vad går gränsen mellan brett och slutet ö i Sverige?

Bland yngre stockholmare säger många "röd" med samma öppna ö ljud som normalt i svenska bara ska finnas före r, som i "öra". I mer riktig sörmländska och östgötska är det alltid öppna ö:n, medan i Värmland, allafall södra, säger dom "smör" med samma slutna ö som i rikssvenska, alltså precis tvärtom. Men var går gränsen? Hur uttalar dom smör i Örebro? Och i Eskilstuna? Om det i Nyköping är breda ö:n hela tiden och i Karlstad slutna, så borde det väl i Örebro och Arboga vara som i korrekt svenska, alltså bara brett ö före r?

värst vad livat det var i den här tråden. Ingen Örebroare eller Eskilstunabo här som vill berätta hur dom uttalar smör och höna?

I mina trakter skiljer vi inte så noga på olika sätt att uttala bokstaven ö.
Däremot finns bokstäverna ô och y för att skriva ljud som liknar ö-ljudet.

-- Detta är gôtt mos! (kan syfta på potatispuré eller vad som helst som är bra)

-- Ö-ljudet stavas med ö utom i orden kyrka {kôrka} och byxor {böxer}.

Senast jag besökte FESKEKÔRKA så stavades den, och lät, så.

Har aldrig fattat vad skillnaden i uttal skulle vara mellan "feskekôrka" och "feskekörka". Känns väldigt lokalrevy och Sten-Åke-Cederhök på något vis med de där fonetiska skrivtecknen.
Personligen tycker jag att dialekt ska talas men inte skrivas; fram för "fiskekyrkan"!

Då kan jag berätta att "feskekôrka" uttalas {feskekôrka} medan "feskekörka"
kanske skulle uttalas med samma ö som i körkarl -- en betydande skillnad.

Lokalrevyer är lokalrevyer även om de spelas på Söder eller Östermalm.
Via SVT:s soffor har vi visserligen blivit itutade att de senare inte skulle vara
lokalrevyer utan av riksintresse. Som Casino och Maxim. Stockholm Live
saknar allt det gemyt som Sten-Åke stod för. Visst behöver vi metoder för
att transkribera gemyt. Danskarna har sitt øl & rejer, medan danskarnas
östliga grannar har gôtt mos. Leve regionerna, inklusive Norge!

Så är det inte bara i dina regioner. I nästan hela landet sade man körka (eller snarligt, "tjörsa" här i Jämtland t.ex.) förut, inte "kyrka". Det kan man lätt kolla med uttalet av 40, uttalar man det med ö-ljud (typ "förti") så borde man i alla fall säga körka också.

Anledningen är väl att 40 sällan skrivs fyrtio och skriftspråket inte har påverkat uttalet bland folk i samma utsträckning som kyrka har.

Jag kan ingenting om fonetik och skulle därför vilja fråga vad skillnaden mellan öppet och slutet ö är.

Bara ytligt orienterad i fonetiken tror jag att ett trick kan vara följande:

1. Säg a och sedan ö — ändra munnen & tungan så lite som möjligt.
Säg Aland och sen Öland med öppet ö.

2. Säg y och sedan ö — ändra munnen & tungan så lite som möjligt.
Säg Yland och sen Öland med slutet ö.

Skillnaden mellan ö-ljudet i öra och öga.

Exakt, förutsatt att man uttalar öra lite som ara och öga lite som yga.
Men många uttalar öga och öra utan märkbar skillnad i öppenhet, dvs
som öra och öga.

slutet öppet ett öga slutet och ett öppet

uttalas inte ô i gôtt som ö:et i öra? Att det uttalas kôrka och inte körka är för att ô uttalas öppet framför r. Öra skulle alltså kunnas skriva ôra. Eller har jag helt fel? Svårt att uttalas vokaler man inte är van vid.

vem var det förresten som förut hade signaturen "1930 vä året då Sônnsvall brånn" eller nå sånt? Var det du, Tjennström?