Lodjursjakt

Så är det.
Det är därför som lodjuret blir ett problemdjur.
Vi skulle kunna minska ner antalet slagna får genom att kraftigt begränsa fårmängden, men det är inte en utveckling som vi vill ha (utom möjligtvis veganer).

Nu tror jag visserligen att 350 är lite mer än 2. Men låt oss för all del säga att ökningen inte är så radikal. Men då kan ju en minskning med 25 % i södra förvaltningsområdet inte heller vara något att bråka om. Jag har i alla fall fått lära mig att 25 % är betydligt mindre än 75 %.

Men visst: Procentsatser måste sättas i relation till något. Så vi sätter det i relation till något: Miniminivån för lodjur bestäms utifrån två aspekter: Dels handlar det om stammen långsiktiga överlevnad ("gynnsam bevarandestatus"), dels handlar det om att minimera skador och besvär för lokalbefolkningen. Miniminivåer sätts var femte år. Sist man bestämde miniminivå var 2018. Då bestämde man att södra förvaltningsområdets miniminivå var ca 150 djur (eller snarare 27 familjegrupper, vilket med en omräkningsfaktor på 5,48 blir ungefär 150 djur). Stammen före jakten var 350 djur. Du kan ju räkna procent på det en stund, och se om det är mycket eller lite. Nu är miniminivån inte det samma som det antal lodjur vi ska eller bör ha, men det säger ändå något om att lodjursstammen i södra förvaltningsområdet tål ett jaktligt uttag.

Jag har för övrigt inga egentliga skäl till att försvara lodjursjakten, annat än att motståndet mot den drivs av känslor, och känslor är ingen bra bas för en förvaltning. Det är bättre att utifrån inventeringar och beräkningar av en rimlig stam (utifrån någon sorts samspel mellan nytta och besvär) bestämma vilken avskjutning vi ska ha. Det är i själva verket samma förvaltningsprincip som vi har för älg och kronhjort och varg och andra djur där staten reglerar avskjutningen.

Vilka är "vi" i ditt resonemang när det gäller "det är inte en utveckling som vi vill ha"?

Det finns inget stöd från nåt håll för att minska antalet får.
Veganer undantagna.

Där har du svaret.

Ett ynkligt "svar"

Det duger åt dig.

Särskilt när du kommer med den felaktiga premissen att får skulle ha planterats ut i miljöer där det finns lodjur.
(FB) Lodjursjakt

I själva verket är det lodjuren som har förökat sig efter att ha varit nära utrotning i Sverige och sedan spridit sig till marker där det relativt mycket får.
Som mest har vi haft över 2000 individer för 23 år sedan men man har skjutit ner beståndet till ungefär 1200 individer p.g.a. de skador som lodjuren orsakar renskötseln i norr.

Vad var det för ynkligt med det? Du menar alltså att det finns många - förutom verklighetsvända djurrättsaktivister - som anser att vi ska ha färre fårbesättningar i landet? Det vore kul att höra mer om det.

Mänsklig verksamhet har alltid pågått i närheten av vilda djur. Allt vi gör påverkar andra arter i positiv eller negativ riktning. Även vegansk matproduktion dödar miljontals djur årligen. Det pratar väldigt lite om det. Sen kan man ju fråga sig vad som fanns i exempelvis Stockholmsområdet innan Stockholm byggdes. Var det bara en steril öken, eller har lodjuret rört sig fritt även i det området innan? Med vilken rätt har vi schasat bort lodjuret därifrån?

Får har placerats ut i inhägnader i Sverige förstår du inte det?

Ja och lodjur bra att slingra sig igenom, alternativt hoppar över, tamdjursstängsel som de smidiga kattdjur de är.
https://www.slu.se/globalassets/ew/o...ablad-2004.pdf
https://www.lansstyrelsen.se/downloa...ter%202012.pdf

Eller tror du att fåren strövar omkring helt oinhägnade och därför blir angripna av lodjur?

Nej jag vet såklart att de betar i inhägnade hagar. Allt som oftast. Men stängslen är ju ofta väldigt undermåliga och såvitt jag vet har endast en bråkdel av sveriges tamdjursägare rovdjursavvisande stängsel.

Rovdjursavvisande stängsel mot lodjur?
Menar du nättak?

Jag menar det jag skrev.

För övrigt är det fårböndernas fel att får blir dödade och ätna av lodjur.

Bönderna har placerat fåren i hagar och misslyckats med att skydda dem.