Syra på ett berg i marocko. Hur något så rätt kan gå så fel.

Jag och tre vänner, (Svenne, Bill och Bull) kom just hem från en kortare semester i marocko. Jag har länge velat ta syra i ökenmiljö, så vi gjorde slag i saken och tog med ett par trippar...


Substans: LSD, oväntat stark shiva. Alkohol och fett jävla röka.

Dos: ½(!) lapp

Ålder: närmre 30 än 20

Kön: man

Tid: 8 timmar?


set&settings:
Äntligen hade vi lämnat turiststaden Agadir för en mindre ort nån timme norrut. Vi följde med ett par typer hem, en snubbe som sa att han fyllde år och hans morbror. Vi drack te, rökte holk och drack lite vin. De var rätt trevliga så vi köpte ganska dyrt vin av dem.

De hade en bungalow uppe i bergen att hyra ut till oss så vi nappade direkt. Till kvällen skulle det bli fest och mat med dem uppe i hyddan. Vi tog en taxi högt upp i bergen och möttes av en fallfärdig liten bod. "Bungalowen" hade tre små rum. Längst in låg sovrummet och innan det kök och "vardagsrum". Vi kom trots fallfärdigheten tillslut överens om ett pris.

Festen började och några av deras polare kom förbi också. Efter några timmars supande och rökande var jag ruskigt berusad och däckade. Jag sov ett par timmar och vaknade upp, fortfarande rätt packad.

Vi alla var väl lite lessa på dem så vi "gick och la oss", en skenmanöver för att bli själva uppe i bergsöknen. Jag och min trippkamrat, Svenne, tog då beslutet. Vi kommer inte ihåg vem som först kläckte idén, men dumt var det iallafall. "Va fan, vi delar en tripp medan vi väntar på att de ska gå, måste ju va lugnt." Skön fyllegrej. Skitsmart. Vi splittade en tripp och la den under tungan...


Vi satt i sovrummet och kände oss väldigt busiga. Efter en stund kände jag den karakteristiska euforin komma. Världen började kännas lite konstig och lite 3D. Jag kände mig rätt uppåt och det började bli lite nojjigt över att alla marockaner var kvar. Dock kände jag mig jävligt peppad att försvara våra saker och vårt rum ifall det skulle behövas.

Då upptäckte vi att det var mat på gång! "Ja just det! Helvete! Dom skulle ju laga middag åt oss!" Den här festen hade bara börjat... "Bara att försöka gilla läget", tänkte jag. Jag och Bill begav oss ut till det festande gänget. Det kändes jävligt skumt men tyckte ändå att jag kunde föra mig rätt ok bland folket.

Jag satte mig och snackade en del med en svart kille som verkligen var schysst. Han kändes "äkta" på något sätt. Till skillnad då från de andra som mer hängde med oss pga gratis fest och för läget att sno grejer från turister, kändes det som. Jag berättade för sällskapet att jag och Svenne tagit syra, kändes ganska viktigt för att kunna slappna av och slippa spela normal. Jag var tvungen att försöka släppa det där om att vi skulle bli ensamma.

Kojan började kännas rätt liten så jag gick ut på en liten promenad längs vägen i öknen. Världen började kännas jävligt stor. "Absurt att alla andra stänger in sig i en liten koja. De är ju redan ute", tänkte jag. "Bara tunntunna väggar som de envisas med att ha emellan sig och resten av världen. Wierd."

Fullmånen stack nästan i ögonen om man tittade på den. Den lyste dock upp mycket bra så man såg ökenlandskapet tydligt. Allting svajade lite och de skumma taggväxterna var väldigt fascinerande. Det kändes lite som att månen och stjärnorn hängde i osynliga snören från himlakroppen. Mycket vackert.
Magen kändes konstig och full så jag gick och bajsade bakom en mur, efter det blev jag väldigt lätt. Det kändes dock väldigt ensamt i den stora stora världen så jag svävade tillbaka till kojan.

Utanfor stod morbrodern och tog en cigg. Han förklarade för mig att han ärvt denna jord fran sin döde far. Det har var hans ställe. Jag kände fruktansvärt dåligt samvete för att vi invaderat hans mark och ville fa bort dem därifrån. Det var ju hans mark liksom. Jag hade innan tänkt att det var vårat ställe, vi hade betalat för det liksom. Men vaddå, vi hade givit honom några papperslappar och vi fått tillträde hela denna mark.

Kände att jag var tvungen att gå in till sovrummet och hänga med Svenne som var den enda som förstod nånting. Återföreningen var skön. Saker föll på plats för någon minut. Trots att vi bara hade ett stearinljus som enda ljuskälla flöt de starka färgerna otroligt, väldigt visuella hallisar. Shit, det här var stark syra. Endast en halv tripp och vi var så här syrade, imponerande men lite skrämmande. Mindfucken var helt klart där.

Vi fick helt ohämmade garvisar när vi filosoferade hur allt var. Det där med relationer mellan människor kändes så jävla sjukt. Som att man har osynliga band mellan sig, hur fan går det till egentligen? Och det där med att vi var i Marocko och tog syra, det kändes rätt sjukt.

När vi legat där och garvat i vad som kändes hur länge som helst var maten klar. Fan oxå, måste gå ut och käka med dem, läskigt. Svenne vägrade lämna rummet, men jag gick ut till Marockanerna och Bill.

Jag hade tidigare förklarat för farbrodern att jag var vegetarian och han skulle styra upp vegkäk hade han lovat. Jag upptäckte att det enda som fanns i matväg var fiskgryta. Jag sade till honom att jag inte äter djur. Han ifrågasatte varför jag inte ville äta grönsakerna som var i grytan. Jag försökte förklara att det var småsmå bitar fisk och fiskfetter mm i grytan. Han förstod mig inte alls och verkade uppenbart upprörd varför jag inte ville smaka på hans kokkonst. Det var riktigt jobbigt. Jag övervägde en sekund att ta lite ändå, men när jag såg de stackars helstekta fiskarna fick jag grova olustkänslor. Jag flydde in i sovrummet igen, stämningen var mycket obehaglig där ute.

Tillslut tog jag mod till mig och satte mig vid den svarta snubben igen, han var den enda som inte ville mig ont. Den enda förutom mina vänner jag kunde lita på. Han bjöd(!) på brass och vin och var riktigt trevlig faktiskt. Efter ett tag kände jag mig åter igen väldigt instängd, var tvungen att ta en promenix. Varva ner och komma bort från alla läskiga människor. Jag frågade killen om han ville gå ut en sväng. Han var jävligt på och vi tog oss ut...

Nu var världen ännu större och vackrare. Jag började gå längs vägen men min nyfunne vän tyckte det var en mycket bättre idé att gå rätt ut i "öknen" bakom rucklet. Visst tänkte jag, no probs. När vi gått en liten stund undrade jag varför vi inte tog grusvägen istället, den var så mysig. Det var då han sa det: "Men vaddå? vi kan ju inte ha sex på vägen heller?". Jag frös till is. Va fan! Sex? Nu? Med honom? Jag som heterofil var inte speciellt sugen, speciellt inte på syra. Va fan i helvet var detta? Driver han med mig? Jag insåg vad sex skulle innebära och blev om möjligt ännu räddare. En kuk i röven var det sista jag ville ha just nu. Han såg att jag blev ännu konstigare och försökte.. "asså det är lugnt för mig, jag tyckte du var så fin. Du har så feminina drag".

Herregud dom skulle inte bara sno vara saker och tvinga i oss stackars fiskar, dom skulle knulla oss också! Jag sa "no, no i'm not like that.. ehh... its ok for me... but... eehh.. i dont want that..." Jag var fruktansvärt rädd. Jag minns jag skrek högt "NO!" och sprang fort som blixten till vart rum i hyddan. Min "älskare" stod kvar lite häpen och skämdes nog en hel del.

Så har i efterhand var det nog inte sa konstigt att det blev som det blev... jag menar, vi smög in på rummet, fyra grabbar, mitt i festen. Var borta ett bra tag för att sedan komma ut igen. Dessutom måste jag verkat intresserad eftersom han var den enda jag litade på av dom, det var bara honom jag kunde prata med. Det var sant. Han var liksom mer äkta. Han var inte ute efter pengar eller saker, utan nåt helt annat...


Jag försökte förklara vad som hänt för Svenne. Det var riktigt svårt, jag var så rädd och skruvad att jag glömde bort hur man pratade. Det enda som kom ur mig var stammande "...han.. vill... sssex...". Svenne fattade nog inte riktigt vad som hänt, men var jävligt rädd ändå. Han satt ihopkrupen med täcket upp till hakan och sa inte speciellt mycket(inte jag heller for den delen). Men i hans ögon såg jag minsann vad som var pa gång. Vi skulle dö.

Bull som ej var påverkad var också nojjig, han hade aldrig hängt med syrade folk innan sa han visste väl inte riktigt vad som fick sägas eller inte. Grejen var att vi innan hade snackat rätt mycket om hur blåsta, lurade och ägda vi blivit under vår lilla marockovistelse. Det hade väl även nämnts att det egentligen inte var sa jävla smart att haka på helt random, tandlöst folk rätt upp i bergen.

Allt var en konspiration. Helt planerat hela vagen från sverige. Från när vi hittade sistaminuten-biljetten på internet några dagar tidigare till blåsningarna i staden och upp i bergen i södra marocko. Dom hade oss.

Jag försokte övertyga honom om att vi skulle ta våra saker och springa rätt ut i öknen. Som tur var ville han inte hänga på, han skulle försvara våra saker när dom anföll.

Vi satt tysta jävligt länge. Bull sov. Vi skulle vänta ut dom. Efter ett tag lyckades jag lugna ner mig, koncentrera mig pa synhallisarna. På en stöttepelare var det ett ganska bra gjort kvinnoporträtt målat. Hon kändes så verklig. Hon existerade lika mycket som jag. "Det ar bara drogen" övertygade jag mig själv efter en stunds tänk.

Nu hade festen faktiskt lugnat ner sig rätt ordentligt. Några sov, men de som var vakna disskuterade någonting pa arabiska. En radio med hitlistemusik hördes i bakgunden. Nu förstod jag igen. även om jag inte fattade orden dom sa förstod jag vad dom menade, det hördes tydligt på tonfallet.

Tillslut började folk tuppa av och plötsligt satt jag ensam kvar som vaken. även Svenne hade på något mirakulöst vis lyckats somna. Trippen var under kontroll och det började bli morgon. Jag klev över alla däckade marockaner och försokte öppna ytterdorren men upptäckte att det inte gick. Jag stod och fipplade med låset säkert en kvart. Bra jobbigt. Tillslut tog jag mod till mig och väckte efter mycket om och men morbrodern så att han kunde slappa ut mig.

Svenne vaknade och vi gick ut. Fargerna var helt insane i soluppgången. Den röda jorden, rosa himmeln och allting som liksom passade in rent estetiskt precis där det var. Jag tog en del bilder med min engångskamera, dock kände jag pa mig att det inte skulle bli lika vackert på kort så jag besparade mig lite.

Jag och Svenne delade pa en joint och kunde konstatera att det var bra att vi inte tog en hel lapp var. Trippen hade nog varit den sjukaste vi båda varit med om. Inte direkt den bästa, men ändå jävligt intressant.

Detta för upp väldans lustiga bilder i mitt huvud. Främst av en tanig, rädd, svensk som sitter ihopkrupen med någon form av tillhygge och skall försvara era saker när marockaner stormar rummet.

Verkar som en riktig upplevelse och de facto att ni i sällskap/närhet av helt främmande folk ändå tog er igenom det.. Ja tom hittade du ett ragg, av fel kön dessvärre.

Haha, precis så var det faktiskt. Jag glömde nämna att vi redan i början av trippen gömde järnör under kuddarna...
edit: ja, det kom ju iofs aldrig några marockaner, men ändå.


Ja, känns som man bara fått ner en bråkdel av vad som egentligen hände i den där i läskiga kojan...

Det är just nu en vecka sedan det inträffade, blev nog inte riktigt normal föränn vi kom ut ur det där jävla landet i förrgår eller när det nu var...

shiitt att ni vågade hänga me upp i bergen, ni borde va glada att inget värre hände sry om jag skratta men när han sa att han ville ha sex, så mkt har jag inte skrattat på hela dan. inga marockaner nästa gång
fin rapport!

Mycket trevlig läsning!

Du är säker på att negern ville knulla? Kan inte ha varit syran som gjorde att du fick för dig att han sa det och att det bara blev ett jävla missförstånd?

Haha, låter riktigt jävla obehagligt iaf, och roligt. Jag ska till Marocko i sommar fö.

Han kanske inte ville knulla, men sex i nagon form aer jag helt saeker pa att han ville ha, inget syran hittade pa for mig. Kommer inte ihag de exakta orden som utvaexlades, men han sa att vi inte kunde ha sex pa vaegen, att jag var fin och att sex var helt ok foer honom.. Ja jaevlar, syra, nya raggdrogen?

haha , låter som en nervös tripp ni hade, verkade som du inte kunnat slappna av bland arga å bögiga maroccaner hehe..

fint skrivet .. far bilder i huvet pa tandlosa marockaner, a kanslan (skracken) finns dar fortfarande bara jag tanker pa den dar javla kojjan..

men som sagt, javligt intressant... a oknen va saaa javla fin nar jag val vagade mig ut..

Shit asså att ni klara er så där väl, hade jag trippat där med dom hade det slutat fruktansvärt illa som sist jag tog syra

credz till er iaf!

Bra skrivet!