"Dela ut budgetövetskottet"

Dragkamp om statens miljarder
Betala av på statsskulden. Sätt dem i en fond och investera i aktier på den internationella marknaden. Åsikterna går isär om hur staten ska använda pengarna från den planerade bolagsförsäljningen.

Regeringen och finansmarknadsminister Mats Odell (kd) räknar med att få in omkring 200 miljarder kronor under mandatperioden på att sälja statens aktieinnehav i sex bolag. Pengarna ska användas till att minska statsskulden. Det sänker i sin tur statens skuldräntor med cirka åtta miljarder kronor om året. Pengar som kan användas till annat i statsbudgeten.

Mats Odell har sagt att de ska användas till investeringar i till exempel järnvägar, vägar och äldreomsorg. Men att öronmärka åtta miljarder för dessa syften går inte och just nu är det inte aktuellt att avsätta mer pengar till vägar och järnvägar.

–Nu ser vi överhettningstendenser på ett antal områden i ekonomin. Det talar starkt för att inte nu öka investeringarna i vare sig järnvägar eller vägar. Men däremot kan vi förbereda projekt som kan starta snabbt när konjunkturen viker.

Men är det bra ekonomi att använda de 200 miljarderna som regeringen hoppas få in till att amortera statsskulden?

–En bättre placering skulle vara att göra som den norska oljefonden, placera i aktier på den internationella kapitalmarknaden. Det skulle ge en bättre avkastning på lång sikt, säger Lars Calmfors, professor i internationell ekonomi vid Stockholms universitet.

Han menar dock att huvudargumentet för att sälja inte är att få pengar till att minska statsskulden.

–Värdet med privatiseringar ligger i att staten ofta inte är någon bra ägare. Man får en effektivitetsvinst i ekonomin med mindre statligt ägande.

Den synen delar Mats Odell, men han håller inte med Calmfors om att pengarna borde placeras i aktier.

–Det vore ologiskt att sälja de här företagen bara för att sedan köpa andra. Det skulle bli den praktiska konsekvensen. För att skapa en ökad buffert framåt är vi överens om att det bästa är att amortera på statsskulden, säger Mats Odell och hänvisar till att OECD rekommenderar att intäkterna används till just det.

Dick Kling, nationalekonom på näringslivets tankesmedja Timbro, tycker visserligen att staten inte ska äga några bolag men pläderar i motsats till både Mats Odell och Lars Calmfors för att företagens aktier ska delas ut till medborgarna.

–Skälet till att man inte ska sälja och dela ut pengarna är att om man för över så mycket pengar i kontanter till svenskarna, riskerar man att få starka inflationsimpulser, säger han.

Men att dela ut företagen till medborgarna finns inte med i regeringens planer.

–Jag tror att man skulle bli populär om man gjorde det. Men vi har inte begärt ett sådant mandat från väljarna. Det finns heller ingen politisk majoritet för detta, säger Mats Odell.

Ett av Dick Klings argument är att hans modell skulle öka medborgarnas privata förmögenhet vilket i sin tur leder till att människor till exempel är beredda att flytta dit där jobben finns. Det är också ett sätt för politikerna att bestämma sig för om förmögenhetsbildningen ska ligga hos staten eller medborgarna.

Resonemanget att också minskad statsskuld gör svenskarna rikare biter inte på Dick Kling.

–Det där är feltänkt. Den bruttostatsskuld vi har är inte en skuld netto. Statens förmögenhetsställning är istället positiv, medan många medborgare är skuldsatta eller helt i avsaknad av förmögenhet.

Det finns också ekonomer som tycker att staten borde behålla företagen. Börs- och företagsanalytikern Peter Malmqvist, analyschef på mäklarföretaget Nordnet tillhör den gruppen.

–Jag skulle inte sälja bolagen som regeringen planerar att göra. Det är välskötta bolag. Sedan kan det bli som i OMX-fallet att staten får ett bud på sina aktier. Då är det naturligtvis så att man kan fundera på om den nya ägaren Nasdaq kanske är en bättre ägare än svenska staten och de övriga, säger han.

Istället för att sälja tycker Peter Malmqvist att de helägda bolagen, Vin & sprit och Vasakronan, borde börsnoteras, men däremot inte bolåneinstitutet SBAB.

–Skulle man börsnotera SBAB är jag rädd för ett uppköp från någon av bankerna. Och då försämras konkurrensen.

Börsintroduktion av ett eller flera bolag är inte uteslutet, säger Mats Odell.

–Det är ett av alternativen men det måste analyseras för varje bolag.