Hjälp min hund försöker bestämma över mig genom att dra i kopplet!

Det går moden i hundpsykologi, just nu verkar det vara bristande ledarskap som förklarar allt och löser allt, innan dess var det understimulering.
Bättre som sagt att gå en kurs och låta en (förhoppningsvis) kunnig människa se helheten och räkna med att det kommer att ta tid att träna bort ett problembeteende, hundar är vanedjur.

jobba på de kommer ge sig till slut

MEN din tjej måste gaska upp sig och oxå träna .. OFTA...

Igårkväll när jag var ute på långpromenad med jycken och körde knycktekniken så fungerade det inte alls. Jag vart förbannad och stampa foten i marken framför hunden. Och hunden svara med att omedelbart stanna och gå bakom mig. Förvånad som jag vart så tänkte jag att jag testar att stamp en gång till om han går förbi och det skedde sekunden senare. Och hunden reagera på samma sätt. Denna gång höll han sig bakom mig i slakt koppel.

Han försökte gå förbi en stund senare och jag stampa igen, lite lösare men ändå hörbart och brevid han. Han foga sig in bakom mig omedelbart. Efter det så gick han och kasta oroliga blickar upp mot mig men jag besvarade inte dess utan berömde han istället för att han gick fint. Så fortsatte vi och efter en stunds stampande så sluta han att dra alls.

I morse testa jag samma sak. Fast jag stampabara lite lätt brevid han så fort han försökte gå förbi. Och nu går han tammefan perfekt!

Fast jag undrar om det här är en lämplig teknik att använda? Blir han skrämd av mig och kanske blir instabil och eventuellt farlig för mig och min omgivning?

Eller är det ett sätt att visa vem som bestämmer? För han drar inte alls numera med denna teknik. Det är en fröjd att gå ut med han. Så om det är fel teknik på nåt sätt så vill jag ha synpunkter på det.

Problemet är att vi saknar nödvändiga papper på hunden(vet. besiktning och vacc.) och vi kan inte gå på en hundkurs innan vi fått dessa. Och förre ägaren befinner sig med papperen i USA och väntas komma hem om nån månad eller så. Och vi kan inte vänta så länge. Därav min trådstart. Men jag ska gå på hundkurs så fort som möjligthet ges.

Jag hade samma problem när jag hade Schäfer, sen fick jag tips om att dra åt utav bara helvete när hon drog, och det gjorde jag, och det funkade, hon stannade upp när hon hörde hur stryped drogs ihop i fortsättningen. Nej hon blev absolut inte skadad, varken psykist eller fysiskt.

Om du ska pröva se till att göra det ordentligt, lägg hela din vikt bakom och ryck till så hunden vänder sig 180 grader, det låter grymt men det funkar.

Du stampar ju bara i marken. Hur farligt kan det vara för hundens "psyke" egentligen? Det finns väl värre saker, man kan göra för att sabba sin hunds psyke och göra den instabil?

Kul att det verkar ha löst sig för er!

Skönt att höra! Jag blir fan salig när det lyckas att gå i koppel med jycken numera! Han har även slutat med utfallen mot bilar och cyklister som jag skrev om tidigare, allt med denna stampmetod!

Och det bästa är att jag inte behöver stampa mycket alls, blir mindre och mindre stamp för varje promenad känns det som. Det verkar som att han faller in i ledet och inser vem som bestämmer. Det enda problemet är att han knappt aviker för att göra sina behov. Det gjorde han förut. Då släpa han med mig ut för att göra det han skulle. Men man kan inte få allt här i livet. Huvudsaken är att dragandet är historia!

Att jag inte tänkt på detta förut!

Det har jag provat. Och det funkade inte på min hund. Det blev tom värre med dragandet. Det var som om hunden skulle visa vem fan som bestämde och drog ännu mer. Men stampmetoden funkade!

Tönkte ge en uppdatering för dom som orkar bry sig om hur det går med mig och min jycke. Min stampteknik var mycket bra...ett par dar iallafall.

Därefter har det vart en tids dragkamp och det har slutat med att jag gett efter och låtit hundkräket gå dit han vill. Min flickvän har inte gått ut med hunden sedan sist då hon vart omkulldragen.

Men nu till det positiva. I den andra tråden som handlar om samma ämne, ni vet bruden med den neurotiska lilla koppelråttan som får ligga i hennes säng och skälva av skräck? I den tråden så fick jag ett boktips på en bok som hette 'Förstå din hund'

Jag köpte den boken, och fick den för en tid sedan. Jag har läst boken och återkommit till avsnitten som handlar om att man ska ta ifrån ledarskapet från hunden. Och jag har ägnat mig åt detta nu ett par dar. Och det verkar som att hunden omän motvilligt börjar acceptera att det är jag som är alfahanne och bestämmer över han och inte tvärtom.

Fast endel tips känns lite sådär, men men det är för hundens bästa så jag följer dom. Det kändes märkligt att låtsas ät ur hundens matskål nyss. Jag hällde upp mat och lät han titta på medans jag åt en macka och smaskade ljudligt. Jag tog lång tid på mig dessutom så han la sig ner och vänta på sin tur.

Han drar betydligt mindre nu och låter mig bestämma fart och färdväg. Ikväll så gick min flickvän ut med han dessutom och enligt hennes uppgift så gick det bra att rast han.

Har också den boken, och tycker också att den är "sådär".
Den har några bra poänger, men ibland verkar författarinnan skena iväg lite i sina teorier som hon verkat spåna fram efter att ha sett på för många naturfilmer om vargar. (En brittisk överklasskärring med för mycket tid över får jag känslan av ibland.)

Ett råd från boken som jag tog till mig, var det att ignorera hunden när man kommer hem. Jag har en förmåga att ibland "förmänskliga" min jycke, och känner mig otroligt elak när jag tok-ignorerar henne när hon är så glad att se mig. Men nu har det gett resultat, och (oftast!) när jag kommer hem, så sitter hon snällt och vifftar på svansen istället för att hoppa, och väntar tills jag tar av mig skorna, hälsat på min kille osv, innan jag hälsar på henne. (Men som sagt, det funkar inte varje gång! )
Så enligt min åsikt, så är metoderna iaf värda att prova. Hoppas det fungerar för er på lång sikt!

En annan bra bok, (med samma grundidé, men lite andra metoder) är "Kontaktkontraktet" av Eva Bodfeldt. Den rekommenderar jag varmt till alla!
http://www.adlibris.se/product.aspx?isbn=9197357820&s=1

Ja, lite samma känsla får jag med av kärringen. Men men den är bättre än inget. Vi ska ska iallafall kröa på för metoderna ger vissa resultat och vi får nog ge det lite mer tid. Är väl lätt att förvirra jycken om man ändrar för mycket. Jag ska dessutom kolla med brukshundklubben i morron och höra när man kan komma på lydnadskurs eller nåt annat nyttigt. Det är kul att jobba med hunden men jag är rädd att jag förstör mer än tillför nåt om man inte får bra handledning av erfarna instruktörer.

Det jag har gjort med de hundar som har dragit är korta snabba korrigeringsryck i kopplet om dom har kedjestryp.

Inte så det gör ont eller att dom flyger bakåt, utan bara så att det blir obehagligt och/eller irriterande för dom.

Det funkar faktiskt på de flesta hundarna.