Alltid en parentes i kritik av litteratur skriven av kvinnor

Som både skribent och litteraturkritiker har jag retat mig något kopiöst på att litteraturkritiker ständigt lägger in en parentes i kvinnligt författarskap. Precis som i stort sett alla rockband med kvinnliga medlemmar kallas tjejband så blir litteratur av kvinnliga författare "tjejlitteratur". Aftonbladet uppmärksammar detta: http://www.aftonbladet.se/vss/kultur...999173,00.html

Har någon här noterat detta?

Du menar att boken vänder sig till en specifik uttalad målgrupp?
Eller att det klistras på en målgrupp oavsett författarens intentioner när denne skrev boken?

Snarare att det poängteras att hon är kvinna och därför skriver på ett visst sätt. "Tjejbok" som i "skriven av en kvinna".
Det är väldigt ovanligt att en litteraturrecension av en manlig författares verk skrivs med parentesen att det är en man som har hållit i pennan. Tag allt från deckare till diktsamlingar - om det är en kvinnlig författare försöker kritikern (säkerligen ofta omedvetet!) väga in att hon skriver som hon gör för att hon är kvinna. Jämför med recensioner av "tjejband" - även i de mest positiva recensioner hittar man uttryck som att "de rockar hårdare än vilken man som helst" etc.

Har väl inte noterat detta ska erkännas men det ligger väl i linje med mycket annat. Om kvinnliga författare av recencenter medvetet eller omedvetet anses skriva utifrån sitt kön så förvånar det mig föga. Manliga författare är väl däremot så oerhört allmängiltiga och objektiva förmodar jag?

Edit:Ursäkta! Såg nu ditt svar till vädur.

Jag har noterat att det förekommer ofta, jag har däremot inte upplevt det som allmängiltigt.
Sammanfaller det med min uppfattning om hur saker borde vara?
Nej.
Tycker jag att det är konstigt?
Nej.
Det var inte så jävla länge sedan kvinnor fick tillträde till utbildning och offentligt utrymme överhuvudtaget. Kvinnor som tar upp offentligt utrymme nu utsätts för lika mycket huvudklappningar och ofiltrerat skit som män som tar upp utrymme i den privata sfären.
Jo visst är hon duktig på att skriva, men är det inte nåt skumt med boken?
Jo visst är det kul att han jobbar med barn, men är vi säkra på att han inte är pedofil?

Du menar som manlig sjuksköterska eller manlig dagispersonal? De som gör ett nästan lika bra jobb som sina kollegor? Men antagligen är där pga. sin sexuella avvikelse?

Det är väl förhoppningsvis en övergående tendens hos dåligt allmänbildade individher. Jämför med de individher som kallar chokladbakelser för neger*.

*Överlappar tydligen Ursa en aning, sorry*

"Tjejlitteratur" fanns inte före feminismen. Då var man författarinna, inget särskilt tilläggsepitet.
Jag vågar gissningen att samma gällde för rocksångerska, exempelvis Janis Joplin eller Grace Slick. Colette och Jane Austen lästes av såväl män som kvinnor, och då alla var trygga i sin roll behövde den manliga läsaren aldrig t.ex. misstänkas för att vara bög.
"Tjejlitteratur" fanns inte i den utmejslade mening som att bara för att upphovsmannen var kvinna så definierades skapelserna i enlighet med hennes kön, könsmedvetande, särskild "kvinnoerfarenhet" m.m. Jag påstår följaktligen att kvinnor-på-undantag i konsten är i allt väsentligt en följd av feminismen, inget som feminism råder bot på, tvärtom.

För övrigt heter chokladbakelsen mycket riktigt negerboll, och inget annat. Och en manlig sjuksköterska är för mig en sjukskötare.

Så du menar på fullaste allvar att feminismen som fenomen inte fanns före 70-talet? I så fall tror jag att du har hamnat i fel forum...

Klart den fanns, den hade dock inte uppnått hegemonisk maktposition ännu. Den definierade inte samhällsdebatten och styrde inte perspektiven genom sin förmåga till sexuell utpressning (varvid en generation äggskalstrippande män i och för sig uppstod, som den i sin tur inte kunde använda sig av. Tillbaka till grottmänniskorna. Vi importerar dem massvis från svartmuskiga länder numera).

Det där var i och för sig en intressant teori, men betänk att mängder av författarinnor fick skriva under pseudonym eftersom det inte passade sig att kvinnor försörjde sig som författare. Men visst har problemen ändrat karaktär sedan feminismens ordentliga genomslag.

Vad en manliga sjuksköterska heter rent officiellt är jag inte säker på, men min farsa som jobbar inom vården säger "sköterska" även om manliga.

I så fall tillhör det den gamla onda tiden på den gamla goda tiden. Inget jag skulle försvara ens då.


Jag var provokativ.