Flashback syndromet.

Tror detta med skriveriet inte är det största med flashback utan som någon nämnt tidigare, larverier. Såsom att samtliga medlemmar har stor och kraftig fortplantningsutrustning (gäller endast män). Där till en hel del andra saker som gör en till övermänniska som tillåts flina åt valfri grupp människor. Fast detta kanske gäller de litet bättre medlemmer med många inlägg. Inte de små fejarna som sällan får för sig att lämna sin del av gemenskapen.
Slutsatsen som är ett spörsmål egentligen. Kan man verkligen kalla något för flashbacksyndromet, då vi alla är olika fast med vissa likheter i en del avseenden?

Hehe i början skrev man ju förkortningar osv, men sen blev
man jämt uppläxad här, så man skriver ju mer korrekt..
Iallfall läsligt om inte annat, det har jag Fb att tacka för

Jag är ganska övertygad om att alla här på forumet talar på ett helt annat sätt än vad de/vi skriver på.

Själv talar jag inte alls på samma sätt som jag skriver. Det märks tydligt då jag t.ex. hakar upp mig som en gammal repig LP och kan säga samma del av en mening tre-fyra gånger innan jag kommer igenom den.

Men inte bara där. När man skriver har man ju utökade möjligheter att editera strukturen i och innehållet av ett uttalande retroaktivt (jag kan ju nu gå tillbaka och ändra inledningen i min post, trots att jag redan skrivit den, och ingen kommer märka någon skillnad), samt möjligheten att lägga tydligare parenteser och referenser, samtidigt som man har mer begränsade möjligheter att med fysiska medel lägga nyans till sina ord; kroppspråk, betoningar, och så vidare. Det blir en ganska allvarlig skillnad...

Jag snackar sällan som jag skriver, oavsett var jag skriver

Det har jag också tänkt på. Antagligen så beror det på att genomsnittet är äldre här än på de flesta andra forum/communities.

Ja, jag pratar välvårdat och med ett relativt brett ordförråd även till vardags. bland annat därför att man låter mer intelligent, och förhoppningsvis tas man på större allvar. Men visst, det händer att det råkar slinka ut ett och annat "Men alltså, liksom...typ" även från mig när jag talar med någon i min egen ålder. Det är lite säreget faktiskt att kunna formulera sig ordentligt, när man är i ett vardagligt samtal. Och lite av en tvångstanke kanske?

Tänk att Flashback kan vara så lärorikt !

Sånt som händer, men ni behöver inte haka upp er på rubriken. Ge istället en åsikt angående topic.

Flertalet år hava jag flitigt och idogt läst detta eminenta forum, särskilt finner jag språk-avdelningen tilltalande.

Men icke tala jag bokstavstroget, det bliva brôten Göteborgska av det hela.
Att tala om flashback-syndrom i samband med ens språkutveckling finner jag inte vara en tillfredsställande teori. Jag lutar mig hellre åt mojo_13's uttalande. Även jag har för viss tendens att tänka "Tar hon den i tvåan", eller "Undras om den där fåntratten är nån fjortig postnummer-mobb" osv.

Däremot brukar jag bli exalterad av uttjänta ålderdomliga ord som ibland nyttjas i forumet av de mer vältaliga. Dessa ord missbrukas dessvärre på ett horribelt sätt av mig. Såsom jag bygger upp meningarna mina, talar jag också. Men jag har för tendens att byta sätt att tala. Gillar att oavvänt irritera folk till vanvett med språkbruket mitt. Yoda, min favoritparlör vara.

Ps!
Zigzagwanderer...
Det verkar som att du icke uppbär aspergiansk disciplin. Ty vissa av dem är tvångsmässigt noga med att stava ord korrekt. Ord som "aspbergersk" lär störa ut deras vardag i timmar.

Ett råd i all välmening: Om du inte gillar att irritera folk genom att tala direkt felaktigt utan istället vill vara gammalmodig och/eller litterär, så skriv "haver jag", "talar jag", "det bliver", "min favoritparlör är". Det du använt är pluralformer. Vill du vara riktigt högtravande och irriterande kan du ju börja med majestätspluralis ("Flertalet år hava vi ..."), men det funkar förstås bara på de två första av verben i fråga.

Bugar o bockar för tipsen.

Jag är ganska nybliven medlem men har lurkat runt på FB desto längre. Jag hade själv tänkt starta en tråd i detta ämne när jag väl blev medlem.

Jag ser en slags medveten ironi i att uttrycka sig formellt och stelt när ämnet man diskuterar kan vara rena smörjan, utflippade galenskaper. Fruktansvärt roligt.

Kan bara säga till alla språk-onanister: keep up the good work!

Är det inte snarare så att skriftspråket generellt på nätet har blivit riktigt jävla uselt, med mycket talspråk, "sms-förkortningar", felaktig meningsuppbyggnad (överanvändande av smileys, men det är väl inte något direkt skriftspråkligt) och allt möjligt skit? Alltså att nivån här möjligtvis lyckats hållas en aning högre.

Hur som helst, jag försöker att inte skriva så mkt svärord och inte för akademiskt. Självklart skriver man inte som man pratar, det vet (bl.a.) alla som nån gång transkriberat talspråk.

Internet ger folk en chans att uppfinna sig själv på nytt.

Folk skriver finare, lever finare liv, känner bättre/fler människor, tjänar bättre... osv.