer på pendeltåg behöver inte nödvändigtvis sluta i en lika härlig kväll som trådskaparens.

Definitivt inte, och bra att du nämnde det.

Anledningen till att vi var trygga med att ingestera vår valda drog redan på tåget hem var att vi båda redan hade stor erfarenhet av preparatet som valts (LSD då förstås) och visste vilka tidsramar vi hade att arbeta med samt våran kapacitet att fungera relativt vettigt i interaktionen med vanliga människor under en specifik tidsrymd framöver, ren matematik och erfarenhet från vår sida alltså.

LSD för första gången skall alltid intas vid bra set & setting, minst en person i sällskapet skall ha tagit LSD ett par gånger tidigare och det bästa är om denna person även håller sig relativt nykter under kvällen. (så länge den håller sig undan psykotropiska droger så är det acceptabelt men det bästa är helt klart om personen i fråga är helt nykter och alltså agerar "sitter")

Om man inte har möjlighet till denna setup så skulle jag starkt avråda från att testa LSD då det faktiskt kan "gå fullständigt åt helvete" trots att man har både set & setting. Ingen kan förutspå hur just du kommer reagera.

Sen bör det nämnas att det med största säkerhet är en jävligt dålig idé att ta psykotropiska droger (såsom t.ex LSD och svamp) om man i allmänhet mår dåligt, bästa förutsättningarna nås genom att man faktiskt har en god "baseline" i välmående. Man måste inte må prima - man kan till och med finna hjälp ut ur negativt självbefinnande/beteende med hjälp av psykotropika - men det ger helt klart bättre chanser till en bra tripp om du har god självkänsla och mår bra från början.

Så, dagens drogtips utdelat.

EDIT: Ursäkta för det utdragna svaret i en tråd som faktiskt ligger i Tripprapporter och inte borde utvecklas till en diskussion om drogtips osv. Men då jag förväntar mig att "when" som ställde frågan har koll på den här tråden så skriver jag här.

Jag såg samma sak jag med Jag och två polare låg och diskuterade ailens samtidigt vi glodde på stjärnhimmeln. Mittiallt kommer en grön (vad jag tyckte) boll flygandes som brann upp direkt. Alla blev helt häpnade, och efter att det gått en tid vad jag och ena polaren helt säker på att det var en raket, medan min andra polare var ganska uppspelt och konstaterade om och om igen att det INTE var någon raket, att det var något "rymdiskt". Vi skrattade åt honom, som vi sen fick äta upp när vi läste på text-tv om denna sten som åkt in i vår atmosfär.

Bra raport annars.